Att uthärda oro och osäkerhet vid krigshot

Rysslands anfall mot Ukraina som inleddes torsdagen den 24 februari 2022, väcker oro och rädsla i den nära omgivningen och hos en själv, även om det inte finns något direkt hot. Situationen är på ett eller annat sätt en mänsklig kris som påverkar alla. Många funderar till exempel hur man kan hjälpa nödställda. Det är också viktigt att ta hand om sitt eget välbefinnande.

Följ tillförlitliga informationskällor

Via internet delas en hel del desinformation, alltså avsiktlig vilseledande information eller meddelanden. Den rådande situationen gynnar spridningen av desinformation och föder rädsla, ångest och osäkerhet. Det finns också skillnader mellan människor i hur mycket all information om krisen gör det lättare att hantera den. När man skaffar information bör man tänka på vad man tål själv, vara systematisk och hålla sig till informationskällor som bevisats vara tillförlitliga.

Tillförlitliga informationskällor närmar sig frågan neutralt, försöker framföra saker genom den bästa kunskapen och strävar inte aktivt efter att påverka dina åsikter. 

Tänk också på att det är utmanande att följa nyheter om detta ämne. Situationen förändras snabbt och vissa detaljer kan vara felaktiga eller bristfälliga även i tillförlitliga källor. 

Försök också att begränsa användningen av sociala medier och överväg åtminstone hur stort värde du ger de texter och perspektiv du stöter på där. 

Instruera också barn och ungdomar att undvika sociala medier och diskutera innehållet i rubriker och material som de ser, och lyssna på deras känslor och upprätthåll känslan av trygghet och optimism. Bland kanaler i sociala medier har i synnerhet TikTok innehållit både autentiskt och falskt videomaterial om krisen i Ukraina.

Gör en plan för att följa nyheterna

För den egna funktionsförmågan i vardagen är det viktigt att göra upp en personlig plan för hur mycket man följer nyheterna och sedan hålla sig till planen. Även om du aktivt vill följa hur situationen utvecklas är det bra att se till att detta inte stör till exempel det dagliga arbetet eller familjelivet. Du kan bestämma en tidpunkt varje dag då du går igenom saker. Om detta är svårt kan du tänka att utanför dessa tider får du fokusera på andra saker också.

Hjälp

Även finländare känner solidaritet, det vill säga känslan av gemensamt ansvar eller sympati för situationen i Ukraina och dess medborgare. Viljan att hjälpa och lindra de drabbades nöd är förståelig. En viktig form av hjälp är donationer, men du kan också hjälpa till på andra sätt.

Delta i diskussionen

Man kan hjälpa genom att delta i diskussionen samt undvika och identifiera den vilseledande informationen som nämndes tidigare. Man kan delta i diskussionen till exempel i sociala medier eller genom att delta i demonstrationer, men kom ihåg att ta en paus från diskussionen då och då, så att du inte överbelastar dig själv.

Hjälp organisationerna

Ekonomiskt kan du främja humanitärt bistånd och hjälpa civila som drabbats av krig. Stora internationella organisationer är ett säkert val. Sök alltid information om de mest okända organisationerna innan du ger pengar. Internationella välkända organisationer är exempelvis:

Finlands Unicef Finlands Röda Kors Rädda barnen Fida Kyrkans Utlandshjälp

Samtal med barn om krig och krigshot

Som förälder eller vårdnadshavare kommer du att möta situationer där du pratar med ett barn eller en ung person om krig eller hotet om krig. Man kan prata om hotet om krig och krissituationer runt om i världen med barn i skolåldern. Ju yngre barnet är, desto mer bör det dock skyddas från krisnyheter.

Skapa utrymme för samtal

Låt barnet lugnt berätta om sina erfarenheter, tankar och känslor. Ett barn har kanske inte tillräckligt ordförråd för att beskriva saker. Bevara en lugn och förtröstansfull närvaro, även om barnet skulle reagera starkt och ge plats även för negativa känslor. Negativa känslor kan visa sig till exempel i barnets lekar.

Skydda barnet från din egen oro

Även om du själv känner osäkerhet och oro är det viktigt att prata med barnet så lugnt som möjligt och förmedla en känsla av trygghet. Det är vanligt att ett barns rädsla väcker starka känslomässiga reaktioner hos den vuxna. Om barnet börjar prata om det och du känner mycket ångest kan du skjuta upp samtalet eller be en annan trygg vuxen att prata med barnet. Det är ändå mycket viktigt att barnet får uttrycka sina känslor i en accepterande miljö.

Betona att det som syns i nyheterna inte hotar barnet

Det kan vara svårt för ett barn att förstå avstånd och vem som påverkas av olika kriser och på vilket sätt.

Vi arbetar för fred

Berätta att trots att nyheterna är oroande, försöker många vuxna lösa situationen. Det ligger inte i någons intresse att krig, konflikter och kriser sprids till andra områden.

Mer information på Mannerheims barnskyddsförbunds webbplats

Ta hand om ditt eget välbefinnande i en osäker situation

Genom att identifiera dina egna reaktioner på hotfulla och osäkra situationer och genom att vårda ditt eget välbefinnande är det lättare för dig att upprätthålla din egen funktionsförmåga i vardagen och att stödja andra som är oroliga för situationen.

Lindring genom vardagliga rutiner

Man kan lindra ångest och oro genom att följa vanliga vardagliga rutiner. Även en regelbunden rytm i sömn och måltider samt motion och fokus på meningsfulla aktiviteter förbättrar sinnesstämningen.

Minska belastningen genom att minska aktiviteterna och sysslorna. Läs eller lyssna på böcker, titta på serier, lyssna på podcasts, prova gymnastik och stretching hemma eller studera något intressant, till exempel på nätet.

Försök att hitta en balans mellan att hantera känslan av hot och att göra andra sysslor. Om det känns svårt, försök att skapa konkreta planer varje dag.

Hur uppkommer ångest?

Ångest är en naturlig och förståelig reaktion på förändringar och avvikande situationer.

Vid ångest har kroppens larmsystem aktiverats av information om hot eller fara, vilket på längre sikt visar sig som kontinuerlig oro. Den osäkra situationen visar sig som ett hot som kropp och sinne reagerar på. Detta känns obehagligt i kroppen och åstadkommer en upplevelse av ångest som ofrivilligt kan intensifieras genom tankarna. När tankarna blir markerat negativa börjar situationen kännas mer hotfull än den egentligen är.

När man koncentrerar sig på nyheterna om kriget mellan Ryssland och Ukraina väcks tankar om hur man själv skulle kunna förbereda sig för det värsta. Känslan av kontroll kan öka och ångesten lindras, men ofta är detta tillfälligt.

Överdriven beredskap leder lätt till att man ältar och oroar sig hela tiden och det är svårt att sluta med det. Genom att älta saker kan det kännas lättare ett tag, men genom att man ständigt går igenom sin oro blir oron faktiskt värre. Hela kroppen belastas också av tillståndet av ständig beredskap. Ångest uppkommer av att kroppen liksom förbereder sig för strid och börjar gå på högvarv.

Fokusera på något annat emellanåt och ge din kropp tid att hämta andan. Du behöver inte se eller läsa alla nyhetssändningar eller artiklar om ämnet genast när de publiceras.

Tolerans för osäkerhet

Osäkerheten som kriget i Ukraina orsakar kan till exempel gälla det eventuella militära hotet mot Finland samt den egna och de anhörigas roll och öde i en sådan situation. Den mänskliga krisen har oväntat förändrat världen och livet, och det kan plötsligt verka som att man inte alls kan förutsäga vad som kommer att hända och hur allt kommer att förändras. Ibland kan det kännas som att man inte kan vara säker på något, att livet inte kan vara tillräckligt bra på någon nivå längre.

Eftersom det är svårt att tåla osäkerhet, kan det kännas som ett lockande mål att få bekräftelse på allt. Men eftersom man aldrig kan uppnå säkerhet, ökar ofta oron genom strävan efter säkerhet och det tar energi. Istället kan man lära sig att tolerera osäkerhet och acceptera den, vilket kan leda till att man oroar sig mindre.

Det är svårt för många att tolerera osäkerhet, men det är möjligt att lära sig att leva även med sådant som man inte kan kontrollera och som man aldrig kan få säkerhet om.

Övning: att tåla osäkerhet

I den här övningen får du reflektera över osäkerhet och hur du möter den.

Fundera på vad du inte kan vara säker på i din livssituation. Fundera en stund och gör en lista på alla saker du kom på.
Hurdana tankar väcker osäkerhet hos dig? Till exempel: "Om jag inte är tillräckligt förberedd på olika saker, kommer de sannolikt att misslyckas på värsta möjliga sätt."
På vilka sätt har du eftersträvat säkerhet i olika saker? Till exempel: "Jag ber andra att påminna mig om saker och jag försäkrar mig om saker genom dem."
Hurdana fördelar har du haft i strävan efter säkerhet? Till exempel: "Genom att följa nyheterna har jag undvikit överraskningar."
Hurdana nackdelar har du haft i strävan efter säkerhet? Till exempel: "Jag kan inte koncentrera mig på saker, utan jag börjar älta saker och är frustrerad på min osäkerhet.”

När du identifierar obehagliga tankar och känslor hos dig själv, försök inte bli av med dem, utan acceptera att de finns. Genom att man övar på att tåla dessa saker, blir det med tiden lättare att stå ut med dem. Det är en färdighet som man kan öva på.

Att klara sig psykiskt i en osäker situation

Det kan många gånger kännas svårt att lyssna på nyheterna om kriget i Ukraina och samtidigt känna oro för krigshotet. Det är ändå möjligt att öva färdigheter att klara av vardagen. Genom att man accepterar sin egen begränsade kapacitet och tar som uppgift att öva dessa färdigheter som en del av livet är man redan betydligt närmare förmågan att granska situationen från olika synvinklar på ett lugnt sätt.

Meningsfull tidsanvändning stöder mentalt och fysiskt välbefinnande. Balans i tidsanvändningen mellan nyheter, personliga relationer och aktiviteter som känns viktiga för en själv har en nyckelroll. Det viktigaste är att upprätthålla en jämn rutin. Även mycket små handlingar kan vara ett stöd i det dagliga välbefinnandet om de återspeglar ens egna värderingar om vad som utgör ett gott liv och rättvisa handlingar.

Oro och ångest kan till exempel leda till aptitlöshet eller sömnlöshet. Reaktioner kan också vara starka, men de är tämligen vanliga och förståeliga. Man behöver inte bli fri från dem direkt. Tillåt dig själv att vila om du märker att du är överbelastad.

En oroande situation kan också påverka relationer och andra nätverk på många sätt. Människor hanterar saker olika och det finns skillnader bland annat i hur mycket man vill prata om det. Att dela tankar och känslor med någon kan vara en hjälp för att må bättre och vidga de egna uppfattningarna om situationen när det är svårt. Det är också viktigt att vara öppen inför sina anhöriga om de medel som hjälper en själv att hantera situationen.

Övning: lugnande andning

Så kallad bukandning hjälper kroppen att slappna av. När en människa är orolig börjar hon lätt andas snabbt men ytligt. Genom att öva lugnande andning kan du lära dig att stänga av kroppens nödläge och lugna din ångest.

Gör övningen när du börjar känna ångest och har svårt att styra tankarna på annat eller när det stör dina dagliga aktiviteter.

Vi övar:

Ta en bekväm ställning. Korsa dock inte benen.
Placera den ena handen på bröstkorgen och den andra på magen.
Andas långsamt in och ut.
Sträva efter att endast handen som vilar på magen rör sig under andningen. Bröstkorgen ska vara stilla.
Var uppmärksam på andningen och fortsätt andas lugnt ett tag.

Koncentrera dig på att räkna andetagen in 1, ut 1, in 2, ut 2 och så vidare. Koncentrera dig på att räkna andningen till tio utan att du påskyndar andningen. Om du tappar koncentrationen, börja om från ett och fortsätt lugnt. Nu har du inte bråttom någonstans.

Övning: att acceptera känslor

Kriget mellan Ryssland och Ukraina, oron för att kriget sprider sig och oron för framtiden väcker många slags känslor. Man kan öva på att acceptera känslor, men man kan inte kontrollera uppkomsten av känslor.