F60 Specifika personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar är kroniska och oflexibla tanke- och beteendemodeller som orsakar personen skada. De är ofta förknippade med personligt lidande och problem med de mänskliga relationerna och det sociala umgänget. De egenskaper som hänför sig till personlighetsstörningarna är ofta så djupt rotade att personen själv inte uppfattar dem som störningar. De kan dock orsaka konflikter i de mänskliga relationerna, en konflikt mellan personen och samhället eller återkommande obalans mellan personens förväntningar och förmågor, vilket i sin tur kan göra personen mottaglig för symptom på ångest och depression. Gränsen mellan personlighetsstörningar och ett beteende som anses normalt är flytande. Många psykiskt friska människor kan uppvisa avvikande upplevelser eller beteende i situationer av stark stress. Vid personlighetsstörningar är dessa upplevelser och beteenden dock kroniska till sin natur samt stelare och mer egensinniga. 

Personlighetsstörningar delas ofta in i tre grupper: 

I a-klustret ingår paranoid (F60.0) och schizoid (F60.1) personlighetsstörning.

Den här gruppen präglas av att verklighetsuppfattningen tidvis försämras. En paranoid personlighet tar sig uttryck i mycket misstänksamma och ibland nästan paranoida tankegångar samt långsinthet. Om den här personlighetsstörningen orsakar svårigheter att klara av sociala relationer i till exempel arbetslivet är det skäl att söka vård. Typiskt för en schizoid personlighet är att patienten drar sig undan och är ointresserad av mänskliga kontakter, men att detta inte stör honom eller henne själv. Om symptombilderna är starka och förmågan att klara av vardagslivet är hotad på grund av dem kan medicinering vara till nytta. 

I b-klustret ingår antisocial (F60.2), emotionellt instabil (F60.3), histrionisk (F60.4) och narcissistisk (F60.8) personlighetsstörning.

Den här gruppen präglas av upprepade konflikter med samhället och/eller den närmaste kretsen. Störningen kan orsaka lidande för den närmaste kretsen och omgivningen, liksom för patienten själv, som ofta söker hjälp för den ångest eller depression som konflikterna i de mänskliga relationerna orsakar. Typiskt för en antisocial personlighet är impulsivitet och likgiltighet inför lagar och moral, vilket gör personen mottaglig för konflikter med den närmaste kretsen och samhället. En emotionellt instabil personlighet är i sin tur förknippad med ombytlighet beträffande humör och planer samt impulsivitet, vilket ofta leder till tumult i de mänskliga relationerna och depressionssymptom. En histrionisk personlighet strävar efter att få uppmärksamhet på olika sätt och blir mottaglig för konflikter i parrelationen och, vid avsaknad av uppmärksamhet, även för depressionssymptom. En narcissistisk personlighet eftersträvar uppskattning – något som ofta präglas av orealistiska föreställningar om de egna förmågorna. 

I c-klustret ingår anankastisk (F60.5), ängslig (F60.6) och osjälvständig (F60.7) personlighetsstörning.

Personlighetsstörningarna i den här gruppen orsakar oftast ångest och depressionssymptom hos patienten, inskränker livsmiljön och kan även leda till underprestation i livet. En anankastisk personlighet närmar sig tvångssyndrom och tar sig bland annat uttryck i perfektionism, småpetighet och envishet. En ängslig personlighet präglas av en benägenhet att undvika sociala kontakter och personliga samtal. En osjälvständig personlighet behöver utpräglat stöd också vid små beslut och är beroende av andras godkännande. 

Om behandlingarna:

De för personlighetsstörningarna typiska, djupt rotade tanke- och handlingsmodellerna är svåra att ändra, men man kan lära sig att identifiera dem och man kan lära sig att leva med dem. Om personlighetsstörningen orsakar svåra symptom är det skäl att söka vård. I en förtroendefull vårdrelation kan man studera de besvärliga tendenserna och lära sig att leva med dem. Tendenserna lindras ofta med åren. Om symptomen inkluderar allvarliga symptom på depression eller ångest kan man behöva medicinering. I vissa fall, om symptomen är allvarligt självdestruktiva eller psykotiska, kan man vid sidan av medicineringen även behöva få vård på en dagavdelning eller på sjukhus under en period. 
 

Välj diagnos:

 Information på nätet



​​​​​​​​​​