Information om ångest

Alla upplever ibland ångest och rädsla. De är normala och naturliga känsloreaktioner.

Vid ångestsyndrom förbereder sig kroppen och psyket på att kämpa och fly, trots att det kanske inte finns något faktiskt hot.

Hur känns ångest?

Ångest kan ta sig uttryck

• som en obestämd känsla av spändhet
• som olika rädslor inför framtiden
• som andningssvårigheter
• som koncentrationssvårigheter och rastlöshet
• som sömnproblem
• som hjärtklappning, darrningar, svettningar eller yrsel
• som bröstsmärtor, magont eller muskelspänningar.

Hur uppstår ångestsyndrom?

Att man oroar sig och ältar olika saker, dvs. ruminerar, inleds ofta med att man blir ängslig på grund av en konkret oro för att något hemskt ska hända. Någon kanske oroar sig för att inte klara av sin stora arbetsmängd. Någon annan kanske oroar sig för att en anhörig ska vara med om en olycka.

Generaliserad ångest orsakas inte av någon specifik faktor, utan har flera bakomliggande faktorer.

• Ärftliga faktorer kan öka risken för olika ångeststörningar och affektiva störningar.
• Omgivningen påverkar symtombilden och har en inverkan på ifall den förhöjda ärftliga risken leder till att man utvecklar en psykisk störning.

Hur behandlas ångestsyndrom?

Generaliserat ångestsyndrom behandlas med psykoterapeutiska behandlingsmetoder och vid behov med medicinering som lindrar symtomen.

När det gäller psykoterapeutiska behandlingar är framför allt kognitiva beteendeterapier och olika behandlingsformer som baseras på mindfulness och avslappning effektiva.

Kognitiv beteendeterapi går ofta ut på att bearbeta återkommande bekymmer, rädslor och känslor av osäkerhet. Man fokuserar på vad man själv i stunden kan göra för att påverka sina tankar, känslor och sitt beteende.

Vad kan jag själv göra?

Egenvårdsprogram för självständigt arbete

Egenvårdsprogrammet för ångest erbjuder information om ångest och verktyg för att hantera och klara av ångesten. Du kan gå igenom egenvårdsprogrammet på egen hand, tillsammans med en närstående eller med stöd av en yrkesperson (assisterad egenvård).

Du kan använda detta egenvårdsprogram:

• på egen hand
• medan du väntar på övrig vård
• som tillägg till övrig vård
• efter att övrig vård avslutats

Här är en video (2:08) från egenvårdsprogrammet för ångest, där olika personer berättar om vad som hjälper dem att hantera ångesten.

Berätta om hur du mår

Många upplever att de känner sig lättade när de har berättat om sina symtom för närstående. Även om det kan kännas svårt eller onödigt att ta upp saken med någon, så lönar det sig att tala med en trygg vuxen eller god vän. Att berätta om sin situation innebär ofta att man inte längre behöver klara av den svåra situationen helt själv. Tankarna och känslorna klarnar även ofta.

Dina närstående har kanske också märkt av dina symtom. Du kan bli överraskad över hur mycket förståelse och stöd för att må bättre du kan få via diskussioner med andra.

Stöd av andra

Om det inte är möjligt att prata med närstående kan du söka dig till olika former av kamratstöd. Kamratstöd förekommer både i gruppform och på tumanhand och träffarna kan vara både ansikte mot ansikte och på distans. Det finns även kamratstödsverksamhet som handleds av social- och hälsovårdspersonal.

Ta hand om dig själv

Välbefinnandet i vardagen har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.

När man mår bra löper även vardagen ofta smidigt och kräver inte stora ansträngningar.  Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.

Du kan påverka ditt välbefinnande med väldigt enkla saker varje dag. Motion, sömn och att göra saker man njuter av utgör grundpelare i vardagen. Även social samvaro och kontakt med andra är viktigt. Sinnesstämningen påverkas även av kostens kvalitet.