Varför spelar man om pengar?

Att spela penningspel är ett tidsfördriv som har många positiva samhällseffekter. Med hjälp av spelandet finansieras bland annat idrotts- och motionsfostran, kultur- och utvecklingsverksamhet samt främjas hälsan och den sociala välfärden. För spelaren själv kan penningspel vara en njutbar avslappningsform, som ger spelaren möjlighet att upprätthålla sina sociala relationer. Spelen utvecklar också olika färdigheter.

Att spela penningspel såsom automatspel, lotto eller poker är för de flesta ett harmlöst tidsfördriv. Spelen ger till exempel spänning, avslappning och variation i det normala vardagslivet. Chansen att vinna pengar lockar till att spela och spelförlusterna är inget problem för största delen av spelarna.

När spelandet ökar kan även olägenheter uppstå, som framträder i sådant som har att göra med familjerelationerna, studierna, arbetet, ekonomin och spelarens hälsa.

 När är spelandet ett problem?

Spelande är trevligt när det inte stör det övriga livet och fördelarna med spelandet är större än nackdelarna för spelaren. Om spelandet ökar uppstår dock problem. Livet kretsar allt mer kring spel.  Spelandet dominerar tankarna och tidsanvändningen samt påverkar relationerna, den normala vardagen och den ekonomiska situationen.

Ett väsentligt drag hos penningspelberoende är upprepat och tvångsmässigt spelande. Spelandets omfattning ökar även om spelaren vill bli kvitt sitt spelande.

Det är svårt att fastställa exakta gränser mellan problemfritt penningspelande, riskspelande, problemspelande och spelberoende: spelandets ekonomiska och tidsmässiga omfattning samt följderna av det ska alltid ställas i relation till individens situation.

Källa: Droglänken

 Hur uppstår ett spelproblem?

Uppkomsten av ett spelproblem påverkas av psykologiska, sociala, biologiska och/eller genetiska faktorer.  Även spelens lättillgänglighet, spelarens möjlighet att välja, spelets snabbhet, vinsternas antal och antalet nära ögat-vinster påverkar uppkomsten av problem.

Tvångsmässigt spelande kan också utlösas av livssituationen och av att spelaren upplever en känsla av hjälplöshet. En oundviklig förutsättning för att ett penningspelproblem ska uppstå är dock omfattande spelande samt att regelbundet spelande blir en livsstil.

Problemspelande kan utvecklas till spelberoende, som ingår i två internationellt använda sjukdomsklassificeringar: ICD-10 och DSM V.

Internationella sjukdomsklassificeringar av spelberoende (på finska)

 Spelproblemets tre faser

Utvecklingen av ett spelproblem till ett beroende är en process i tre faser som framskrider gradvis. I den första fasen får spelaren en eller flera stora vinster, som uppmuntrar till att fortsätta.  Spelandet är fortfarande ett tidsfördriv, som ger välbehag, och spelandet fortsätter även om förlusterna ökar. Spelaren är övertygad om sina möjligheter att vinna mer pengar.

I den andra fasen är spelarens motiv att vinna tillbaka förlorade pengar.  Spelaren är övertygad om sin skicklighet och möjligheten att vinna. Problemen som orsakas av spelandet verkar inte oöverkomliga.

I den tredje fasen styr spelandet hela livet. Nackdelarna till följd av spelandet är stora och personen söker vård för sitt spelproblem.

Källor: DuodecimÖversikt, Tapio Jaakkola: Spelbegär - Hur känner man igen ett dolt problem? (Pelihimo – Miten tunnistaa salattu ongelma?) (på finska)