Boende

Boende är ett av människans grundbehov och -rättigheter. De flesta som genomgår psykisk rehabilitering bor i vanliga bostäder. En del bor i särskilt avsedda rehabiliteringshem eller boendeenheter, varvid det erforderliga nära stödet kombineras med boende och annat som får vardagen att fungera.

Utvecklingen av boendeförhållandena för personer som genomgår psykisk rehabilitering har halkat efter många andra grupper. Social- och hälsovårdens lagstiftning fastställer att kommunerna ansvarar för att anordna lämpligt boende och stöd samt rehabilitering för personer som genomgår psykisk rehabilitering.

 Olika boendealternativ

Stödboende innebär regelbunden psykisk rehabilitering baserat på en rehabiliteringsplan och knuten till stödtjänster i hemmet. Målet är att stödja och möjliggöra ett självständigt boende. Det sker ofta i samarbete med hälso- och socialvården, men uppgiftsfördelningen skiljer sig mellan kommunerna.

Boendestödåtgärderna genomförs i den mån det är möjligt i samarbete med anhöriga och närstående. Genom rehabilitering lär sig personen som genomgår rehabilitering att hantera sjukdomen och får hjälp med att träna på dagliga funktioner, använda tjänster utanför hemmet och hitta stimulerande fritidsaktiviteter.

Serviceboende är ofta ett kollektivboende i en gruppbostad och beroende på rehabiliteringsmetod även vanligt serviceboende i en självständig bostad. Verksamheten innefattar mångsidig rehabilitering och stärkande av kundens funktionsförmåga och sociala relationer. Personen kan också delta i dagverksamhet.

Man övar på självständigt boende genom att delta i matlagning, städning och tvätt. Dessutom övar man på att utföra ärenden utanför boendeserviceenheten: sköta ekonomiska ärenden och interagera med andra människor.

Effektiverat serviceboende är ett kollektivboende i en gruppbostad där personalen är på plats dygnet runt. Personen får hjälp med sina dagliga funktioner som att sköta sin personliga hygien, ordna mat, städa och tvätta samt ta sina mediciner enligt läkarens anvisningar. Dessutom övar man på att fatta självständiga beslut, sköta ekonomiska ärenden, ha en meningsfull fritid och ett socialt umgänge. Målet är att ha ett ansvarsfullt liv i samhället där man tar hänsyn till andra.

 Rätt till adekvat boende

Rätten till boendetjänster för personer som genomgår psykisk rehabilitering har fastställts i 5 § i mentalvårdslagen. Där konstateras att personer som genomgår psykisk rehabilitering ska ordnas möjlighet till stöd- och serviceboende i samband med behövlig medicinsk eller social rehabilitering.

Psykiskt sjuka personer tillhör specialgrupper när det gäller boende: den psykiska funktionsförmågan försämras om den inte behandlas, vilket gör att den sociala funktionen kan försvåras, vardagssaker kan lämnas oskötta och den fysiska funktionsförmågan försvagas. För dem räcker det inte med att anordna en bostad för att förhindra en ond cirkel med bostadslöshet och social utestängning, utan de behöver ofta även behandlingsinriktat och socialt stöd.

Anordnandet av boendetjänster för gravt handikappade personer regleras i handikappserviceförordningen. Förordningen tillämpas om personen inte får tillräckliga och för honom eller henne lämpliga tjänster eller förmåner med stöd av andra lagar. Personer som genomgår psykisk rehabilitering har ofta inte betraktats som gravt handikappade, trots att en del av personer med t.ex. schizofreni har så stort behov av hjälp att definitionen i ovan nämnda handikappserviceförordning inte kan tillämpas.

 Stöd för boende hemma

Några av de viktigaste stödlösningarna för personer som bor hemma eller som ska flytta hem är psykiatrisk hemrehabilitering, kommunala stödtjänster, kamratstöd och stöd anordnat av andra instanser. Det kom Boendeservicestiftelsen ASPA, grundad av handikapporganisationerna, fram till i sin utredning.

Psykiatrisk hemrehabilitering innebär rehabilitering i öppenvården tillsammans med sjukvårdsdistriktets psykiatriska öppenvårdsenhet, hälsocentralen och kommunens socialväsende. Hemrehabilitering är avsedd för patienter som behöver sådant kontinuerligt eller tillfälligt stöd och rehabilitering som man ofta får i hemmet på grund av bl.a. försämrad funktionsförmåga. Genom psykiatrisk hemrehabilitering kan man också förbygga upprepade sjukhusbehandlingar.

Det är viktigt att familjen deltar i hemrehabiliteringen och att man använder psykoedukativa metoder vid vägledning och rådgivning. Psykoedukativa metoder handlar om att informera, undervisa och vägleda i frågor som rör sjukdomen: uppkomst och hantering av symtom, möjligheter till egenbehandling, medicineringens betydelse och bisymtom. Målet är att få bättre kontroll över symtomen.

Kommunala stödtjänster innebär hemsjukvård eller hemvård som utförs tillsammans med social- och hälsotjänster, sociala tjänster, boendestöd, rehabiliteringshandledares tjänster samt olika projekt i kommunen. Hemsjukvården och hemvårdstjänsten fokuserar i kommunerna på äldre och familjearbete.

Personer som genomgår psykisk rehabilitering får dessvärre dessa tjänster i mindre omfattning än äldre och familjer. Istället erbjuder de tjänster från en tredje sektor, till exempel dagverksamhet eller tjänster som erbjuds genom projekt. Oftast erbjuds dessa personer boendestöd i form av socialtjänster.

Finland har flera organisationer och tjänsteleverantörer inom den privata sektorn som också erbjuder tjänster för boendestöd. De är tjänster som siktar på dagverksamhet som stödjer självständigt boende och på sysselsättning. I Psykportens Sökning på ort och tjänster kan du söka efter lokala aktörer inom den tredje sektorn i ditt bostadsområde.

Boendeservicestiftelsen ASPA

Finlands Klubbhus rf

Boendetjänstanvändarnas, eller erfarenhetsexperternas, synvinkel vid utvärderingen och planeringen av tjänster har blivit allt viktigare. ITHACA-rapporten fäster uppmärksamhet på utvecklingen av boendetjänster så att de mänskliga rättigheterna för personer som genomgår psykisk rehabilitering tas tillvara även när det gäller boende. Kvalitetsuppföljningen av parterna som anordnar boendeserviceverksamhet bör även inkludera användarnas egen utvärdering. De anhörigas synvinkel bör också beaktas.

MATTI-projektet (boendestöd för personer som genomgår psykisk rehabilitering)

I MATTI-modellen planerar man för personer med schizofreni som genomgår psykisk rehabilitering och som bor hemma eller i en servicebostad ett personligt program som passar hans eller hennes beteende och funktionsförmåga och där man använder hjälpmedel på flera olika sätt.p>

MATTI är en handlingsmodell för boendeträning som utvecklats i USA och som underlättar vardagslivet för personer med schizofreni på ett övergripande sätt. På engelska heter modellen CAT (cognitive adaptation training). Hittills har man börjat tillämpa MATTI-modellen inom öppenvården på Mariefors sjukhus i samarbete med poliklinikerna på Pejas sjukhus. Om resultaten från modellen är positiva ska modellen spridas över hela landet. I Finland har man även inlett en undersökning av MATTI-modellens effektivitet.

 Webblänkar och litteratur

Boendeservicestiftelsen ASPA

Finlands Klubbhus rf

MATTI-projektet

Ihmisoikeuksien ja terveydenhoidon arviointi mielenterveys- ja päihdelaitoksissa sekä -asumispalveluissa.  ITHACA-verktyget.Rapport 20/2011. Institutet för hälsa och välfärd. Mielenterveyskuntoutujien asuminen 2010, ASPA-utredningar 2/2011. Reetta Kettunen.

Röyks, Rune–Saarela, Tarja (på finska. 1993). Sosiaalisen ja itsenäisen elämisen taidot. Oireidenhallintaohjelma. Jorvs sjukhus, psykiatriska enheten 12/1993.

Salo, Markku–Kallinen, Mari: Yhteisasumisesta yhteiskuntaan?– Mielenterveyskuntoutujien asumispalveluiden tila ja tulevaisuus. Centralförbundet för Mental Hälsa 2007.

Salokangas, Raimo–Honkonen, Teija–Stengård, Eija–Koivisto, Anna-Maija. Subjective life satisfaction and living situations of persons in Finland with long-term schizophrenia. Psychiatric Services 2006; 57:373–381.

Salokangas, Raimo–Saarinen, Soile. Deinstitutionalization and schizophrenia in Finland: I. Discharged patients and their care. Schizophrenia Bulletin 1998;24:457-76.

Draper, M. L.–Stutes, D. S.–Maples, N. J.–Velligan, D. I.: Cognitive Adaptation Training for Outpatients With Schizophrenia. Journal of Clinical Psychology 2009;65(8):842-53.

 Sammanfattning

Allvarliga psykossjukdomar medför ofta problem med funktionsförmågan som försvårar ett självständigt boende. Då behöver man understödda boendelösningar. Ett understött men så självständigt boende som möjligt är på många sätt också en bättre lösning än långvarig sjukhusvistelse. Man bör hitta en lämplig boendeform för alla personer som genomgår psykisk rehabilitering, ett boende som stödjer rehabiliteringen och förmågan att klara sig själv. Boendet i ett eget hem ska stödjas så mycket som möjligt.