Anhöriga och närstående

Anhöriga och närstående har en viktig roll i den psykossjukas liv. Deras deltagande i den drabbades liv och behandling redan i sjukdomens början är ofta ett stort stöd för den drabbade. Hjälp för att stödja finns bland annat på nätet, där det finns initial information för anhöriga till en person som drabbats av schizofreni.

Anhöriga ska ha möjlighet att delta i den psykossjukas totalrehabilitering i samarbete med vårdplatsen och leverantören av sociala tjänster. Till psykossjukdomen hör dock ofta att den insjuknade inte alltid vill ha andra människor nära sig efter att ha insjuknat, utan isolerar sig från sina tidigare mänskliga relationer. Närstående kan också ha svårt att förhålla sig till den sjuka på samma sätt som innan han eller hon blev sjuk. Ibland gör en anhörig saker åt den insjuknade som denne gott och väl kan göra själv. Det kan vara lika skadligt för den sjuka som att inte uppmärksamma honom eller henne.

Insjuknandet orsakar ofta samma slags känslor hos den sjuka som hos de anhöriga: besvikelse, skuldkänsla, sorg, oro, ilska och trötthet. Varje familjemedlem anpassar sig på olika sätt. Att drabbas av en psykos är en kris för både den drabbade och de närstående, och tankar och känslor kring insjuknandet kan undersökas genom de fyra faserna av en kris.​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

De fyra faserna av en kris

Chockfasen: personen som drabbats eller en närstående

  • förtränger verkligheten och har svårt att tolka situationen
  • skyddar sig från information som är svår att ta emot
  • känner svårighet att fungera vettigt
  • har typiska känslor: chock, överreaktion, nedslagenhet
  • har fysiska symtom: magont, huvudvärk, hjärtklappning, illamående.


    • Chockfasen varar ofta i några dagar.

Reaktionsfasen:

  • nekar till det inträffade
  • känslorna stelnar
  • isolering av känslor
  • grubblar över orsakerna
  • typiska känslor: rädsla, sorg, skuld
  • vikten av att tala om det inträffade.


    • Reaktionsfasen kan vara länge, upp till några månader

Bearbetningsfasen:

  • går igenom det inträffade
  • anpassar sig till situationen
  • känner att de ångestladdade känslorna börjar lindras.

Nyorienteringsfasen:

  • Insjuknandet blir en del av det levda livet.
  • Anhöriga hittar nya resurser och överlevnadsmetoder.
  • Att tala med andra anhöriga kan ge styrka.
​​​​

 Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund rf

Anhörigas stöd för mentalvården erbjuder professionellt vägledd individ-, grupp-, kurs- och rekreationsverksamhet för familjer där en familjemedlem har blivit psykiskt sjuk eller lider av psykiska funktionsstörningar. Genom att stödja anhöriga kan man förebygga utmattning och depression hos de anhöriga och främja deras välbefinnande.

Regionala grupper är antingen öppna eller slutna anhöriggrupper. Mer information om grupperna finns på hemsidan Anhörigas stöd för mentalvården.

Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Deras mål är att dela information, ge stöd och göra det möjligt att lyssna på andras erfarenheter genom kamratstöd.

Anhöriggrupperna anordnas i samarbete med Nylands kommuner, församlingar och föreningar. Där kan man tala med andra i liknande livssituationer, lyssna på expertanföranden och delta i temadiskussioner. Man behöver inte anmäla sig i förväg till gruppmötena.

 Barnfamiljarbete

Om ett barn lever i en familj med en psykiskt sjuk förälder behöver även barnet stöd. En av kamratgruppsverksamhetens former är en familjekurs som består av två ca tre dagar långa perioder under ett halvår. Föräldrarna och deras barn deltar i kursen, där temat är att stödja föräldraskapet och faktorer som skyddar barnet så att man hittar en gemensam förståelse för familjens situation genom samtal, kamratstöd och gemensamma aktiviteter.

Den psykossjukas vårdplats är också skyldig att utreda barnens situation och vid behov hjälpa dem få stöd eller behandling. Samarbetet med kommunens socialväsende är viktigt för att man ska kunna anordna stöd till familjen genom familjearbete eller barnskydd.

 Erfarenhetsutbildning för anhöriga

Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund anordnar varje år riksomfattande erfarenhetsutbildningar för anhöriga till psykiskt sjuka personer så att de får behörighet som erfarenhetsutbildare. En erfarenhetsutbildare erbjuder andra möjlighet att lära sig vad en svår psykisk sjukdom innebär för de närståendes liv. Erfarenhetsutbildare kan verka på läroanstalter, evenemang och föreläsningar och som expert i arbetsgrupper och massmedier.

För att antas till utbildningen ska den sökande uppfylla följande kriterier:

  • vara anhörig till en psykiskt sjuk person
  • det ska ha gått tillräckligt lång tid från insjuknandet
  • vara förtrogen med den närståendes sjukdom
  • förbinda sig att arbeta långsiktigt
  • kunna samverka med olika instanser
  • känna till sin organisation (och organisationen ska känna till den sökande).

Målet med utbildningen är att uppmuntra anhöriga att göra sina röster hörda och ge dem färdigheter att dela vidare sina erfarenhetskunskaper. Utbildningen baseras på utbildningsstommen i projektet Kokemuskoulutuksesta pätevää och ger tre studiepoäng.

För att söka till utbildningen ska man kontakta Anhörigas stöd för mentalvården-föreningen i sin region. Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund informerar medlemsföreningarna om kommande utbildningar och föreningarna delar sedan med sig av informationen till sina medlemmar.

 Delegationer för anhörigverksamhet

Delegationerna för anhörigverksamhet har till uppgift att lyfta fram frågor kring anhörigarbete och mentalvårdsarbetet i allmänhet till diskussion och skapa en konkret verksamhet i Nylandsregionen. Delegationerna inledde sin verksamhet år 2000. Dessa lokala nätverk består av personal som arbetar med mentalvård, kommunernas förtroendemannaledning och erfarenhetsexperter – såväl anhöriga som personer som genomgår rehabilitering.

Information om delegationerna i din region får du av föreningen Anhörigas stöd för mentalvården​.

 Samarbetet mellan anhöriga och hälsovårdspersonal

Det är viktigt att kontakten mellan de anhöriga till den psykossjuka och hälsovårdspersonalen fungerar smidigt. De anhöriga behöver information från hälsovårdspersonalen om sin familjemedlems hälsotillstånd och behandlingens fortskridande, socialskyddet och hur hälsovårdssystemet fungerar. De anhöriga känner patienten bättre än vårdpersonalen, så genom att beakta deras åsikter kan man främja behandlingen och rehabiliteringen avsevärt.

De anhörigas del kan vara tung och de går igenom en egen intern återhämtnings- och anpassningsprocess i egen takt. Hälsovårdspersonalen ska också komma ihåg att informera de anhöriga om möjliga stödformer som är riktade speciellt till dem. För de anhöriga kan tystnadsplikten som ska skydda patienten också kännas svår ibland och det är viktigt att diskutera frågor kring det öppet.

För att uppnå bästa möjliga vård och kunna upprätta gemensamma planer ska man försöka anordna tillräckligt många familje- eller anhörigmöten. Där kan man lyssna på olika synvinklar och dela med sig av information. Det gäller dock att komma ihåg att vårdpersonalen inte kan ta upp saker på dessa möten som patienten inte själv vill ska berättas.

 Webblänkar och litteratur

Ensitietoa skitsofreniasta omaisille (pdf)

Anhörigas stöd för mentalvården centralförbund rf

Johansson, Monica–Berg, Leif. Opastava yhteistyö perheiden kanssa. Helsingfors. Profami Oy 2011.

Omaisen opas. Opas omaisille, joiden läheinen oireilee tai sairastaa psyykkisesti. Anhörigas stöd för mentalvården, Nylands förening rf. Forssa Print 2012.

 Sammanfattning

När en närstående blivit psykiskt sjuk behöver även den sjukas anhöriga hjälp och stöd. Skaffa kunskap om sjukdomen. Träffa andra i en liknande situation och sök kamratstöd, t.ex. i verksamheten i en anhörigförening. Sök hjälp till dig själv vid behov. Identifiera dina gränser och se till att du orkar. Genom att ta hand om dig själv orkar du stödja din sjuka närstående. Nätverket har en viktig roll i totalrehabiliteringen av en person som drabbats av en psykos.