Studier och arbete

Man strävar efter att garantera minst andra gradens utbildning efter grundskolan för alla finländare eftersom utbildning betraktas som ett sätt att främja deltagande och förhindra diskriminering. Personer som genomgår psykisk rehabilitering löper större risk än andra att diskrimineras, så stöd i utbildningen är ett sätt att minska denna risk.

På Centralförbundet för Mental Hälsas informationstjänst Propelli får man rådgivning om rehabiliteringstjänster och lagstadgade förmåner för personer i behov av psykisk rehabilitering. Tjänsten är avsedd för personen som genomgår rehabilitering, dennes anhöriga och social- och hälsovårdspersonal.

Centralförbundet för Mental Hälsa har publicerat omfattande serviceguide om professionella tjänster för psykisk rehabilitering för personer som planerar studier och att återvända till arbetet.

Mer information om olika arbetsrehabiliteringsmöjligheter finns på Centraförbundet för Mental Hälsas sida.

Utbildningsalternativ

Det finns inga separata yrkesstudielinjer för personer som genomgår psykisk rehabilitering, utan alla utbildningsalternativ är öppna även för dem. Det är viktigt att hitta ett studieområde som motsvarar ens egna intressen och att få tillräckligt stöd i studierna. Det finns dock förberedande och rehabiliterande utbildning som förbereder personen inför den ordinarie utbildningen.

Målet med förberedande och rehabiliterande utbildning är att ge den studerande beredskap inför yrkesutbildning, hitta sin plats i arbetet och få kontroll över sitt liv. Målen med utbildningen fastställs enligt den studerandes resurser och livssituation. En personlig undervisningsplan upprättas för de studerande, där man tar hänsyn till den studerandes individuella behov. Utbildningen brukar vara ett läsår.

Alla specialläroanstalter och några av de vanliga yrkesläroanstalterna erbjuder förberedande utbildning. Man söker till dem med ett ansökningsformulär som skickas direkt till läroanstalten. De förberedande utbildningarna är vanligtvis kostnadsfria för den studerande.

Förutom förberedande och rehabiliterande utbildning erbjuds personer som genomgår psykisk rehabilitering även annan utbildning som ger yrkesmässiga och allmänna färdigheter. Utbildning anordnas till exempel av

yrkesläroanstalter
folkhögskolor
medborgar- och arbetarinstitut
vuxenutbildningscentraler.

Målet med utbildningarna är att utveckla personens studiefärdigheter och främja sysselsättningen samt ge färdigheter som stödjer kontrollen över vardagslivet. Mer information om kostnaderna för utbildningen får man direkt av läroanstalten.

Utbildningen Meku är en ettårig förberedande och rehabiliterande undervisning och vägledning för personer som genomgår psykisk rehabilitering. För Meku-studerandena har det ofta gått ganska lång tid från deras tidigare studier och de kan vara osäkra på vilket område som passar dem. Därför ska alla i Meku-gruppen må bra och känna sig trygga. I den förberedande utbildningen granskar man den studerandes hela livssituation, vardag och liv utanför skolan.

Meku-gruppen består av en lärare, ergoterapeut, studievägledare, psykolog och socialarbetare, vilket innebär att väglednings- och stödsystemet är omfattande och fungerar aktivt. I studierna framhäver man färdigheter att skaffa ny information, lära sig projektarbete och självutvärdering.

Specialyrkesundervisning

Genom specialundervisning försöker man trygga möjligheten till yrkesutbildning för de som t.ex. på grund av skada eller sjukdom har svårt att klara yrkesstudier utan särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. En personlig undervisningsplan upprättas för den studerande, där man tar hänsyn till den studerandes individuella behov. Specialyrkesundervisning anordnas på

yrkesläroanstalter i samma grupper som andra studerande
yrkesinriktade specialläroanstalter
folkhögskolor
medborgar- och arbetarinstitut
vuxenutbildningscentraler
idrottsinstitut.

Om behovet av stöd uppstår under studiernas gång har man tillgång till normala elevvårdstjänster och andra stödtjänster för yrkesinriktad rehabilitering.

Finland har tolv yrkesinriktade specialläroanstalter. De erbjuder goda möjligheter till en flexibel och individuella studieplan. En personlig undervisningsplan upprättas för varje studerande, där man fastställer bland annat de stödåtgärder som behövs i undervisningen, t.ex. behovet av psykiskt stöd samt individuella studiearrangemang och mål. Dessutom kan man reglera studietakten.

En del specialläroanstalter erbjuder möjlighet till studenthemsboende, varvid man kan studera oavsett hemort. Boendet i studenthemmet är ett stödboende och man kan få hjälp med vardagliga sysslor.

Personer som rehabiliteras från psykiska problem känner lätt att de hamnar utanför den övriga gruppen i en normal studiegrupp. Det räcker inte alltid att med vara aktiv för att skapa sociala kontakter. En specialutbildad elev fungerar som ledare för kamratstödsgruppen och är deras like även när det gäller de bakomliggande psykiska störningarna. Dessvärre finns det än så länge bara lite praktisk verksamhet på läroanstalterna, men det finns kamratstödsgrupper på enstaka läroanstalter på olika håll i Finland.

Studiemiljöns egenskaper:

uppmuntran och stimulans (det mest önskade stödet är vardagligt uppmärksammande av den studerande), vardagliga diskussioner
öppenhet och förtroende; på läroanstalten är det bra att ha en utsedd person som känner till den studerandes situation och som man kan ha ett öppet samtal med om studierna
tydlig och förutsebar extern verksamhetsmiljö, information, vardaglig uppmärksamhet
samarbete mellan läroanstalten och den psykiatriska vården, kontinuerligt och bestående vårdförhållande under studierna.

Den studerande ska

lära känna sin studiestil
lära sig minnesstrategier
berätta för läraren om observationssvårigheter
• sätta gränser för hur mycket han eller hon orkar.

”Det får mig att känna som om jag är med i det normala livet, att jag som studerande är bland andra studerande och inte som en person som får psykisk rehabilitering bland normala människor. På sätt och vis är det precis det man behöver när man får psykisk rehabilitering, dvs. en känsla av att man är och fungerar i det normala samhället. Det är faktiskt väldigt svårt att förklara närmare, men det är en av orsakerna till att så många är motiverade till detta.”

”Men det är viktigt att den här miljön är tillåtande och accepterar olikheter.”

Ur boken Opintie työelämään.

Arbetsverksamhet

Arbetsverksamhet är verksamhet som upprätthåller arbets- och funktionsförmågan, såsom köks- och kaféarbete eller arbeten som kräver olika hantverkskunskaper. Arbetsverksamhet anordnas för personer som saknar arbetsoförmåga, som på grund av sin sjukdom inte har förutsättningar att delta i sysselsättningsstödjande verksamhet och vars utkomst huvudsakligen baseras på förmåner som beviljas för sjukdom eller arbetsoförmåga. Ersättningen för arbetsverksamhet är skattefri om mottagaren använder mentalvårdstjänster och ersättningen utbetalas av kommunen eller en allmännyttig sammanslutning.

Sysselsättningsstödjande verksamhet och arbetsverksamhet anordnas av kommunen. Kommunerna anordnar dock mycket få sådana verksamheter för personer som genomgår psykisk rehabilitering. Därför har föreningar och andra aktörer inom tredjepartssektorn en central roll när det gäller att förverkliga dessa tjänster. Mer information om aktörer på din ort finns i Sökning på ort och tjänster.

Föreningar för mental hälsa erbjuder arbetsverksamhet. Om det inte finns någon förening i din kommun kan du titta på de närliggande orterna. Förutom arbetsverksamhet erbjuder föreningarna också fritidsverksamhet och möjlighet till kamratstöd samt fungerar som intressebevakare. Information om alla medlemsförbund i Centralförbundet för Mental Hälsa finns på centralförbundets hemsida.

FPA:s arbetsträning och understödd sysselsättning

Arbetsträningen som bekostas av FPA som yrkesrehabilitering är i genomsnitt ettårig. För att delta i träningen ska man ha ett beslut från FPA om yrkesrehabilitering.

Syftet med arbetsträning är att upprätta en yrkesrehabiliteringsplan och få personen i sysselsättning. Träningen kan vara individuell eller gruppbaserad och innehåller ofta en arbetspraktik- och arbetsprövningsperiod på den öppna arbetsmarknaden.

Arbetsträning erbjuder personen som ska rehabiliteras möjlighet att utveckla sin yrkesskicklighet och förtydligar yrkesplanerna. Arbetsträning söker man genom att kontakta tjänsteleverantören.

Genom understödd sysselsättning försöker man snabbt och individuellt hitta en arbetsplats som är i enlighet med personens intresse. Dessutom försöker man erbjuda nödvändig utbildning på arbetsplatsen med stöd av en arbetstränare.

Understödd sysselsättning inkluderar yrkesrehabilitering och mångsidig rådgivning, undervisning och vägledning som personen som ska rehabiliteras behöver för att behålla sitt arbete. Understödd sysselsättning har visat sig vara effektivare än vanlig yrkesrehabilitering.

Psykiatrisk rehabilitering sker i kombination med arbete. Till programmet för understödd sysselsättning väljer man patienter som är villiga att arbeta på den öppna arbetsmarknaden. Rehabilitering av medelålders och äldre schizofrenipatienter till ett vanligt arbete eller regelbundet frivilligarbete har lyckats bäst genom just understödd sysselsättning.

Om sjukdomen påverkar arbetsförmågan så att det är svårt att klara sig i arbetslivet ger FPA information om rehabilitering, sjukdagpenning och rehabiliteringsstöd.

Servicecenter för arbetskraften

I en del kommuner har man grundat servicecenter för arbetskraften där staden och social-, hälso- och arbetskraftsväsendet tillsammans hjälper personer som är svåra att sysselsätta. Servicecentret för arbetskraften erbjuder

allmän vägledning och rådgivning
hjälp med att söka jobb
social- och närarbetstjänster
hälsotjänster
stöd för yrkesinriktad utveckling och sysselsättning
rehabilitering
rådgivning i social- och arbetslöshetsskyddsfrågor.

Servicecentrerna har multiprofessionella arbetsgrupper för planering av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och separata så kallade arbetstränare som erbjuder personerna som ska sysselsättas stöd och vägledning, sköter relationen med arbetsgivaren och tryggar sysselsättningen. Via dessa ställen kan man också söka arbetspraktik och arbets- och utbildningsprövningar och sysselsätta sig med kombinations- och sysselsättningsstöd. Servicecentrerna ger information om arbets- och näringsbyråerna i din region.

Klubbhusen är medlemssamfund som består av personer som genomgår psykisk rehabilitering och avlönad personal. De erbjuder arbetsbetonad verksamhet: deltidsanställning med normal lön på den öppna arbetsmarknaden med stöd från klubbhussamfundet. En sådan övergångsarbetsperiod varar i 6–9 månader och är oftast ett väglett och tydligt arbete som man kan lära sig på plats.

Klubbhuset ansvarar för valet och träningen av anställda och för att anordna vikarier om den anställda är frånvarande från arbetet. Arbetsgivaren får alltså fullt stöd från klubbhuset för att den fastställda arbetsuppgiften ska lyckas. Arbetet genom klubbhuset gör det möjligt för den anställda att testa och förbättra sin arbetsduglighet. Klubbhusen hjälper också sina medlemmar att skaffa och behålla en självständig arbets- eller praktikplats.

Webblänkar och litteratur

Mentralförbundet för Mental Hälsa

Klubbhusen

FPA:s arbetsträning

Arbets- och näringsbyråerna

Finlands Näringsliv

Mielenterveyskuntoutujan ammatillisen kuntoutumisen palvelut opiskelua ja työhön paluuta suunnittelevalle. Palveluopas 2013. Centralförbundet för Mental Hälsa.

Sailas, Eila–Selkama, Sari–Joffe Grigori: Työ tekijäänsä kiittää – tuettu työllistyminen osana skitsofreniapotilaiden kuntoutumista. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2007; 123:2083-90.

Veijalainen, Satu–Vuorela, Mika (red): Opintie työelämään – näkökulmia mielenterveyskuntoutujien ammatilliseen kuntoutumiseen. Centralförbundet för Mental Hälsa 2004.

Veijalainen, Satu: Mielenterveyskuntoutujille suunnatun valmentavan ja kuntouttavan koulutuksen tuloksellisuus opiskelijoiden kokemana. Pro gradu-studie. Psykologiska institutionen. Tammerfors universitet. 2007.

Sammanfattning

Insjuknande i en psykossjukdom betyder inte att man hamnar utanför studie- och arbetslivet. Det finns olika stödåtgärder som anordnas av kommunerna och föreningar och som hjälper drabbade att söka en studieplats, förbereda sig inför studier, komma in i arbetslivet och bli kvar där. Även om studier kan vara stressande för en person som drabbats av en psykos är studier och arbete en del av rehabiliteringen och skapar en grund för självkänsla och livskontroll.