Kamratstöd

​​Personligt stöd är möten som kan vara sporadiska eller förutbestämda. En person som fungerar som stödperson kan vara till hjälp i vardagen, som t.ex. när man ska besöka ämbetsverk eller åka och handla. Stödpersonen kan också följa med på olika hobbyer, t.ex. på motion eller bio, eller vara med och prova något nytt. Ofta prata man bara om saker med kamratstödspersonen, annat än sådant som har med sjukdomen att göra. Man kan fråga efter en stödperson på t.ex. den egna föreningen för mental hälsa.

I en kamratstödsgrupp kan man gå från att vara föremål för behandling och åtgärder till att bli en aktiv aktör. Gruppledaren är en grupplike med egna erfarenheter av sjukdomen. Gruppen kan göra att sjukdomen inte längre kontrollerar personen, utan att man kan utnyttja sina resurser på ett sätt som gynnar en själv. Gruppen kan grundas av en deltagare, om den inte redan är del av föreningens verksamhet. Övriga social- och hälsovårdsarbetare kan också ta initiativet till att bilda en grupp.

Kamratstöd kan även finnas på internet. I många diskussionsforum kan man till exempel skriva om sådan som rör mental hälsa och diskutera med andra samt få hjälp och stöd i sin egen eller en anhörigs situation. Kamratstödet på nätet kan vara personligt eller i gruppform.

Kamratstödsverksamheten ökar hela tiden. Information om kamratstödsgrupper (självhjälpsgrupper) som anordnas av medlemsföreningar i Centralförbundet för Mental Hälsa finns på Centralförbundet för Mental Hälsa hemsida.

Föreningen för Mental Hälsa i Finland anordnar grupper för personer som drabbats av en traumatisk förlust och personer som befinner sig i en svår livssituation. Grupperna erbjuder stöd framför allt till de som har svårt att hitta stöd på annat håll. Traumatiska förluster är till exempel en närståendes självmord, en närstående som utsatts för ett brott mot liv eller en närstående som gått bort plötsligt.

Det finns egna grupper för ungdomar och unga vuxna som är deprimerade eller behöver stöd. Det anordnas även egna grupper för invandrare som är i behov av stöd.

En erfarenhetsexpert på mental hälsa är en person som har egen erfarenhet av psykiska problem, antingen på grund av egen eller en närståendes sjukdom. Han eller hon vet hur det är att leva med sådana erfarenheter och vill utnyttja sina erfarenheter i arbetet med mental hälsa. Erfarenhetsexperten vet också vad han eller hon haft hjälp av i sin situation och vilka faktorer som har påverkat hans eller hennes rehabilitering. Erfarenhetsexperten har gått en erfarenhetsexpertutbildning och hjälper till att planera, utveckla och utvärdera tjänster eller fungerar som kamratstödjare eller erfarenhetsutbildare.

När en person som genomgår psykisk rehabilitering berättar om sin sjukdom i rollen som erfarenhetsexpert bygger han eller hon samtidigt upp sin egen identitet, stödjer andra i samma situation och erbjuder vårdpersonalen den sjukes perspektiv. Genom att berätta om sina erfarenheter av sjukdomen och behandlingen av den kan erfarenhetsexperterna också skingra stämplingen och fördomarna kring psykiska sjukdomar.

Den som vill bli erfarenhetsexpert ska ha

• erfarenhet från psykiska problem från egen sjukdom eller som närstående
• en situation där den egna sjukdomen har identifierats och den egna rehabiliteringen kommit ganska långt
• mogenhet och färdighet att anta uppgiften som erfarenhetsexpert
• utbildning som ger kunskap och färdigheter så att erfarenhetsexperten kan utveckla tjänster tillsammans med social- och hälsovårdspersonal.

Erfarenhetsexperten upprätthåller och utvecklar sina kunskaper om mental hälsa genom att delta i utbildningar, fungera som erfarenhetsexpert och utveckla färdigheterna att tala offentligt.

När man studerar till erfarenhetsexpert måste man hantera många känslor kring sin egen sjukdom. Ofta får man ökad självkännedom och självförståelse. Spänningen och rädslorna i samband med sociala situationer minskar och modet, spontaniteten och självsäkerheten ökar. De sociala färdigheterna utvecklas också. På det stora hela stödjer uppdraget som erfarenhetsexpert personens rehabilitering.

Information om erfarenhetsexpertutbildningar och evenemang finns bland annat på  Utbildade Erfarenhetsexperter rf:s sida.

Enligt den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete ska erfarenhetsexperter och kamratstödjare tas med i planeringen, genomförandet och utvärderingen av mentalvårds- och missbruksarbete.

Utbildade Erfarenhetsexperter rf

Centralförbundet för Mental Hälsa

Föreningen för Mental Hälsa i Finland

Auranheimo, Jarkko: Vertaisuus ja kokemustieto. Forskningsrapport. Centralförbundet för Mental Hälsa 2008.

Laatikainen, Tanja (red.). Vertaistoiminta kannattaa. Boendeservicestiftelsen ASPA 2010.

Moring, Juha–Martins, Anne–Partanen, Airi–Bergman, Viveca–Nordling, Esa–Nevalainen, Veijo. (red.). Kansallinen mielenterveys- ja päihdesuunnitelma 2009–2015. Toimeenpanosta käytäntöön 2010. Rapport 6/2011. Institutionen för välfärd och hälsa.

Kamratstöd är stöd bland människor som befinner sig i samma livssituation och har gemensamma erfarenheter. Genom att dela med sig av sina erfarenheter kan man lindra ångest och bli av med rädsla som insjuknande i en psykossjukdom och symtomen i samband med det orsakar. Kamratstöd minskar risken för utestängning och skuld- och skamkänslor. Att dela med sig med andra brukar ofta underlätta situationen avsevärt.