Personligt stöd är möten som kan vara sporadiska eller förutbestämda. En person som fungerar som stödperson kan vara till hjälp i vardagen, som t.ex. när man ska besöka ämbetsverk eller åka och handla. Stödpersonen kan också följa med på olika hobbyer, t.ex. på motion eller bio, eller vara med och prova något nytt. Ofta prata man bara om saker med kamratstödspersonen, annat än sådant som har med sjukdomen att göra. Man kan fråga efter en stödperson på t.ex. den egna föreningen för mental hälsa.
I en kamratstödsgrupp kan man gå från att vara föremål för behandling och åtgärder till att bli en aktiv aktör. Gruppledaren är en grupplike med egna erfarenheter av sjukdomen. Gruppen kan göra att sjukdomen inte längre kontrollerar personen, utan att man kan utnyttja sina resurser på ett sätt som gynnar en själv. Gruppen kan grundas av en deltagare, om den inte redan är del av föreningens verksamhet. Övriga social- och hälsovårdsarbetare kan också ta initiativet till att bilda en grupp.
Kamratstöd kan även finnas på internet. I många diskussionsforum kan man till exempel skriva om sådan som rör mental hälsa och diskutera med andra samt få hjälp och stöd i sin egen eller en anhörigs situation. Kamratstödet på nätet kan vara personligt eller i gruppform.
Kamratstödsverksamheten ökar hela tiden. Information om kamratstödsgrupper (självhjälpsgrupper) som anordnas av medlemsföreningar i Centralförbundet för Mental Hälsa finns på Centralförbundet för Mental Hälsa hemsida.
Föreningen för Mental Hälsa i Finland anordnar grupper för personer som drabbats av en traumatisk förlust och personer som befinner sig i en svår livssituation. Grupperna erbjuder stöd framför allt till de som har svårt att hitta stöd på annat håll. Traumatiska förluster är till exempel en närståendes självmord, en närstående som utsatts för ett brott mot liv eller en närstående som gått bort plötsligt.
Det finns egna grupper för ungdomar och unga vuxna som är deprimerade eller behöver stöd. Det anordnas även egna grupper för invandrare som är i behov av stöd.