Skip to main content

Depression hos unga

Otrevliga känslor som uppstår ibland, såsom nedstämdhet och sorgsenhet, är en vanlig del av livet. När normal nedstämdhet blir mer långvarig och intensiv kan det handla om depression.

Vad är depression?

Känslor är en del av livet. Exempelvis nedstämdhet, besvikelse och sorg är vanliga känslor.

Alla upplever någon gång kortvarig sorg eller känner sig nedstämd exempelvis i samband med en svår livssituation. Situationen leder inte alltid till en depression.

När normal nedstämdhet blir mer långvarig och intensiv kan det handla om depression. I detta fall uppträder känslan de flesta dagar i veckan, och man har samtidigt även andra symtom på depression. Det kan vara svårt att klara av normala vardagliga saker.

Känslorna kan ändras snabbt

Känsloväxlingarna kan ibland verka plötsliga och häftiga. Särskilt olika obehagliga händelser och motgångar kan snabbt påverka sinnesstämningen.

I ena stunden kan man känna sig helt utan hopp för att i nästa stund känna sig som vanligt. Starka och växlande känslor är ofta en vanlig del av ungdomen och uppväxten.

Vad beror depression på?

Depression är aldrig ens eget fel och orsakas inte nödvändigtvis av någon enskild faktor. Medfödda benägenheter och olika svåra livserfarenheter kan bidra till uppkomsten av depression.

Människor kan också utveckla olika sätt att tänka och agera som bidrar till depression. Dessa beteende- och tankemönster kan man identifiera och förändra med hjälp av stöd från en närstående vuxen, professionell hjälp eller genom att göra egenvårdsprogram.

Exempel på faktorer som på olika sätt påverkar uppkomsten av depression:

  • ärftlig benägenhet
  • försummelser eller våld
  • små och stora förluster i livet
  • sjukdom
  • brist på vänner eller ensamhet
  • mobbning
  • familjeproblem
  • höga förväntningar och press
  • oro över att inte hitta sin egen plats
  • brist på sömn, motion och tillräcklig näring
  • rusmedelsanvändning

Vilka symtom kan vara förknippade med depression?

  • en långvarigt nedstämd eller irriterad sinnesstämning
  • försämrad koncentrationsförmåga samt svårigheter i skolan
  • återkommande tankar på döden
  • minskat självförtroende
  • förändringar i aptiten
  • oförklarliga fysiska symtom (huvudvärk, illamående, muskelvärk)
  • utmattning och trötthet
  • sömnstörningar (sover för mycket, vaknar på småtimmarna, har svårt att somna om)
  • att dra sig undan och isolera sig
  • brist på intresse för hobbyer och trevliga saker
  • minskad funktionsförmåga och oföretagsamhet

Övning

Min må bra-lista – vad njuter jag av?

Varför?

Man får ofta en positivare sinnesstämning när man gör något som är meningsfullt eller som man känner att man är bra på. Därför är det viktigt att börja göra saker som man mår bra av, ett litet steg i taget.

I denna övning lär du dig att identifiera vilka saker som gör att du mår bra eller som gör att du känner att du lyckas med något.

Kom ihåg att du inte nödvändigtvis genast börjar må bättre. Du måste ge det tid.

Hur?

Skriv ner vad som får dig att må bra eller känna att du lyckas med något.

Du kan välja saker som du tidigare har tyckt om eller komma på helt nya saker. Välj de saker i listan som passar dig eller skriv ner dina egna idéer.

Exempel på meningsfulla aktiviteter

Läs igenom listan och gör en motsvarande åt dig själv.

  • Lyssna på musik
  • Spela spel
  • Äta ute
  • Träffa kompisar
  • Hålla kontakt med kompisar på sociala medier
  • Baka
  • Gå på loppis
  • Ta en kvällspromenad
  • Gå på bio
  • Motion
  • Hålla på med en hobby
  • Bada bastu
  • Vara ute i naturen
  • Titta på fotboll på tv

Var och när ska jag söka hjälp?

Det är bra att söka hjälp med låg tröskel. Du kan söka hjälp fastän dina symtom är lindriga.

Berätta hur du mår

Även om det verkar svårt och meningslöst att ta upp frågan är det värt att berätta att man mår dåligt för en trygg vuxen eller en god vän.

När man berättar om sin situation är man inte längre ensam i den svåra situationen. Då blir också ofta de egna känslorna och tankarna klarare.

Ta Psykporten till hjälp

Hjälp kan också fås från Psykportens egenvårdsprogram, som du kan gå igenom antingen ensam eller tillsammans med en närstående eller en yrkesperson. I slutet av sidan hittar du innehåll som rekommenderas vid depression.

Nätterapi är också tillgänglig för personer över 16 år. Den kräver en remiss från läkaren.

Professionell hjälp

En yrkespersons hjälp behövs framför allt om de egna resurserna, egenvårdsanvisningarna och stödet från närstående inte räcker till. Yrkespersonen lyssnar och stöder. I allmänhet försöker man också hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen tillsammans.

Du kan söka hjälp till exempel

  • hos hälsovårdaren
  • hos skolkuratorn
  • hos skolpsykologen
  • på ungdomsstationen

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Chillaa-appen för unga (på finska)

Den finska Chillaa-appen hjälper till vid ångest, spänning och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende.

  • alltid i fickan som stöd
  • ingen inloggning
  • avslappnings- och mindfulnessövningar
  • tips för svåra situationer
  • peptalk från andra ungdomar

Egenvårdsprogram

Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom så kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Nätterapier

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av