Offentliga hälsovårdstjänster

Primärhälsovårdens tjänster tillhandahålls vid hälsovårdscentraler, inom företagshälsovården och på privata läkarstationer.

Läs mer i Terveyskirjastos artikel (enbart på finska)

Elev- och studentvård

Elev- och studentvården har i huvudsak samma syfte och likadana uppgifter och verksamhetssätt. Termen elevvård används inom förskola och grundskolan, termen studentvård inom studier efter grundskolan. I det följande beskrivs vilka uppgifter elevvården har och hur den är ordnad samt ges en kortfattad presentation av särskilda aspekter inom studentvården.

Med elevvård avses en verksamhet som avser att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd och understödjande verksamheter. Elevvården omfattar både främjande av skolans kollektiva välfärd och elevens individuella elevvård.

Läs mer på webbplatsen Kasvun kumppanit – webbtjänst för att stärka välbefinnandet hos barn (enbart på finska)

Tjänster vid organisationer och dylika

De tjänster som tillhandahålls av organisationer, föreningar, stiftelser med mera kallas ofta "tredje sektorns tjänster". Aktörer i den tredje sektorn är bland annat Väestöliitto, Mannerheims barnskyddsförbund och Finlands Röda Kors.

Tjänster inom socialarbetet

Socialarbete utförs av yrkesutbildade personer inom socialvården och består av:

  • handledning
  • rådgivning/
  • utredning av sociala problem och
  • ordnande av stödåtgärder

Läs mer på SHM:s webbplats

Barnskyddets servicesystem

Barnskyddets servicesystem är en omfattande helhet som har till uppgift att främja och understöda barns utveckling och uppväxt.  Servicesystemet bör fungera systematiskt och på ett förutsägbart sätt. Det bör styras, ledas och utvecklas målinriktat och långsiktigt och i samarbete med alla de instanser vars åtgärder påverkar barns och familjers välbefinnande. Servicen och stödet genomförs på sådana sätt som gagnar barnet och familjen mest.

Information om barnskydd​

Artikel om barnskyddet: Asiaa lastensuojelusta lapsille ja nuorille (enbart på finska)

Läs mer i Handboken för barnskyddet (enbart på finska)

Socialarbete i skolan

Skolkuratorn är skolans socialarbetare. Skolkuratorn strävar i sitt arbete efter att hitta struktur i klien-ternas situation för att öka deras resurser och hitta positiva lösningar. Elevens skol- och livssituation
betraktas ur ett helhetsperspektiv på såväl individ-, familje- som skolgemenskaps nivå. Skolkuratorn iakttar i sitt arbete hur elevernas vardag löper, deras funktionsförmåga och växelverkan. Barnets intressen i skolans socialarbete innebär att barnets sociala och emotionella behov tas i beaktande och att barnet får komma till tals i frågor som gäller honom eller henne.

Församlingens tjänster

Församlingar erbjuder många olika former av stöd åt ungdomar och familjer. Exempel på detta är möten med en präst, diakon eller ungdomsarbetare och den gruppverksamhet som ordnas. Kyrkan upprätthåller även  Samtalstjänsten, en chatt, Samtalstjänstens nätjour och smstjänsten Tekstaritupu.

Bikthemlighet eller tystnadsplikt

Att sammanjämka bikthemligheten och barnskyddet (enbart på finska)

Kyrkans familjerådgivning

Privata tjänster

Privata tjänster erbjuds bland annat av läkarstationer och psykoterapeuter. Ungdomar kan få hjälp med kostnaderna för privata tjänster till exempel av FPA eller genom en försäkring. Privatpraktiserande läkare kan vid behov remittera den unga till ungdomspsykiatrisk bedömning.

Specialiserad sjukvård

Den unga hänvisas till ungdomspsykiatrisk specialsjukvård om symtomen är allvarliga och den unga inte kan få tillräcklig hjälp inom primärsjukvården (till exempel inom skolhälsovården). Remiss till ung-domspsykiatrisk bedömning kan endast utfärdas av en läkare (till exempel en hälsocentralsläkare eller en privatläkare).

Ett undantag från detta är enheter som placerar sig mitt emellan primärvården och den specialiserade sjukvården. Till dessa enheter kan remiss utfärdas av vilken yrkesutbildad person som helst som har samarbetat med den unga, till exempel av skolkuratorn, skolhälsovårdaren, skolpsykologen eller socialarbetaren. Den unga kan även hänvisas till ungdomspsykiatrisk bedömning eller vård via sjukhusets jourmottagning.

Inom ungdomspsykiatrin finns undersöknings- och bedömningsenheter/polikliniker samt dagavdelningar (= öppenvård) samt olika bäddavdelningar (= avdelningsvård). Den specialiserade sjukvården ordnar även konsultationstjänster.

Öppenvården

Den ungdomspsykiatriska öppenvården omfattar undersöknings- och bedömningsenheter, polikliniker samt dagavdelningar/intensivavdelningar där den unga inte vistas dygnet runt. Öppenvården bygger alltid på frivillighet och den ungas egen motivation. I sin mest traditionella form innebär öppenvården att den unga besöker sin kontaktperson på ungdomspolikliniken.

Outi Mantere, docent i psykiatri: Ungdomspsykiatrisk utredningsperiod på polikliniken (enbart på finska)

Kirsi Karttunen, sjukskötare: Den unga på polikliniken (enbart på finska)

Avdelningsvård

Om öppenvården inte räcker till och det behövs en intensivare uppföljning av den ungas tillstånd, kan den unga hänvisas till en ungdomspsykiatrisk bedömning eller vård på sjukhusavdelningen. Också i situationer där den unga är mycket sjuk (bland annat svår självdestruktivitet, förvirringstillstånd eller våldsamhet) kan han eller hon hänvisas till avdelningsvård.

Under sjukhusperioden utreds den ungas resurser och problem och en helhetskartläggning av livssituationen görs genom intervjuer, somatiska undersökningar, psykologtester, utvärdering av den ungas agerande i grupp samt genom samtal med den egna skötaren. I undersökningarna ingår även en bedömning av familjesituationen. Föräldrarna och andra närstående till den unga träffas enligt behov. Varje ungdom har sitt personliga arbetspar som består av en sjukskötare och ansvarig läkare.

Målet med avdelningsvården är att stöda den ungas uppväxt och utveckling samt att hjälpa honom eller henne att bli självständig. Vårdprincipen är att uppmana den unga till egen aktivitet och ansvarstagande. Den unga får en individuell behandlingsplan och beroende på hans eller hennes behov kan vårdperioden variera från några dygn till flera månader. Även korta perioder med intervallvård är möjliga.

Vården genomförs i intensivt samarbete med den ungas familj, öppenvården och skolan/sjukhusskolan samt vid behov med barnskyddet och andra centrala instanser i den ungas liv.

I grupperna för funktionell terapi på avdelningen ligger tyngdpunkten på att utveckla interaktionsfärdig-heter. Gruppverksamheten har även som syfte att aktivera de unga till meningsfull verksamhet och ge stimulans för fortsatta aktiviteter efter avdelningsvården. Man rör sig även utanför sjukhuset och idkar olika fritidsaktiviteter. Genom grupperna, de gemensamma aktiviteterna och det individuella stödet har den unga möjlighet att lära känna sina egna handlingskraftiga och svaga sidor, identifiera sina resurser och på så sätt stärka sin självkänsla och få erfarenheter av framgång.

Allmänt om ungdomspsykiatrisk avdelning (enbart på finska) 

Utredningsperiod på ungdomspsykiatrisk avdelning (enbart på finska)

Vårdperiod på ungdomspsykiatrisk avdelning (enbart på finska)

Vardagen på ungdomspsykiatrisk avdelning (enbart på finska)

​​
​​​​​