​​​
Val av problem eller symtom
Bedömning av svårighetsgraden
Val av ort

Val av problem eller symtom 1/3

Välj ett symtom av den bifogade listan på olika symtom och problem, som kan beröra dig själv, din kompis eller någon annan ungdom som du känner. När du gjort ditt val kan du läsa mera om symtomet eller problemet. Följande steg hjälper dig med att definiera svårighetsgraden av det valda symtomet eller problemet. Slutligen kan du välja ort och då får du på basen av dina val förslag på lämpliga tjänster som erbjuder hjälp och stöd till ungdomar.

Alla människor möter sorg och kriser i något skede av livet. Lidande och förluster är en naturlig del av livet och samtidigt en del av människans växande. Krisen kan orsakas av en plötslig förändring i livet som försätter människan i en ny situation, en situation som människan inte kan lösa med hjälp av sina tidigare erfarenheter och resurser.

Det finns många slags kriser. En kris kan vara en utvecklingskris som hör till det normala utvecklingsförloppet. Pubertetens utvecklingsuppgifter, som att frigöra sig från föräldrarna, hitta sin sexuella identitet och förtroliga relationer kan vara tuffa, men är ändå nödvändiga faser i en ung människas utveckling.

Krisen kan också vara en livskris, en långvarig påfrestande situation i en enskild individs liv. I tonåren kan till exempel långvariga problem i familjen eller skolan vara livskriser. Den ungas livserfarenhet räcker inte till för att förstå till exempel flick- eller pojkvänsrelationer eller föräldrarnas gräl vid skilsmässa som väcker stora känslor.

En akut kris är en oväntad, plötslig och ovanligt stark händelse som skulle kunna orsaka betydande lidande för i stort sett vem som helst. Sådana kan vara till exempel att en närstående dör oväntat, uppsägning, plötslig skilsmässa, att bli utsatt för våld, trafikolyckor eller att vittna en trafikolycka. Den unga kan varken kontrollera det som sker omkring honom eller henne eller sina egna reaktioner och då känner den unga sig otrygg. En sådan situation väcker olika känslor, såsom ilska, irritation, hjälplöshet och ibland även skam eller skuldkänslor. Reaktioner med anknytning till rädsla dyker upp när något påminner om det som hänt. Alla dessa känslor är normala och hör till krisen. Den unga kan känna och förstå att allt inte är som det ska men inte veta hur han eller hon ska agera. Ibland ser nära vänner eller vuxna den ungas nöd.

Unga reagerar ofta på samma sätt som vuxna på kriser och sorg. Ungas reaktioner påverkas av ålder och familjesituationer samt känslor av tillit och trygghet. För unga är stödet av jämnåriga viktigt, med vännerna kan man dela känslor som man inte vill dela med en vuxen. Den vuxna är ändå alltid livsviktig för den unga: den vuxna har livserfarenhet och färdigheter för att sätta ord på händelsen som den unga ännu inte har.

Mer information

​Det är ingen bra idé att ha bråttom med sex. Att man är redo fysiskt betyder inte att man också är psykiskt redo. Man ska vara lyhörd för vad man själv vill och för sina egna önskemål och prata om sex med sin partner. Man ska aldrig acceptera att bli pressad till något som man inte själv vill. Var och än sätter upp sina egna gränser och vare sig till exempel flörtande, umgänge, berusning eller sexiga kläder är löften om sex.

I princip kan vem som helst, oavsett kön, ålder, socialgrupp eller utseende, bli utsatt för sexuell trakasserier och påtryckningar eller offer för sexuellt våld. Både män och kvinnor kan bete sig aggressivt. Våld finns också inom alla sociala grupper och är alltid lika fel.

Att uppleva eller bli vittne för sexuellt våld kan väcka stark rädsla, ångest och otrygghet. Att bli utsatt för våld är inget att skämmas för och ska inte hållas hemligt. Det är viktigt att komma ihåg att offret aldrig är skyldigt till sexuella övergrepp, oavsett vad den skyldige säger. Den person som utsätter en annan människa för övergrepp bär alltid skulden. Det är viktigt att den som har blivit utsatt för trakasserier eller våld omgående pratar om det som hänt med en trygg vuxen och söker stöd i situationen. Den som blivit offer kan känna skuld, skam och äcklas av sig själv. Det blir lättare att ta sig igenom upplevelsen om man snabbt får hjälp och stöd.

Ingen ska behöva leva med trakasserier eller våld. Våld är ett brott och våld mot en ung människa måste stoppas så fort som möjligt.

För att offret ska kunna återhämta sig behöver han eller hon stöd av andra människor. Det kan kännas svårt att söka hjälp för sexuellt våld, men det är ytterst viktigt att prata om det med en vuxen person som du känner dig trygg med. I skolan är till exempel kuratorn, hälsovårdaren, psykologen eller en trygg lärare sådana vuxna som du kan samtala med. Du kan också ta med en vän när du uppsöker hjälp.

Mer information

​Våld är inte bara fysiska angrepp mot en annan människa. Också hot om våld är våld, eftersom det orsakar rädsla och otrygghet hos den andra. Våld är alltså all slags mobbning, slag, sparkar, verbala angrepp och kränkningar – allt sådant som man gör med avsikten att såra eller skada den andra och som den andra upplever som sårande eller skadligt.

Hot om våld kan förekomma i situationer där ord och andra medel för växelverkan inte längre räcker till för att beskriva de egna känslorna och där man kan förlora självbehärskningen. Var och en möter i sitt liv svåra, tråkiga och krävande situationer som ”får blodet att koka”.  Man upplever vrede och ilska, hjärtat bankar, det susar i huvudet och kroppen spänns. Man kan inte förbjuda sådana känslor och förnimmelser eller kräva att de försvinner, men man kan hantera dem genom att varsebli känslorna, ta reda på orsakerna och lösa konflikterna när känslosvallet lagt sig. Var och en måste också lära sig att leva med starka känslor och hitta egna sätt att bearbeta och avreagera dem. Det är också viktigt att komma ihåg det är möjligt att behärska de egna känslorna, trots att de ibland kan få övertaget. Var och en hittar sina sätt att bearbeta och avreagera svåra känslor, men man måste träna upp dessa förmågor och vid behov även använda dem. Det viktiga är att dessa sätt får en själv att må bättre utan att man skadar sig själv eller andra.

Att behärska det egna beteendet i en känslomässigt utmanande situation är en oerhört viktig färdighet för den unga. Att lära sig att behärska det egna beteendet ger den unga självförtroende och mod. Den vuxnas uppgift är att vägleda den unga till insikten om att det går att välja hur man handlar och reagerar och att man kan öva på detta. Det är också viktigt att inse att våld inte ska besvaras med våld.

Våld eller hot om våld ska inte accepteras. Om den unga beter sig aggressivt, får den vuxna inte besvara beteendet med fientlighet. Förutom våldsamt beteende är fientligt beteende också att nedvärdera, skämma ut, kommendera, hota, vara likgiltig, visa förakt, skämta om den andra samt att bryta löften. Den vuxna ska behärska sitt eget beteende, eftersom dylikt uppträdande bara förvärrar den ungas känslosvall. Den vuxna kan ta en timeout och först själv lugna ner sig. Efter det kan man fokusera på problemet och på att lösa det. Den vuxna reder ut, skaffar mer information om situationen och ställer frågor. Vad ligger bakom ilskan och vreden? Den vuxna kan berätta vad han eller hon tycker och också vad han eller hon vill.

Det är bra att komma ihåg att förargelse, konstruktivt grälande eller att stå på sig själv inte är våld och att alla har rätt till det. Det är viktigt att tänka på sina egna känslor och handlingssätt. Det är också viktigt att prata om hur man känner och om erfarenheter av våld med både vännerna och vuxna.

Både psykiskt och fysiskt hot om våld eller våld kan ha långtgående och allvarliga fysiska och psykiska följder. Våld är alltid fel, också psykiskt våld. Det kan kännas svårt att söka hjälp för psykiskt våld eftersom det ofta är svårt att identifiera eller för att det inte alltid betraktas som egentligt våld – det ger ju inga blåmärken eller sår. Psykiskt våld är på sätt och vis dolt våld, eftersom det påverkar människan på insidan. Det är viktigt att prata om våldet med en vuxen.

Mer information

Under puberteten växer unga snabbt, flickor utvecklas till kvinnor och pojkar till män. Att kroppen förändras och mer börjar likna en vuxen kropp väcker stolthet, men de stora förändringarna i kroppen kan också förvirra, skapa ångest eller till och med skrämma den unga. De kroppsliga förändringarna i puberteten har jämförts med den förändring som sker i en kvinnas kropp under en graviditet. Inte så konstigt alltså att det tar tid att vänja sig vid förändringarna.

De fysiska förändringarna under puberteten varar i genomsnitt tre och ett halvt år men den psykiska utvecklingen tar dubbelt så länge. Den psykiska utvecklingen sker alltså inte i samma takt som den fysiska.

När kroppen förändras i rask takt kan den kännas främmande och det är inte lätt att anpassa sig till förändringarna. Under tonåren blir man i allt högre grad medveten om kroppen och dess funktioner när den hormonala funktionen ökar och svettlukt, fettigt hår och finnar blir en del av det dagliga livet. Nästan varje ungdom får leva med kvisslor och finnar, som finns såväl i ansiktet, på ryggen som på bröstet. Hudproblemen sätter många ungdomars självkänsla på prov. Hudproblem kan dock behandlas med många olika metoder och det lönar sig att prata om sina bekymmer till exempel med en förälder eller skolhälsovårdaren och tillsammans försöka hitta en lösning på problemet.

Många unga känner sig åtminstone i något skede för tjock, för smal, för lång eller för kort. Unga jämför sig själva med kompisarnas utveckling och den egna utvecklingen kan kännas för tidig eller för sen. Det finns dock inga skäl att oroa sig om förändringarna verkar dröja, det är normalt att komma sent in i puberteten och vanligare bland pojkar än hos flickor. Många flickor oroar sig för övervikt och många pojkar gruvar sig för att de är för korta eller saknar muskler.

Var och en utvecklas i sin egen takt och det är normalt att utvecklingen sker i olika takt. Det är bra att komma ihåg att hur fasligt ett visst skede, vikten eller längden än känns kommer också detta att gå över snart. Åter förändras kroppen snabbare än man tror.

Mer information

Det finns många orsaker till depression men även många lösningar. För att bli frisk från depression är det viktigt att man berättar för någon och talar med någon om den egna situationen och söker hjälp i tid.

Starka känslor hör till puberteten och också nedstämdhet och sorgsenhet är vanliga när man är ung. Tillfällig ledsnad hör till den normala utvecklingen när den unga stöter på besvikelser och förluster. Varje ung har i något skede övergående känslor av nedstämdhet eller sorg i anknytning till svåra livssituationer, men alltid förvärras situationen inte till depression. Kortvariga känslor av sorgsenhet eller depression är bekanta för de flesta. Tonåren för med sig många förändringar, man upplever en hel del saker för första gången i sitt liv och alla kan ibland känna att det är svårt att hitta sin egen plats och finna sig i förändringarna. Till tonåren och alla omtumlande erfarenheterna under tonåren förknippas ofta också olika känslomässiga symtom.

Ungdomen är en period av sorg över barndomen som aldrig kommer tillbaka. En ung som är nedstämd kan vara ledsen eller sorgsen, ha nära till tårarna, känna att inget spelar någon roll eller är intressant och känna sig orkeslös och trött. Övergående nedstämdhet är vanligt men det är ändå bra att prata om sina känslor med en vän eller närstående. Man får också skämma bort sig och göra saker som får en att må bra.

När den normala nedstämdheten blir långvarigare och kraftigare, förekommer de flesta dagarna i veckan och tillsammans med andra symtom samt svårigheter att klara av vardagsrutinerna, kan det vara fråga om depression. En deprimerad ung kan dra sig undan i skolan och ha koncentrationssvårigheter som ofta stör skolarbetet. Den ungas glada humör kan vara som bortblåst och han eller hon kan bete sig som om ingenting betyder något. Han eller hon kanske slutar umgås med sina kompisar och tappar intresset för sina hobbyer. Den unga kan ha insomnings- eller sömnsvårigheter och också aptitförändringar: ofta har man dålig aptit men ibland kan aptiten öka, vilket kan medföra viktförändringar. Den unga kan vara ständigt orolig för sin egen kropp och också ha fysiska symtom, såsom magont, huvudvärk eller diffusa smärtor. Depression hos ungdomar kan även medföra självdestruktiva tankar, självdestruktiva handlingar eller självmordstankar, särskilt om den unga också har missbruksproblem.

Hur svårt det än känns, ska man alltid i tid försöka prata om sitt illamående med en trygg vuxen. När man berättar om sin situation för en annan människa är man inte längre ensam och då kanske man kan finna sätt att göra sig av med de dystra tankarna. Genom att prata om sin situation och sina känslor med någon kan man även själv bättre förstå dem.

Man måste genast ingripa i den ungas depression. Om en vuxen lägger märke till symtom som tyder på depression, bör han eller hon vara särskilt lyhörd för de signaler som den unga skickar ut. Om den unga vill ha tid på tumanhand eller dröjer kvar efter skolan, kan han eller hon längta efter tid med en vuxen. Den vuxna kan utan tvekan föra saken på tal, till exempel säga: ”Du har verkat nedstämd den senaste tiden. Finns det något som du vill prata om? Finns det något som vi kan göra åt saken tillsammans?” Att tala om saken förvärrar inte depressionen, tvärtom är det för den unga ofta en lättnad att märka att andra ser hans eller hennes illamående och förstår. Om det behövs ska den vuxna se till att den unga får hjälp. Om en vän till en ung som är deprimerad upptäcker förändringar hos den unga eller i hans eller hennes beteende och är orolig för sin vän, är det viktigt att vännen tar upp det med en vuxen.

Kom ihåg att du är en unik och värdefull ung människa. Det finns hopp i ditt liv och i din framtid, oavsett hur hopplös situationen känns just nu. Ditt liv har betydelse. Många unga har upplevt att de befinner sig i en återvändsgränd och klarat sig ur det, också du kommer att klara dig.

Mer information

"I puberteten ökar mängden inre och yttre impulser kraftigt. Den ungas inre är fullt med tankar och känslor som den unga först lär sig att gestalta som vettiga helheter. Den unga är otålig, ur balans, förvirrad och ombytlig. Känslorna kan vara ett enda myller i huvudet, synas som känsloutbrott, hetsighet eller som beslut, som i vuxnas tycke är oförnuftiga, eller som virrighet. Varje ung människa bearbetar sin omvandling på sitt eget sätt.

Ett förvirrat beteende hos unga kan också ha många andra orsaker, till exempel kraftig stress eller trötthet. Förvirring hos unga kan bero på rusmedel: den unga kan vara under påverkan av alkohol, något läkemedel eller någon starkare drog. Förvirrat beteende kan också orsakas av någon psykisk störning: om den unga har svårigheter att ta hand om sig själv, småningom börjar dra sig undan och undvika andra eller bete sig förvirrat, till exempel prata för sig själv, tidvis även egendomliga saker finns det skäl att oroa sig.

Förvirrat beteende kan i värsta fall vara ett tecken på psykos, som är ett samlingsnamn för störningar där verklighetssinnet är förvrängt. Med andra ord har människan svårigheter att urskilja vad som är verkligt och vad som inte är det. Hon kan också ha sinnesvillor, till exempel höra röster som verkar verkliga, eller vanföreställningar, till exempel om att hon har exceptionella talanger eller är förföljd. Det är svårt att upptäcka psykotiska störningar hos tonåringar och dessa måste på grund av sin utmanande karaktär alltid diagnostiseras inom den specialiserade sjukvården.

Förvirrat eller störande beteende, rolöshet och tillbakadraget beteende hos en ung kan också vara rop på hjälp och signaler från den unga till den vuxna. Man ska förhålla sig allvarligt till förvirrat beteende hos den unga och gå till botten med situationen. Om en vän till den unga är orolig för sin vän som beter sig förvirrat, måste han eller hon alltid berätta om sin oro för en vuxen, så att den unga kan få hjälp. Om den unga är i ett allvarligt förvirrat tillstånd och beter sig okontrollerat, aggressivt eller självdestruktivt får den unga inte lämnas ensam.

Mer information

Under puberteten upplever den unga starka känslor, känslorna är starkare än tidigare och i och med att man vuxit är också kroppen kraftigare än tidigare. Den ungas sinne är ett myller av känslor och humörsvängningar är vanliga. Ibland känner den unga sig väldigt deprimerad, ibland leker livet. Också aggression är en vanlig känsla, den unga testar gränserna och är full med energi och skrytsamhet.

Hetsighet är till en viss grad en del av ungdomen och de kraftiga känslorna och oförmågan att behärska och förstå känslorna. En hetsig ung människa reagerar omgående, hon handlar först och tänker sedan. Den ungas hetsighet leder ofta till att han eller hon i motstridiga situationer tappar besinningen. Han eller hon kanske skriker, sårar andra eller stormar iväg och smäller i dörrarna. En hetsig ung har svag självbehärskning och aggressionen är svår att hejda när den unga inte hinner överväga eller hålla tillbaka sin reaktion.

Hetsighet är också ett temperamentsdrag. Med temperament avses medfödda karaktärsdrag, hurdana personer vi är av naturen. Vi kan vara långsammare eller snabbare, livligare eller lugnare. Den unga kan av sig själv reagera kraftigt men han eller hon kan ändå styras mot att lära sig agera mer övervägt och lugnare för att undvika konflikter och obehag.

Hetsigheten kan också ha sin grund i en oförmåga att identifiera och behärska svåra känslor, såsom ilska och vrede. Man kan lära sig att hantera också svåra känslor, även om det inte alltid är lätt att ha kontroll över sina känslor. Var och en möter i sitt liv svåra, tråkiga och krävande situationer som ”får blodet att koka”.  Man upplever vrede och ilska. Man kan inte förbjuda sådana känslor eller kräva att de försvinner, men man kan hantera dem genom att känna igen och varsebli känslorna, ta reda på orsakerna till dem och lösa konflikterna när känslosvallet lagt sig.

Mer information

Den ungas humör är som en berg-och-dalbana, ett myller av känslor och inte sällan humörsvängningar. Ibland känner den unga sig mycket deprimerad, ibland leker livet. Sådana humörsvängningar påverkar inte den ungas handlingsförmåga och är inte långvariga. Den unga är allt mer medveten om sig själv och iakttar sig själv oavbrutet. Den unga har funderingar kring vännernas acceptans och reflekterar över sig själv och sin olikhet i förhållande till andra. Ibland kan detta medföra till och med starka känslor av ångest, nervositet och skam. Å andra sidan framhäver den unga sitt självförtroende och skryter. Den ungas humör växlar alltså mellan att känna sig obetydlig och oduglig och känslan av att vara kapabel till vad som helst.

Till ungdomen hör att man försöker klara av nya saker, begår misstag och upplever besvikelser. Att tåla besvikelser och identifiera samt avreagera känslor i anslutning till besvikelser är viktiga färdigheter som den unga kan lära sig och som man kan träna tillsammans med den unga.

Även kraftiga humörsvängningar hör alltså till den normala utvecklingen under tonåren. Också nedstämdhet är en viktig del av ungdomen, att lämna barndomen bakom sig. Ibland kan den ungas beteende eller väsen väcka oro, särskilt om den ungas väsen plötsligt ändras eller om hans eller hennes sinnesstämning växlar snabbt under en och samma dag. Man ska ta tag i saken om den unga drar sig undan eller är passiv under långa perioder, har nära till tårarna eller verkar nedstämd, förlorar livsglädjen, drar sig undan vännernas sällskap eller slutar med sådant som förr var viktigt för honom eller henne, såsom hobbyer. Det finns också skäl att oroa sig om den unga är impulsivare, aggressivare eller mer uppretad än vanligt.

Om en vän till den unga upptäcker förändringar hos den unga eller i hans eller hennes beteende och blir orolig, är det viktigt att vännen tar upp det med en vuxen. Tillsammans med den vuxna kan man tänka ut sätt för att hjälpa vännen. Om den ungas situation väcker tankar och oro hos en vuxen, bör han eller hon ta oron på allvar och vara särskilt lyhörd för de signaler som den unga skickar ut. Det är bra att tala om situationen med den unga och vid behov se till att han eller hon får hjälp.

Mer information

Under den tidiga puberteten drar sig den unga ofta undan, ibland för att framhäva sitt eget revir och ibland för att uttrycka att hon är ledsen. Tonåringen kämpar med en ständigt pågående konflikt: å ena sidan vill han eller hon frigöra sig från de vuxnas försorg och vara oberoende av dem, å andra sidan längtar han eller hon efter trygghet och närheten av mor och far. Hemmet är många ungas fristad och det egna rummet deras eget revir och eget rike.

Till ungdomen hör perioder av nedstämdhet. Ibland kan världen utanför kännas skrämmande, den unga kan känna sig ensam eller till exempel vara utsatt för mobbning i skolan och därför allt oftare vilja stanna hemma. Man bör ta reda på varför den unga stannar hemma om livsglädjen verkar tyna bort, om den unga drar sig undan sina vänner eller slutar med sådana aktiviteter som förr var viktiga för honom eller henne. Om man börjar oroa sig för den unga är det viktigt att prata om saken med honom eller henne. Man kan tillsammans med den unga kartlägga vänförhållandena och fundera på hurdana relationer till jämnåriga den unga skulle vilja ha. Man kan utreda möjligheterna till meningsfulla hobbyer med den unga och uppmuntra den unga att testa på hobbyer där han eller hon kan få nya vänner. Det kan kännas lättare att börja en ny hobby när alla deltagare står inför samma nya situation och alla lär känna varandra samtidigt.

Du kan också prata om ensamheten med en nära vän. Om vännen är orolig för att den unga drar sig undan och isolerar sig, kan han eller hon dela sin oro med en vuxen och de kan tillsammans fundera på hur de kan stöda och hjälpa den unga.

Det är en viktig uppgift för den vuxna att sätta gränser och stödja den unga i vardagen. Den unga kan till exempel tillbringa en stor del av sin fritid med dator- och konsolspel. Fastän den unga kanske har ett viktigt och sammanhållet nätverk av vänner i spelens värld, behöver varje ung människa också kontakter i den riktiga världen. Därför är det bra att stöda och uppmuntra den unga att bilda vänrelationer.

Mer information

Ibland är det svårt att koncentrera sig, man är rolös, orkeslös eller trött. Om den unga är trött har han eller hon inte krafter att ta tag i saker eller koncentrera sig och skolarbetet blir lidande. En ung som är trött kan också vara uppretad eller ledsen. Den ungas trötthet kan bero på ansträngning. Den unga kanske sover för lite och har för lite tid för att vila upp sig. Skolarbetet är stressande och hobbyerna kan ta en stor del av fritiden. Om kvällarna kan den unga lätt tillbringa för mycket tid på Internet eller spela datorspel eller vistas sent ute med vänner. Om man känner sig ansträngd är det bra att tänka på balansen i vardagen. Har den unga tillräckligt med roliga aktiviteter, men ändå också tillräckligt med tid för vila? Det är också viktigt att tänka på nattsömnen. Om man hinner sova tillräckligt under natten vaknar man utvilad och är energisk under dagen, och då är det också lättare att koncentrera sig.

Om det känns omöjligt att koncentrera sig på skolarbetet måste man kanske fundera på om orsaken kan vara någon inlärningssvårighet, till exempel lässvårigheter, problem med gestaltningsförmågan eller med hörseln. Då är det bäst att diskutera behovet av stöd för inlärning och skolgång med läraren eller en speciallärare. Syftet med stödstrukturer är att göra inlärningen möjlig, givande och så lätt som möjligt och att hjälpa var och en att hitta det bästa inlärningssättet.

Ibland kan orsaken till koncentrationssvårigheter vara överaktivitet. En överaktiv ung kan inte sitta stilla, händerna och fötterna är ständigt i rörelse och ska den unga sitta stilla så vrider och vänder han eller hon på sig. Den unga känner en ständig rastlöshet, småspringer eller klättrar och är hela tiden i rörelse. Också svårigheter med uppmärksamheten påverkar koncentrationen. Den unga blir lätt distraherad och har svårt att koncentrera sig på uppgifter.

Det finns många sätt att avhjälpa koncentrationssvårigheter och i och med dessa blir skolarbetet, hobbyerna och den övriga tillvaron avsevärt lättare. Det är viktigt att minnas att man trots sina koncentrationssvårigheter och känslan av att ständigt bli ledsen över tillrättavisanden ändå är värdefull precis som man är. Det finns otaliga metoder som stöder koncentrationen och dessa kan man försöka hitta tillsammans med en vuxen.

Mer information

I puberteten förändras den egna kroppen i rask takt, vilket kan leda till att den känns främmande. Den unga kan ha en känsla av att inte ha kontroll över sin egen kropp. Den unga kan oroa sig mycket för sin vikt och vara överdrivet själviakttagande. Ätstörningar är både kroppsliga och psykiska sjukdomar. Den ungas bekymmer eller sorger kan återspeglas i ätandet och ätandet kan bli ett sätt att kontrollera jobbiga känslor, såsom sorg, ilska eller ensamhet. I bakgrunden kan det även finnas mobbning, problem i familjen eller prestationsångest på grund av skolan eller annan typ av framgång.

De vanligaste ätstörningarna är anorexi, d.v.s. självsvält och bulimi, d.v.s. hetsätning. Största delen av dem som insjuknar är flickor men ätstörningar drabbar även pojkar.

Man ska omedelbart ingripa i ungas problem med ätandet, eftersom en ung som lider av en ätstörning inte nödvändigtvis är medveten om sin egen sjukdom och sitt hjälpbehov. Det kan vara svårt för föräldrarna att ingripa, då de kan känna sig hjälplösa, ha skuldkänslor och även känna ilska på grund av att det egna barnet insjuknat. Den ungas situation måste dock tas på allvar och man ska föra saken på tal med den unga. Tillsammans med den vuxna kan man fundera på var den unga kan få hjälp och stöd. Om en annan ung är orolig för sin vän är det bra att berätta om sin oro för en vuxen, till exempel en lärare eller hälsovårdaren. Man ska inte vara ensam med sin oro.

Att stötta den ungas självkänsla, stärka hans eller hennes emotionella färdigheter och visa att man älskar den unga och bryr sig är viktigt för återhämtningen. Den unga behöver nära människor som stöder honom eller henne och visar att han eller hon är värdefull precis som han eller hon är. Det lönar sig att söka hjälp för ätstörningen, eftersom självsvält och hetsätning kan botas. Det viktigaste är att känna igen symtomen och våga söka hjälp. Ju tidigare man får vård desto lättare är det att återgå till ett normalt liv. Vården hjälper den unga att bli starkare, få ett sundare förhållande till sin egen kropp och åter se sig själv som en precis lagom, värdefull människa.

Mer information

"Under tonåren är det vanligt med humörsvängningar, ibland känner den unga sig mycket deprimerad, ibland leker livet. Den unga är allt mer medveten om sig själv och iakttar sig själv kontinuerligt, har funderingar kring vännernas acceptans och reflekterar över sig själv och sin olikhet i förhållande till andra. Ibland kan detta medföra till och med starka känslor av ångest, nervositet och skam. Å andra sidan framhäver den unga sitt självförtroende och skryter. Den ungas humör växlar alltså mellan att känna sig obetydlig och oduglig och känslan av att vara kapabel till vad som helst.

Den unga kan ha svårigheter med att beskriva denna typ av känslor som växlar mycket under en och samma dag. Den ungas emotionella vokabulär kan vara bristfälligt, och han eller hon kanske inte känner igen hela känslospektret. Den unga oroar sig också för sin kropp som utvecklas och växer i snabb takt. Den egna kroppen, precis som de egna känslorna, kan kännas främmande. Rädsla för sjukdomar och ibland även dödsångest är normal oro som hör till ungdomen. Hur väl den unga kan beskriva sina tankar och känslor beror på den ungas mentala mognad och på hur stark ångesten eller rädslan är. Om den unga inte kan sätta ord på sina rädslor kan känslorna framträda som fysiska symtom, såsom magont, huvudvärk eller diffusa smärtor, som får den unga att upprepade gånger söka läkarvård.

Många ungdomar kan ibland uppleva denna vaghetskänsla och ha svårt att sätta ord på sina tankar och känslor. Det hör till ungdomens halvfärdiga karaktär och är fullständigt normalt. Det som är viktigt är att man pratar om sina känslor med någon, en vän eller en förtrolig vuxen. Vännen kanske har liknande bekymmer som ni kan fundera på tillsammans. Om man är orolig för hur man själv mår är det bra att prata med en vuxen och tillsammans fundera på hur situationen kan lösas.

​Till ungdomen hör ofta humörsvängningar och nya slags känslor. Nedstämdhet och sorgsenhet är vanliga när man är ung. En ung som är nedstämd kan vara ledsen eller sorgsen, ha nära till tårarna, känna att inget spelar någon roll eller är intressant och känna sig orkeslös och trött.

Den ungas trötthet kan helt enkelt bero på ansträngning. Den unga sover för lite och har för lite tid för att vila upp sig. Skolarbetet är stressande och hobbyerna tar över fritiden. Kvällstid kan den unga fördriva tiden till exempel genom att spela på datorn eller vara sent ute med vänner. Också rusmedelsbruk kan bidra till den ungas utmattning. Hemma kan den ungas uppretade eller ledsna humör vara ett tecken på hans eller hennes trötthet. I skolan kan den unga ha svårigheter att ta tag i saker, energin räcker inte till för att koncentrera sig och skolarbetet blir lidande. Tröttheten kan även ha sin grund i en underliggande sjukdom eller en sjukdom som håller på att bryta ut till exempel en kronisk infektionssjukdom, anemi, sömnapné eller underfunktion i sköldkörteln.

Man kan fundera på orsaken till tröttheten tillsammans med den unga och kartlägga vilka alla faktorer som påverkar på den ungas orkande eller försämrar dennes välmående. Äter den unga tillräckligt ofta, balanserade måltider och tillsammans med andra? Hinner den unga sova tillräckligt? Har han eller hon tid för att träffa sina vänner och gå igenom dagens händelser? Kommer den unga ihåg att röra på sig och idka fritidsaktiviteter och dessutom varje dag göra något som får honom eller henne att må bra? Om kalendern är full med hobbyer och hemmet bara är en plats där man att byter om, finns det risk för att den unga utmattas. Finns det tid för att vila upp sig och koppla av? Ibland är det viktigt att bara vara, utan att prestera något alls. Det är också bra att tillbringa tid med sina vänner och prata om olika händelser under dagen och sina känslor. Det är bra att prata om den ungas bekymmer och sorger tillsammans med honom eller henne. Vilka bekymmer eller sorger har den unga som är påfrestande och tröttande? Vad skulle man kunna göra åt dessa?

Genom att se till att det finns en bra balans i livet blir livet lättare. Då ger sig tröttheten och man har mer energi för allt det roliga i livet.

Mer information

I puberteten ökar mängden inre och yttre impulser kraftigt. Den ungas inre är fullt med tankar och känslor som den unga lär sig att gestalta som vettiga helheter. Den unga är otålig, ur balans, förvirrad och ombytlig. Känslorna kan vara ett enda myller i huvudet, eller synas som känsloutbrott, hetsighet eller beslut, som i vuxnas tycke är oförnuftiga, eller som virrighet. Varje ung människa bearbetar sin omvandling på sitt sätt.

Också humörsvängningar är vanliga när man är ung. Den unga är allt mer medveten om sig själv och iakttar sig själv kontinuerligt, har funderingar kring vännernas acceptans och reflekterar över sig själv och sin olikhet i förhållande till andra. Ibland kan detta medföra till och med starka känslor av ångest, nervositet och skam. Å andra sidan framhäver den unga sitt självförtroende och skryter.

Den unga kan ha svårt att beskriva känslorna som växlar mycket under en och samma dag. Den ungas emotionella vokabulär kan vara bristfälligt, och han eller hon kanske inte identifierar hela mångfalden av de känslor som han eller hon har. Den unga oroar sig också för sin kropp som utvecklas och växer i snabb takt. Den egna kroppen, precis de egna känslorna, kan kännas främmande. Rädsla för sjukdomar och ibland även dödsångest är normala orosmoment som hör till ungdomen. Hur väl den unga kan beskriva sina tankar och känslor beror på den ungas mentala mognad och på hur stark ångesten eller rädslan är.

Om den unga inte kan sätta ord på sina rädslor, kan känslorna framträda som fysiska symtom, såsom magont, huvudvärk eller diffusa smärtor, som får den unga att upprepade gånger söka läkarvård. Det är också viktigt att man med den unga reflekterar över meningen med livet, livets betydelse och värderingar så att man kan förmedla hopp och tilltro till den unga. Varje liv är betydelsefullt och värdefullt.

Förvirring hos unga kan bero på rusmedel: den unga kan vara under påverkan av alkohol, läkemedel eller någon starkare drog. Ett förvirrat beteende kan också bero på en psykisk störning: om den unga har svårigheter att ta hand om sig själv, småningom börjar dra sig undan och undvika andra, eller börjar bete sig förvirrat, till exempel prata för sig själv, tidvis även egendomliga saker, finns det skäl att oroa sig.

Förvirrat beteende kan i värsta fall vara en psykos, som är ett samlingsnamn på störningar där verklighetssinnet är förvrängt. Med andra ord har människan svårigheter att urskilja vad som är verkligt och vad som inte är det. Hos en psykotisk person bryts tankarna ständigt. Han eller hon kan lätt falla i gråt eller resonera luddigt. Han eller hon kan ha sinnesvillor, till exempel höra röster som känns verkliga. Han eller hon kan också ha vanföreställningar, till exempel tro att han eller hon förföljs eller har exceptionella talanger.

En psykos är alltid en nödsituation. Man ska lugna den drabbade och dennes familj och ordna vård för hela familjen. På vårdanstalten kan man i en lugn och trygg omgivning göra en grundlig psykiatrisk undersökning och lägga upp en vårdplan för den unga. De närstående är ett viktigt stöd för den unga. Den unga behöver bekanta och förtroliga människor i sin närhet som kan lindra hans eller hennes oro. De närstående ska också ta hand om sitt eget orkande. Att den unga får god vård och att hela familjen får stöd är ett steg mot tillfrisknandet. Det går att klara sig ur kriser även av detta slag. I och med att den unga klarar sig ur krisen kan han eller hon så småningom även hitta nya styrkor inom sig, såsom kreativitet eller sportighet, eller nya sätt som hjälper honom eller henne att orka och hitta mod och trygghet i livet.

Mer information

När vi utsätts för en livshotande situation är panik en naturlig och nyttig reaktion, en egenskap som håller människan vid liv. Förmågan att reagera genom panik är alltså sund. Om man får återkommande panikattacker utan synliga orsaker och de börjar störa handlingsförmågan och livet, kan det vara fråga om paniksyndrom.

En panikattack börjar explosionsartat och förvärras snabbt. Attacken kan innefatta dödsångest, rädsla för att tappa kontrollen eller bli galen och samtidigt kraftiga kroppsliga symtom, såsom hjärtklappning, darrning, svaghet, andnöd, magsymtom, svettningar, kalla eller varma vågor och en känsla av att kvävas eller strypas. Människan andas häftigt, vilket kan orsaka domning och stickningar särskilt kring munnen eller i händerna. Panikattacken följs ofta av intensiv trötthet, förvirring och oro.

När panikattackerna återkommer börjar människan snabbt iaktta sig själv. Föreställningarna om paniken gör att man spänner sig ännu mer, vilket gör att kroppen är konstant stressad och utmattad och också sömnen störs. Platser eller situationer där man fått attacken blir skrämmande. Man börjar undvika dessa platser eller situationer och dessutom också situationer där en attack skulle vara särskilt genant eller pinsam.

En ung som lider av paniksyndrom får plötsliga, till en början oväntade ångestattacker. Hur väl den unga kan beskriva sina tankar och känslor beror på den ungas mentala mognad och på hur stark ångesten är. Den unga kan beskriva sitt tillstånd som illamående, magsjuka eller svimmande och därför vara rädd för att vara fysiskt sjuk eller tappa kontrollen. Den unga kan därför också söka läkarvård upprepade gånger.

Paniksyndromet kan och måste behandlas. Ju tidigare man söker hjälp och stöd i situationen, desto lättare är det att återhämta sig.

Mer information

Med penningspel avses spel där man kan vinna eller förlora pengar eller något annat med penningvärde. Med penningspel avses idag ofta nätpoker men till penningspel hör såväl spelautomatspel, traditionell lotto som skraplotter.

Många unga tycker att penningspel är intressanta och spelar, fastän de inte uppfyller åldersgränsen på 18 som satts för penningspel. Särskilt pojkar dras till penningspel. Spelandet är spännande och intressant och dessutom förbjudet för minderåriga, vilket ökar lockelsen ytterligare. För många unga innebär just penningspel en möjlighet att testa gränserna, både de egna gränserna och de gränser som gäller för ungdomar i allmänhet. Den unga kan känna sig lite mer vuxen när han eller hon kan pröva lyckan i penningsspel. Penningsspel kan vara ett sätt att söka andras acceptans, sociala händelser, trivsel, avkoppling, en stunds avbrott från vardagen, spänning eller lycka som eventuella vinster medför. Spelandet kan också vara ett sätt att ge utlopp för eller fly undan andra problem. Bakom spelandet kan det finnas andra omständigheter i den ungas liv, såsom ensamhet, mobbning eller problem i skolan eller i familjen. Ibland spelar den unga för att glömma tidigare spelförluster.

Unga kan spela penningspel fastän de egentligen inte har råd med det. Ungdomar har ofta felaktiga uppfattningar och antaganden om hur penningspel fungerar, om sannolikhet och tur. Spelens logik är dock alltid den att även om man någon gång vinner så är spelets upprätthållare den som håvar in de egentliga vinsterna. För ofta tror penningspelare att övning kan göra honom eller henne till herre över pokerautomaten, även om vinster i automatspel baserar sig på ren slump och tur.

Spelandet och de slumpartade vinsterna ger en stark känsla av välbehag och därför är det lätt att bli fast i spelen. Ofta är föräldrarna oroliga för de ungas spelande. Hos unga kan penningspel utvecklas till ett problem snabbare än hos vuxna.

Problemen som spelandet skapar hos unga kan framträda som fysiska symtom såsom trötthet eller sömnlöshet. Den unga kan spela sent in på natten, särskilt om han eller hon spelar på utländska sidor. En sömnlös natt rubbar hela dygnsrytmen och det är jobbigt att gå till skolan. Långvarig sömnbrist kan också göra den unga mer utsatt för depression. Spelandet kan också påverka den ungas sociala liv, när den unga isolerar sig i spelvärlden och inte har tid över för familjen, vänner eller hobbyer. Penningspel medför också en risk för skulder och andra ekonomiska problem. Den unga kan låna pengar av vänner och andra närstående.

Tecken på att man spelar för mycket är till exempel att man förlorar tidsbegreppet under långa stunder när man spelar och att man känner ett behov av att spela allt mer. Man kanske lägger alla sina pengar på spelandet. Man slutar umgås med sina vänner och struntar i hobbyerna och har inte längre tid för familjen eller skolan. Spelandet kan också ge skuldkänslor och man märker att man ofta ljuger om sitt spelande, särskilt hemma. Senast då man själv känner att man spelar för mycket är det skäl att reflektera över sitt spelbeteende. Det är också viktigt at den unga själv aktivt söker hjälp när han eller hon känner att spelandet inte längre är under kontroll. Det är också viktigt att föräldrarna pratar om spelandet med den unga.

Det är inte bra att bli lämnad ensam med sitt spelproblem och spelproblemet är inget att skämmas för. Genom att ärligt erkänna för sig själv att man har ett problem, kan man också få hjälp. Var hjälpen finns kan man till exempel ta reda på via Internet. Det är också alltid bra att prata om sitt problem med föräldrarna och andra trygga vuxna.

Mer information

Skolan kan orsaka stress för många ungdomar. Mängden skolarbete kan ofta kännas för stor eller skoldagarna för långa. Om den unga är trött har han eller hon inte krafter att ta tag i saker eller koncentrera sig och skolarbetet blir lidande. Tröttheten kan bero på att den unga får för lite vila, den unga kanske sover för lite och har för lite tid för att vila upp sig. Om man känner sig ansträngd är det bra att tänka på balansen i vardagen. Har den unga tillräckligt med trevliga aktiviteter, men ändå också tillräckligt tid för vila? Det är också viktigt att tänka på nattsömnen. Om man hinner sova tillräckligt under natten vaknar man utvilad och är energisk under dagen, och då är det också lättare att klara av skolan.

Om den unga har svårt att vakna på morgnarna eller om han eller hon har mycket frånvaro och skolprestationerna försämras avsevärt, kan problemen tyda på att den unga inte mår bra. Det finns skäl att oroa sig för den unga om han eller hon drar sig undan i skolan och har koncentrationssvårigheter som stör skolarbetet, inte längre är glad, struntar i sina hobbyer och vänner eller har insomnings- eller sömnproblem eller aptitförändringar. Då är det bra att prata med den unga för att ta reda på om den unga är nedstämd eller deprimerad eller om det till exempel har skett förändringar i hemmet som den unga inte trivs med. Man kan fråga den unga rakt ut: ”Hur mår du?” Tryggheten hos den vuxna, att han eller hon lyssnar och att man tillsammans kan fundera på lösningar ger den unga tilltro och mod.

Ibland kan det kännas svårt bara att ta sig till skolan. Att hålla föredrag, svara på lektionerna, göra grupparbeten, vistas i skolmatsalen och rasterna kan hos vissa ungdomar orsaka nervositet, ångest eller till och med rädsla. Den unga kan också utsättas för mobbning i skolan. Om en vuxen upptäcker den ungas ångest eller om den unga låter bli att gå till skolan, ska den vuxna omedelbart ingripa i situationen. Med den vuxnas stöd kan de ångestframkallande situationerna ändras med hjälp av praktiska arrangemang så att de blir mindre jobbiga för den unga.

Genom att stödja den ungas självkänsla kan man minska själviakttagelse: vuxnas uppmuntran, att nämna goda egenskaper och ge positiv respons har stor betydelse för den ungas utveckling. Om det känns omöjligt att koncentrera sig på skolarbetet måste man kanske fundera på om orsaken kan vara någon inlärningssvårighet. Den unga kan läsa långsammare än normalt, uppleva det som jobbigt att lära sig saker utantill eller ha svårigheter med att producera eller uppfatta text. Inlärningssvårigheter är vanliga, upp till var femte människa har någon slags svårigheter när det gäller inlärning.

Inlärningssvårigheter påverkar den ungas självkänsla. Den unga kan känna sig otillräcklig eller oduglig när han eller hon jämför sig med sina klasskamrater och jämför sina prestationer med andras. Därför borde man uppmuntra den unga, skapa situationer där den unga kan uppleva lyckanden och ge positiv respons också på små framgångar eller situationer där den unga tar eget initiativ.

Det är bra att diskutera sina svårigheter med läraren eller en speciallärare och tillsammans fundera på om den unga har behov av stöd för inlärningen och skolgången. Syftet med stödstrukturerna är att göra inlärningen möjlig, givande och så lätt som möjlig och att hjälpa var och en att hitta det bästa inlärningssättet.

Mer information

Sexualitet är en del av människans liv och sexuell hälsa är en viktig del av människans hälsa. En person som mår bra i sexuellt avseende är nöjd med sig själv, har trygga relationer, får leva ut sin sexualitet och upplever att han eller hon är älskad och accepterad. Sexualiteten består av flera element och till den hör många olika känslor, närhet, att vara man eller kvinna, trygghet och öppenhet, förväntningar och också besvikelser.

Unga funderar ofta på frågor kring en själv som kvinna eller man. Den egna utvecklingen orsakar grubblerier. Är min penis ovanligt liten? Varför växer inte mina bröst? Det är bra att prata med de unga om allt som hör till utvecklingen och betona att alla utvecklas i sin egen individuella takt.

De kroppsliga förändringarna utmanar också den psykiska utvecklingen. Centrala frågor rörande identiteten och jag bilden är bland annat: Vem är jag? Hur känns det här för mig? Vad kommer jag att bli? Duger jag som jag är? Vad tänker andra om mig? Vad kan jag? Vart hör jag? Den unga funderar också på hur han eller hon upplever sexualitet och könstillhörighet. Den unga bör ha möjlighet att tryggt prata om sexualitet med en vuxen. Att stötta och stärka den ungas självkänsla samt emotionella och sociala färdigheter är ett viktigt stöd för uppbyggandet av den ungas sexuella hälsa. Under årens lopp hittar den unga sitt eget sätt att vara vuxen och tar sin sexualitet och sexuella kropp i besittning. Det finns inte en flicka eller pojke, heterosexuell eller homosexuell person som är helt lik en annan.

Vi är alla unika och personliga. En jämnårig kan vara långt före eller efter en själv i utvecklingen. Alla går dock igenom samma faser i livet och utvecklingen bör inte påskyndas. Det är viktigt att var och en får växa i lugn och ro och i sin egen takt.

Drömmar och fantasier hör till livet när man är ung och det är viktigt att det finns utrymme för dessa. Man behöver inte direkt prova på allt i praktiken. Ofta har ungdomar felaktiga föreställningar om att alla andra är mer erfarna än en själv. Om den unga ännu inte är redo för sexuella erfarenheter kan de försvåra utvecklingen och orsaka till exempel depression. Ingen får pressas till sex och man behöver aldrig göra något som man inte är helt redo för.

Till livet hör att man försöker finna sig själv, och olika roller prövas livet ut. Ingen kan ständigt vara nöjd med sig själv och med livet och det är bra att komma ihåg att ens tankar och känslor förändras med tiden. Olika människor har också mycket olika åsikter om vad som är vackert, vad som känns behagligt i kroppen och vad man gillar. Åsikterna ändras också hos en och samma människa under olika perioder. Det finns inget felaktigt sätt att uppleva sexualitet eller könstillhörighet. Alla har sin egen personliga uppfattning om och känsla av sitt kön och sin läggning och alla har lika rätt.

Mer information

Internet erbjuder i huvudsak information, tidsfördriv och underhållning. Nätet är ett oumbärligt verktyg för många och till exempel för skolelever är Internet ett utmärkt ställe att söka information på. De ungdomsarbetare, webbhälsovårdare, nätpoliser och andra trygga vuxna som arbetar på webben utgör en del av det sociala skyddsnätet för många unga.

Olika webbaserade spel, liksom också konsolspel, erbjuder intressant och underhållande tidsfördriv och kan ge många ungdomar glädje i livet. Spelen som spelas på Internet kan erbjuda spänning, utmaningar, upplevelser av att lyckas och också ge kompisar, eftersom många spel spelas tillsammans. Ibland kan dock spelen och surfandet uppta en stor del av dagen, så att man inte har tid eller energi för annat. Då har en ung person kanske blivit spel- eller Internetberoende. Ofta kan föräldrarna oroa sig för de ungas spelande och fundera på vad som är måttligt. Enligt den allmänna rekommendationen borde barn i skolåldern tillbringa högst två timmar per dag framför TV:n, datorn eller mobila apparater.

Det finns nackdelar med att spela eller surfa för mycket. Man kan få fysiska symtom såsom trötthet eller sömnlöshet. Den unga kan spela sent in på natten, vilket gör att det är jobbigt att ta sig till skolan. Långvarig sömnbrist kan också göra den unga mer utsatt för depression. Övriga symtom är trötta ögon och problem med handleder, armbågar eller nacke. Överdrivet spelande eller surfande kan också ha effekter på den ungas sociala liv, när den unga isolerar sig i spelvärlden och inte har tid över för familj eller vänner. Bråk om tidsanvändningen kan också tillspetsas och skolgången eller dygnsrytmen bli lidande.

Spelande eller surfande ger ett starkt välbehag och därför är det lätt att bli beroende av det. Tecken på att man spelar för mycket kan vara till exempel att man tappar tidsbegreppet under långa stunder, känner ett behov av att spela allt mer, slutar umgås med vänner och slutar med hobbyer som inte har att med spel att göra, inte längre har tid för familjen eller skolan, får skuldkänslor av spelandet och upptäcker att man ljuger om sitt spelande. Om inte förr är det skäl att reflektera över sitt spelbeteende när man själv känner att man spelar eller surfar för mycket.

Överdrivet surfande på nätet eller spelande kan också vara en metod att fly ifrån sina andra problem. Bakom spelandet kan det finnas andra omständigheter i den ungas liv, såsom ensamhet, mobbning eller problem i skolan eller i familjen. Den unga kanske söker tröst i spelandet och flyr undan en jobbig situation i spelens värld.

Relationerna med familjen och vänner, en trygg näromgivning, hobbyer, stärkandet av de sociala färdigheterna och självkänslan samt information om nackdelarna med spelandet ger den unga skydd mot spelandet. En av de viktigaste skyddande faktorerna är dessutom en balanserad vardag, och det är den vuxnas viktiga uppgift att sätta de gränser som behövs och ge den unga stöd i vardagen. Föräldrarna och uppfostrarna har till uppgift att sätta tydliga gränser för spelandet. Fastän den unga kanske har ett viktigt och sammanhållet kompisnätverk i spelens värld, behöver varje ung människa också mänskliga kontakter i den riktiga världen. Därför är det bra att stöda och uppmuntra den unga att bilda kompisrelationer. Det är de vuxnas uppgift att skapa trygghet och kontinuitet genom vardagsrutinerna. Den unga kan också själv sörja för balansen i livet.

Det är bra att prata om det egna spelandet och Internetanvändningen med föräldrarna eller andra vuxna. Det är också viktigt att föräldrarna inte tvekar att föra spelandet på tal med den unga.

Mer information

Även om föräldrarna då och då hamnar i skymundan är det viktigt för den unga att uppleva att föräldrarna trots det finns där som ett stöd.

I tonåren ökar betydelsen av vänner och vänförhållandena stärks. Den unga börjar frigöra sig från föräldrarna och ta avstånd från hemmet, samtidigt som han eller hon i allt större utsträckning söker sig till jämnåriga. Den unga väljer kompisarnas sällskap före föräldrarnas och kan skämmas för sina föräldrar. Förändringen kan ta uttryck i gräl, kritik mot föräldrarna och ifrågasättande av regler och gränser. Det händer lätt att den unga tolkar föräldrarnas budskap fel och är rolös och uppretad. Den unga berättar inte lika mycket om sitt liv för föräldrarna som tidigare. Alla dessa faser kan vara tunga både för den unga och för föräldrarna, men man bör komma ihåg att de är en del av den naturliga utvecklingen under puberteten.

Den unga behöver en grupp och jämnåriga i sin utveckling. Alla grupper bidrar dock inte till en sund utveckling: i grupper utvecklas ibland sådana värderingar som inte är bra för den ungas uppväxt eller hälsa. Därför är det viktigt att den vuxna lär känna den ungas vänner och vid behov vägleder den unga i rätt riktning.

I tonåren övar sig den unga på relationsfärdigheter. När den unga blir kär får inget annat plats i tankarna. Lika stort är känslosvallet om man blir avvisad eller när relationen tar slut. När en relation tar slut får först självanklagelser, en bottenlös sorg och ibland även ilska övertaget. När dessa avtar följer tillbakadragenhet, hjälplöshet, nedstämdhet och hopplöshet. Det är bra att prata om sina kärleksbekymmer med en jämnårig eller också en vuxen, då är de mycket lättare att bära. Den vuxna ska ta den ungas kärleksbekymmer på allvar och ge den unga tid att berätta om sina känslor. Det är trösterikt att veta att oberoende av hur stora känslosvallet, sorgen eller besvikelsen än känns, kommer känslan oundvikligen att ge med sig och ingen känsla varar för evigt.

Mer information

Rusmedel är ämnen som används för deras behagliga eller berusande effekt. Rusmedel kan också användas för att bedöva illamående eller ångest. Alkohol och tobak är de vanligaste rusmedlen bland ungdomar och de är också orsaken till nästan alla missbruksproblem hos unga. Man kan vara beroende av nästan vilka som helst ämnen eller aktiviteter som man använder för att känna snabb tillfredsställelse eller välbehag. Beroendet begränsar och avgränsar livet eftersom man blir fast och behöver ständigt mer av det som man är beroende av.

Rusmedel intresserar och fascinerar unga, då de är förbjudna och en symbol för vuxenlivet samt för den valfrihet som är tillåten för vuxna. Den unga lever i stunden – man är nyfiken på att testa rusmedel men glömmer bort riskerna i samband med det, eftersom den unga inte har samma färdighet som vuxna att tänka på framtiden och på de följder som testandet kan ha. Därför ska man effektivt och sanningsenligt berätta för de unga om de faror och risker som förknippas till rusmedel.

Ofta är det första rusmedlet som man testar tobak, och den vanliga åldern för att prova på tobaksprodukter är kring 13–15 år. Tobaksprodukter är cigarretter, snus, cigarrer och piptobak.

En del ungdomar upplever sin första berusning i högstadieåldern. Den unga kan använda alkohol för att bedöva sorg eller ångest. Alkohol kan skänka en stunds lindring eller glömska, men de olyckor och slagsmål som alkoholanvändningen kan leda till gör att man mår ännu sämre följande dag. Till en början gör alkohol att man slappnar av och hämningarna släpper. Det är svårare att kontrollera sitt beteende och sina tankar, man känner sig bättre till mods och stämningen höjs. Denna känsla är inte långvarig, eftersom man allteftersom alkoholens påverkan fortsätter börjar sluddra, ragla, kan tappa balansen och förlora lokalsinnet. Alkohol gör den unga värnlös.

I berusat tillstånd löper unga en stor risk för olyckor som kan leda till bestående skador eller i värsta fall döden. Benägenheten att ta risker ökar och det egna beteendet kan bli aggressivare. I berusat tillstånd hamnar man lätt i slagsmål och andra våldsamma situationer och särskilt flickor löper risk att bli utnyttjade eller våldtagna. Ju tidigare man börjar använda alkohol, desto svårare är det att göra sig fri från den. Dessutom är det större sannolikhet att man i vuxen ålder konsumerar mer alkohol om man börjar prova på alkohol som väldigt ung. Redan små alkoholmängder är en hälsorisk för barn och unga.

Av droger är cannabis den vanligaste drogen som unga provar på. Cannabis kan till en början ha lugnande och avslappnande effekt, men även obehagliga och farliga effekter såsom depression, paranoia, panikattacker och ångest. Använder man cannabis länge blir det svårare att klara sig i skolan, minnet och inlärningen blir lidande och livsmiljön snävare, eftersom man struntar i vännerna och hobbyerna. Cannabis kan framkalla beroende och när man slutar använda drogen kan abstinenssymtomen vara i flera veckor.

Att testa eller använda droger, såsom läkemedel, amfetamin, ecstasy eller cannabis utgör ett allvarligt hot för den ungas hälsa och utveckling. Betyg som rasar, uppförandestörningar och att bryta mot regler samt oförklarliga frånvaron kan vara orsaker till att misstänka droganvändning. Ofta medför droganvändning också ett ökat behov av pengar och det kan hända att saker eller pengar försvinner hemma. Humöret svänger från hyperaktivitet till apati, den unga är trött och dygnsrytmen upp och ner. Den unga orkar inte bry sig om sin hygien eller ätandet. Dessutom kan vänkretsen bytas ut och de nya vännerna vara äldre, och den unga tappar intresset för sina hobbyer eller sådant som förr var viktigt för honom eller henne. Om det finns skäl att misstänka att den unga använder droger, är det absolut nödvändigt att ingripa.

Missbruksproblem är de vanligaste psykiska problemen hos unga. Största delen av rusmedelsberoende människor lider av depression eller ångest. Ungdomar som använder mycket alkohol kan även ha uppförandestörningar eller sociala fobier. Depression och uppförandestörningar har också en koppling till rökning bland unga, likaså ätstörningar och problem med självkänslan. Risken för en psykisk sjukdom ska alltid beaktas när man planerar att ingripa i en ungdoms rusmedelsbruk. I sådana situationer behövs professionell hjälp och intensivt samarbete mellan barnskyddet, missbrukarvården, skolan och föräldrarna.

Man ska ha nolltolerans mot ungdomars rusmedelbruk. Väsentligt för att upptäcka användning av alkohol, tobak och droger hos unga är att man träffar den unga tillräckligt ofta och under tillräckligt långa tider. Om den unga endast kommer hem för att vända är det svårt för föräldrarna att iaktta honom eller henne. Fasta tider då man senast ska komma hem, överenskommelser kring att sova över hos kompisar och samarbete mellan föräldrar är effektiva sätt för att skydda unga mot rusmedel. Till rusmedelsbruket kan också kopplas social press om vännerna använder droger. Man behöver och ska aldrig ta rusmedel för att andra gör det.

Man kan träna med den unga sätt att tacka NEJ till rusmedel. Den ungas hobbyer och vänkrets har stor betydelse för förebyggandet av rusmedelsbruk och man ska aktivt stödja den ungas hobbyer, kreativ verksamhet och hjälpa hela kompisgänget till drogfri samvaro. När man stöder den ungas självkänsla, får den unga samtidigt mod att säga sin åsikt även i gruppen. Man ska inte tveka att säga nej till rusmedel: tänk på nackdelarna och fatta ditt eget beslut. Man kan alltid tacka nej till rusmedel och nykterhet är inget att skämmas för, eftersom det visar att man har mod att göra sina egna val.

Det är viktigt att tillsammans med den unga fundera på vad som ligger bakom rusmedelsbruket. Är det något känslomässigt, till exempel ensamhet, ångest eller sorg? Den unga behöver inte fundera på allt detta på egen hand. Det lönar sig alltid att söka stöd och hjälp.

Mer information

Rädslan är en livsviktig del av livet. Rädslan ger en signal om att man ska se upp eller att något hotar en. Rädslan försätter kroppen i ett varningstillstånd och ger kraft, vaksamhet och snabbhet att kämpa eller fly från en livshotande situation.

Vanligtvis går rädslan över när hotet försvinner. Ibland kan rädslan riktas mot något som inte utgör ett direkt hot. Då är det fråga om en fobi. Rädslan riktas mot ett visst objekt, till exempel höga platser eller instängda utrymmen, mörker, åska eller storm, vatten, att flyga, att se blod eller nålar, sociala situationer eller djur, såsom spindlar, ormar, hundar eller fåglar. Människan förstår att det hon är rädd för inte är farligt i sig, men kan ändå inte kontrollera sin rädsla. Rädslan följs av en ångestreaktion som kan gå över i en panikattack. Rädslan gör livet besvärligt, eftersom man på grund av rädslan lätt undviker de ångestframkallade situationerna eller tvingar sig själv att stå ut med dem.

En rädsla för ett specifikt objekt kan börja redan i barndomen och oftast blir rädslan lindrigare när man växer upp. Om rädslan har börjat senare i livet måste den behandlas för att inte bli utdragen. Hos unga kan till exempel känslan av otrygghet om den unga har sett en skrämmande film orsaka tillfälliga rädslor.

Man kan öva sig på att bemöta situationer som man är rädd för och få mod inför dem på så sätt att man bemöter situationen med en bekant och trygg person. Denna person kan vara en vän eller en vuxen som man har berättat om sin rädsla för. Genom att tillsammans med en annan person öva sig på att bemöta sin rädsla, kan rädslan så småningom bli lindrigare och försvinna. Det lönar sig att prata om sin rädsla, eftersom redan ett samtal kan göra att man börjar må bättre.

Rädslor är vanligare än man tror. Man behöver inte skämmas för sina rädslor, utan tvärtom är det bra att prata om dem med en vän eller en vuxen. Det är normalt att samtidigt ha till och med flera rädslor. Det viktiga är att man berättar om dem för någon och vid behov söker utomstående hjälp, så rädslorna inte kontrollerar och begränsar livet.

Mer information

Med självdestruktivitet avses ett beteende som inbegriper självskadebeteende eller att man tar livsfarliga risker. Beteendet kan vara direkt eller indirekt. Vid indirekt självdestruktivt beteende kan personen ta livsfarliga risker dock utan att medvetet vilja skada sig eller dö. Indirekt självdestruktivitet kan yppa sig till exempel som risktagande i trafiken, överkonsumtion av rusmedel, försummelse av fysiska sjukdomar eller orimligt belastande av den egna hälsan. Hos flickor kan också promiskuöst sexuellt beteende betraktas som självdestruktivt. Direkt självdestruktivitet kan visa sig som självmordstankar, att man pratar om självmord, försöker begå självmord eller begår självmord.

Unga funderar mycket på livet och döden. Ibland har man stunder i livet då det känns att livet inte är värt att levas. Självdestruktivt beteende är ofta ett symtom på en psykisk störning. Det finns inga enskilda faktorer utan situationen är summan av flera svårigheter.

Avsikten med de självdestruktiva tankarna hos unga är sällan att dö, utan i stället att bli kvitt en tillvaro som känns olidlig. Den unga upplever situationen som en återvändsgränd. Den unga önskar att den svåra situationen eller sinnesstämningen ska bli lättare. Ibland ger man utlopp för illamåendet genom att skada sig själv, till exempel genom att skära sig. Självskadebeteende kan börja halvt av misstag, först testar man gränserna och sedan blir det för svårt att kontrollera beteendet eller sluta med det. Om du eller en vän skär sig själv, dröj inte med att söka hjälp.

Ett självmordsförsök är alltid ett rop på hjälp. Största delen av ungdomars självmordsförsök är impulsiva och en stor del av dem görs i berusat tillstånd. Diffusa och även lindriga självmordsförsök är alltid allvarliga tecken på att den unga inte har haft kontroll över sina impulser. Därför borde man alltid få den unga att stanna upp och fundera på allvaret i sådana gärningar i stället för att neka eller vifta bort incidenten.

Om en ung berättar om sina självdestruktiva tankar för en vän och han eller hon blir oroad över det som den unga har sagt, måste vännen alltid berätta om sin oro för en vuxen. Ungdomar ska inte behöva ta ansvar för en så allvarlig situation hos en jämnåring. Även om man kanske upplever att man sviker sin väns förtroende när man berättar för en vuxen, måste man alltid göra det oavsett hurdan situationen är.

Kom ihåg att du är en unik och värdefull ung människa. Det finns hopp i ditt liv och i din framtid, oavsett hur hopplös situationen känns just nu. Ditt liv har betydelse. Många unga har upplevt att de befinner sig i en återvändsgränd och klarat sig ur det, också du kommer att klara dig. Tveka inte att ta kontakt med en vuxen person, en bekant eller en utomstående krisarbetare

Mer information

Nervositet, ångest och fjärilar i magen är naturliga förnimmelser i sociala sammanhang. Ibland kan man ha nytta av att vara nervös till exempel spändhet inför ett uppträdande kan göra att man presterar bättre. Nervositeten får dock inte vara en central del av livet. Kraftig nervositet och ångest kan göra livet avsevärt svårare, begränsa relationer till andra människor och försvåra studierna eller arbetet.

Social fobi hör till de vanligaste ångestsyndromen. Situationer där man tvingas möta främmande människor eller blir utsatt för kritik väcker stark rädsla. Sådana situationer kan vara när man ska presentera sig för nya människor, när andra retas med en eller kritiserar en, när man ska prata i telefon med en främmande människa, uppträda offentligt eller använda allmänna toaletter. I dessa situationer är den unga orolig för att ångestsymtomen, såsom rodnad, darrande händer eller svettningar syns utanpå eller för att göra bort sig.

Den sociala fobin stör skolgången när till exempel de gemensamma måltiderna, grupparbeten och föredrag känns obehagliga. Om en vuxen upptäcker den ungas ångest eller om den unga uteblir från skolan, ska den vuxna omedelbart ingripa i situationen. Med stöd av den vuxna stöd kan de ångestframkallande situationerna ändras med hjälp av praktiska arrangemang så att de blir mindre jobbiga för den unga.

Social fobi är inte bara blyghet eller ett karaktärsdrag, men överdriven blyghet under tonåren kan höra till utvecklingsskedet och vara ett övergående fenomen. Det är ändå viktigt att i tid berätta om sin ångest för en vuxen. Det finns ingen orsak att skämmas för det man känner, det är vanligare än man tror. Det lönar sig att söka hjälp, eftersom sociala fobier kan behandlas på många olika sätt. Med hjälp av behandlingen kan man få ett nytt, ångestfritt liv.

Mer information

Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen. Sömnlöshet innebär att man inte kan sova, har svårt att somna eller vaknar mitt i sömnen. En ung som lider av sömnlöshet återhämtar sig inte genom sömnen, utan lider av trötthet. Tillfällig sömnlöshet kan bero på livsstilen, till exempel på stress eller en oregelbunden sömnrytm eller också på att man oroar sig för något i livet. Alkohol och koffeinhaltiga drycker som till exempel de bland unga populära energidryckerna har också betydande inverkan på sömnlöshet.

Om sömnlösheten pågår länge är det viktigt att utreda om sömnproblemen beror på till exempel depression. Om den unga har svårt att stiga upp på morgnarna, om han eller hon har mycket frånvaro eller om skolprestationerna försämras avsevärt, kan problemen tyda på att den unga inte mår bra.

Man kan fundera på orsakerna till tröttheten tillsammans med den unga. Äter den unga tillräckligt ofta, balanserade måltider och tillsammans med andra? Sover den unga tillräckligt? Om man hinner sova tillräckligt under natten, vaknar man utvilad och är energisk under dagen. Har den unga tid för att träffa sina vänner och gå igenom dagens händelser? Har den unga bekymmer eller sorger som tär på krafterna och tröttar ut honom eller henne? Kommer den unga ihåg att röra på sig och idka fritidsaktiviteter och dessutom varje dag göra något som får honom eller henne att må bra? Också om kalendern är full med hobbyer och hemmet bara är en plats där man byter om, riskerar den unga att drabbas av utmattning. Har den unga tid för att vila upp sig och koppla av? Ibland är det viktigt att bara vara, utan att prestera något alls. Den vuxna ska också ordna tillräckligt med tid då man inte har bråttom någonstans och kan prata med den unga om känslor, tankar och olika händelser under dagen. Genom att se till att det finns en god balans i vardagen blir livet lugnare. Då ger sig tröttheten och man har också mer energi för allt det roliga i livet.

Det finns skäl att oroa sig för den unga om han eller hon drar sig undan i skolan och har koncentrationssvårigheter som stör skolarbetet, om den unga inte längre är glad, om han eller hon struntar i sina hobbyer och vänner, eller har insomnings- eller sömnproblem eller aptitförändringar. Då är det bra att prata med den unga för att ta reda på om den unga är nedstämd eller deprimerad, eller om det till exempel har skett förändringar i hemmet som gör att den unga har det jobbigt. Man kan fråga den unga rakt ut: ”Hur mår du?” Tryggheten hos den vuxna, att den vuxna lyssnar och att man tillsammans kan fundera på lösningar ger den unga tilltro och mod. Om man känner oro ska man se till att den unga får det stöd och den hjälp som hon behöver. En vuxen människa som genuint bryr sig om den unga är en betydelsefull och viktig faktor för den ungas tillfrisknande.

Mer information

Många anser att ett omsorgsfullt, noggrant och prydligt beteende är bra egenskaper hos en människa. Hos vissa människor blir dock kontrollen, punktligheten och strävandet efter perfektion ett närmast rituellt beteende. Rutinerna kan ta flera timmar om dagen och de ständigt myllrande orostankarna, föreställningarna och impulserna kan skapa ångest. Då kan det vara fråga om tvångssyndrom, d.v.s. tvångsneuros. Den som lider av tvångssyndrom vet att tankarna är irrationella men kan ändå inte avstyra dem eller stå emot dem. Syndromet visar sig som tvångstankar och tvångshandlingar.

Tvångstankar är återkommande och obehagliga eller ångestframkallande tankar eller föreställningar. Hos unga hör tvångstankarna oftast samman med infektioner eller smutsighet eller ett behov av symmetri eller exakthet. Man kan vara rädd för att tappa självbehärskningen eller för att skada. Andra till exempel med kniv eller genom strypning. Rädslan kan också riktas mot sexualiteten, till exempel homosexualitet eller perversioner, eller också kan man vara rädd för att tappa sin sexuella självbehärskning, vilket ofta medför skam och skuldkänslor. Tvångstankarna kan anknyta till olika kroppsliga funktioner, till exempel ljud från magen, eller vissa drag i den egna kroppen.

Tvångshandlingar är reaktioner på tvångstankarna: tvångshandlingarna utförs för att lindra den ångest som är förenad med tvångstankarna. Hos unga kan tvångshandlingarna vara överdrivet eller ständigt upprepande av renlighetsåtgärder, till exempel att tvätta händerna eller ansiktet, eller duscha onödigt ofta. Det är också vanligt att man upprepar något om och om igen, till exempel kontrollerar låset, spisen eller kaffekokaren. Också upprepningar, till exempel lycko- och otursnummer, färger eller vidskepliga rädslor liksom också att ordna och räkna föremål är vanligt.

Tvångssyndromet tär på krafterna och är tidsödande, och påverkar både den unga själv och hans eller hennes familj. Tvångssyndromen kan försvåra relationer och ge upphov till rädslor, lidande, undvikande och skam. Den unga behöver en vuxen som ingriper och försäkrar att allt är väl. Den unga kan ställa mycket höga krav på sig själv samtidigt som han eller hon är osäker.

Genom att stödja självkänslan, stärka sina emotionella färdigheter och vara med vännerna samt genom att locka fram kreativiteten till exempel genom handarbeten, snickrande, musik eller matlagning stärker den unga. Då har den unga också mindre tid och energi för att iaktta sig själv. Uppmuntran av vuxna, att namnge goda egenskaper och ge positiv respons har stor betydelse för den ungas utveckling och gör samtidigt också att själviakttagelsen minskar.

Lindriga tvångssyndrom är vanliga i tonåren men det är ändå viktigt att prata om dem med en vuxen. Vid behov ska man tillsammans med den unga söka lämpligt stöd och vård. Tvångssyndrom är inte en bestående egenskap utan en funktionell störning som kan behandlas. Med vård säkerställer man att den unga har möjligheter att skapa bra relationer, sköta skolarbetet framgångsrikt och hitta sin egen väg till vuxenlivet"

Mer information

"Under puberteten upplever den unga starka känslor, känslorna är starkare än tidigare och i och med att man vuxit är också kroppen kraftigare än tidigare. Den unga behöver aggressiva känslor för att bli självständig. Den unga testar gränserna, är full av energi och skrytsamhet men saknar samtidigt klokheten för självförsvar. Den unga utmanar de vuxna i sin närhet, andra kraftigare och med skrik och bråk och andra på lugnare sätt. Den unga försöker överföra sina känslor på andra. Till ungdomen hör nya, skrämmande, frustrerande och även smärtsamma känslor som är lättare att uthärda om man ser att andra känner likadant. Den vuxnas uppgift är att behålla lugnet och stå ut med situationen och samtidigt styra den unga att agera på ett sådant sätt att han eller hon inte skadar sig själv eller andra i processen som leder till självständighet.

Med aggression avses kraftig energi, den är en drivkraft och vilja som man måste lära sig att hantera på ett konstruktivt sätt. Aggression ger handlingskraft när något måste göras. Den åstadkommer känslan av att vilja attackera och försvara sig själv. Aggression väcks i situationer där något sårar, irriterar, när man är rädd för att förlora något, blir besviken, känner skam eller när något hotar, när man befinner sig i en återvändsgränd och inte vet vad man ska göra. Man upplever vrede och ilska. Man kan inte förbjuda känslorna eller kräva att de försvinner, men man kan bearbeta dem genom att varsebli känslorna, ta reda på orsakerna och lösa konflikterna när känslosvallet lagt sig.

Aggression är inte samma sak som aggressivitet. Känslor är känslor och gärningar gärningar. Det är fråga om våld om vreden eller ilskan vänds mot en själv eller andra och blir gärningar som skadar andra. Våld är allt som man gör med avsikt att skada eller som den utsatta upplever som sådant. Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller förekomma i samband med sociala situationer. Det är alltid fel att skada en annan människa, oavsett om det sker verbalt eller genom handling. Därför måste man lära sig att avreagera sina känslor på andra sätt än genom våld. När man har avreagerat sina känslor ska man släppa dem. Obearbetade känslor kan ligga och gnaga och orsaka depression, ångest eller till och med fysiska sjukdomar och smärtor i ett senare skede.

Känslorna är naturliga och man behöver inte göra sig kvitt dem eller lösa dem – det väsentliga är hur man reagerar på starka känslor. Att känna ilska och bli arg är också tillåtet, det är inte våld. Man måste lära sig att skilja mellan att tänka saker och göra saker. Att skada en annan människa fysiskt eller psykiskt är inte tillåtet. Att känna ilska berättigar eller tvingar inte till våldsamt beteende. Inte ens vrede som känslan för rättvisa ger upphov till ger en rätt att bete sig våldsamt mot en annan människa. En människa kan själv välja hur hon agerar, oavsett hur upprörd hon är.

Återkommande och aggressivt beteende hos en ung kan ha sin grund i en uppförandestörning. Typiskt beteende vid en uppförandestörning är aggressivt beteende, avsiktlig vandalism mot andra människors egendom, oärlighet och regelbrott. Aggressivt beteende yppar sig som upprepade hot mot eller avskräckande av andra, att man inleder slagsmål, elakhet, mobbning i skolan, användning av olika vapen såsom stenar, slagträn eller klubbor och knivar, grymt beteende mot människor och djur, stölder eller tvingande till sexuellt beteende. Om det är fråga om en uppförandestörning måste den unga få vederbörlig vård.

Våld ska inte accepteras. Om den unga beter sig aggressivt, får den vuxna inte besvara beteendet med fientlighet. Förutom våldsamt beteende är fientligt beteende också att nedvärdera, skämma ut, kommendera, hota, vara likgiltig, visa förakt, skämta om den andra samt att bryta löften. Den vuxna ska behärska sitt eget beteende, eftersom dylikt uppträdande bara förvärrar den ungas känslosvall. Den vuxna kan ta en timeout och först själv lugna ner sig. Efter det kan man fokusera på problemet och på att lösa det. Den vuxna reder ut, skaffar mer information om situationen och ställer frågor. Vad ligger bakom ilskan och vreden? Den vuxna kan berätta vad han eller hon tycker och också vad han eller hon vill.

Mer information

Det är viktigt att prata om sina ångestkänslor med en närstående person, trots att det kan kännas svårt att ta upp ämnet eller söka hjälp. Det är alltid värt att söka hjälp, ingen behöver orka ensam.

Ångest är en mänsklig känsla som hör till livet och vars uppgift är att varna för hotfulla situationer. Ångest signalerar om ett behov av att stanna upp eller lugna ner sig. Vi har alla då och då bekymmer, skrämmande och ångestladdade stunder, tankar och upplevelser i livet. Mycket arbete och stress, något som man känner oro inför såsom ett läkarbesök, något som man spänner sig inför såsom ett uppträdande, eller en förändring i livet som att ett parförhållande tar slut, man inleder studier eller flyttar kan väcka ångest eller till och med rädsla. När man är ung kan jämnåriga eller att ständigt vara utsatt för bedömning vara en källa till ångest. Ungdomar är nämligen mottagliga för socialt tryck och benägna att iaktta sig själv. Den unga kan känna att han eller hon är sämre än de andra eller på något sätt annorlunda. Också den ökande självständigheten och separationen från föräldrarna kan skapa ångest, och tanken om att föra ett självständigt liv kan väcka oro för hur man klarar sig i framtiden. Sådana tidvis förekommande ångest- eller oroskänslor är normala när man är ung. Det är alltid viktigt att prata om sina känslor med en närstående vuxen, eftersom redan ett samtal kan göra att man börjar må bättre.

Ångest som börjar utan orsak och är kraftig, okontrollerbar och diffus är emellertid en annan sak. Sådan ångest kan förekomma sporadiskt och i form av attacker eller också kan den vara ständig. Man kan känna sig konstant orolig och nervös, uppretad, rolös eller ängslig. Olika bekymmer dyker ständigt upp i tankarna. Ångesten kan kännas fysiskt i form av huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, bröst- och magsmärtor eller muskelspändhet. Vid långvarig ångest kan känslorna vara både mentalt och fysiskt uppslitande, störa vardagslivet och försämra funktionsförmågan.

Om en vuxen oroar sig för ångesten hos den unga, bör han eller hon vara speciellt lyhörd för de budskap som han eller hon får av den unga. Om den unga vill ha tid på tumanhand eller dröjer kvar i klassrummet efter lektionen, kan han eller hon behöva tid med en vuxen. Den vuxna behöver inte rädas att ta upp ämnet och ska vid behov se till att den unga får hjälp.

Mer information