En ung behöver människor i sin närhet, trygga vuxna och nära kompisrelationer. En tonåring växer och utvecklas snabbt och ungdomar tar avstånd från sina föräldrar samtidigt som de mer och mer tyr sig till jämnåriga. En ung behöver dock även såväl sina föräldrar och nära vänner som andra trygga vuxna, med vilka han eller hon kan prata om sådant som rör uppväxten samt om framgångar och glädjeämnen, bekymmer och sorger i livet. Det är också viktigt att de närstående ger positiv feedback och upp-muntran. Dessa människor hör till den ungas skyddsnät.

(Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Föreningen för mental hälsa i Finland.)

Skyddsnätet som den ungas trygghet

Skyddsnätet kan bestå av vuxna och andra unga som finns hemmet, i skolan, inom hobby- och fritids-verksamhet. Det kan bestå av flera människor eller av en viktig person. Skyddsnätet kan också föränd-ras under årens lopp. Det viktiga är att var och en har en eller flera personer som är viktiga för dem i  det egna skyddsnätet.

De människor som ingår i skyddsnätet bryr sig om den unga. De uppmuntrar och ger positiv feedback när den unga lyckas med något och lyssnar när något skapar bekymmer eller väcker tankar. När mängden skolarbeten känns för stor kan man tala om detta med läraren i skolan, med föräldrarna hemma eller med en vän som kanske känner likadant. När man har bråkat med en god vän eller flick- eller pojkvännen känns det lättare om man kan tala om saken med någon där hemma. Oftast känns det bättre redan när man får säga högt vad man tänker och känner. Därför är det bra att kartlägga sitt eget skyddsnät för att skapa sig en bild av med vem man kan prata om sina känslor och tankar.

Handboken Elevens skyddsnät (enbart på finska)

Människorna i skyddsnätet är värdefulla även då man oroar sig för en närstående eller en vän. Man ska alltid berätta om sin oro för en vuxen: alla sorger känns lättare när man kan dela dem med någon. Den andra personen kan dessutom hjälpa dig att hitta en lösning på situationen. Speciellt viktigt är det att berätta om sin oro om en vän i förtroende berättar till exempel om självdestruktiva tankar, ätstörning eller något annat oroväckande. En sådan last är för tung att bära för en ung person och då ska man alltid föra saken vidare till en vuxen. Den unga får inte lämnas ensam med sin oro.

 Bygg ditt eget skyddsnät

När du funderar över ditt eget skyddsnät, tänk på vilka personer du har i ditt liv som är trygga, pålitliga och lätta att närma sig. Skyddsnätet kan bestå av både vuxna och jämnåriga. Även ett husdjur kan ibland vara en bra lyssnare.

Du själv är i skyddsnätets mitt. I den närmaste kretsen befinner sig de personer som står dig närmast, till exempel din bästa vän, dina föräldrar, syskon, favoritläraren, kanske tränaren, din musiklärare eller en ungdomsledare. Med andra ord sådana personer som känns trygga och som du känner att du lätt kan prata med. I därpå följande krets finns sådana personer som kanske inte står dig lika nära men som du kan vända dig till om människorna i den närmaste kretsen inte är tillgängliga eller om det i någon situation känns lättare att tala med någon som du har lite mer avstånd till. Dessa personer kan vara till exempel hälsovårdaren eller kuratorn, skolans rektor eller föräldrarna till en god vän, någon släkting, kompisar från en hobby eller andra klasskompisar. Skyddsnätet förändras och växer med tiden och du kan bygga ut det hela livet.

En vuxen i den ungas skyddsnät

När den unga berättar om sin oro för en vuxen som ingår i den ungas skyddsnät ska den ungas oro alltid tas på allvar. Även den ungas oro för en vän ska tas på allvar eftersom den unga kan veta något sådant om vännen som den vuxna ännu inte har fått vetskap om.

Den vuxna tar den ungas sak på allvar och är intresserad av den unga. Den unga kan ha svårt att sätta ord på sina känslor och därför är det viktigt att man avsätter tid och rum för ett lugnt, ostressat samtal. Den vuxna har livserfarenhet och förmåga att stöda den unga och vid behov se till att han eller hon får hjälp.

Det räcker alltså inte med att bara berätta för den unga var han eller hon kan få hjälp och hurdan hjälp som finns att få. Den unga ska hjälpas ett steg vidare med den vuxnas stöd. Man kan till exempel boka tid till eller gå till skolhälsovårdarens mottagning tillsammans med den unga. Huvudprincipen är att man alltid följer den unga ett par steg längre än vad den unga kanske själv vill. Samtidigt ska den vuxna stötta den unga i vardagen. Trygghet och tillit skapas när livet fortsätter som vanligt till exempel hemma, i klassen eller på ungdomsgården. ​​​​