I ungdomen är vänner speciellt viktiga och de får en större betydelse i livet än tidigare. Den unga tar avstånd från sina föräldrar och relationen till dem börjar så sakteligen ändras. Den unga kanske oftare än tidigare råkar ut för bråk med föräldrarna och ifrågasätter de gränser som föräldrarna sätter. Ibland är den ena föräldern populär, ibland den andra. Ibland kan det kännas lättare att tala med sina kompisar än att tala med sina föräldrar om olika saker. Allt detta hör till den naturliga utvecklingen under tonåren.

Det är bra att komma ihåg att även om föräldrarna får en lite mer undanskymd roll ibland, är de egna föräldrarna den ungas viktigaste relation. Föräldrarnas krävande uppgift är därför att ge den unga tillräckligt med frihet för att pröva sina vingar, men också gränser för att bibehålla den ungas trygghet och känsla av att någon bryr sig. Även små gemensamma stunder tillsammans är värdefulla och det är viktigt att ordna tid för varandra. Av föräldrarna krävs sensitivitet för att hitta rätt ögonblick för samvaro, göra saker tillsammans och samtidigt samtala med och genuint lyssna på den unga.

(Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Föreningen för mental hälsa i Finland.)

Vännerna blir allt viktigare

I tonåren blir vännernas uppskattning allt viktigare för den unga. Kläder, hårstilar, åsikter, musik, filmer och pojk- och flickvänner, allt ska utvärderas. Jämnårigas beundran och acceptans stärker den ungas självkänsla men samtidigt kan minsta lilla anmärkning från en jämnårig orsaka en otrolig känslostorm.

I ungdomen har flickor ofta intensiva och nära vänskapsförhållanden. De kan tillbringa så gott som all sin fritid med den bästa vännen. Och om det värsta som kan hända händer, att bästa vännen tillbringar dagen med någon annan, kan känslorna av ensamhet och avvisning vara enorma. Löften som infrias eller bryts, hemligheter som hålls eller avslöjas och den raka feedback som ges utan att man har bett om det, är alla en viktig del av förhållandet mellan flickor, men kan samtidigt vara sårande och göra en ledsen. Pojkar i sin tur lär sig de sociala färdigheterna oftare i grupp: pojkar spelar spel och instrument, idrottar och rör sig i stora skaror. Likadant som hos flickor vill ingen av pojkarna sticka ut, åtminstone inte negativt, och den feedback som kommer från andra kan kännas tråkig, ibland till och med elak. Utanförskap kan kännas sårande.

Ett lapptäcke av samvaro (enbart på finska)

Det är bra att prata om sådana bekymmer och besvikelser med en vuxen. Vanligtvis är den egna föräl-dern den tryggaste personen i den ungas liv, den som känner honom eller henne bäst och förälderns uppgift är att stötta och lyssna på den unga. Också en lärare, hälsovårdaren eller en ungdomsledare kan vara trygga vuxna. Ett samtal kan ofta vara tillräckligt för att lugna ner situationen och även en stor besvikelse får rätt proportion. Den vuxna har större livserfarenhet och kan kanske komma med bra tips till exempel om hur man ska lösa en konflikt med en vän.

Ibland gör ensamhet ont, ibland ger den styrka

I ungdomen växlar behovet av att höra till med behovet av att vara ensam. Ensamhet som inte är självvald och att bli lämnad utanför kompisgänget mot sin egen vilja kan vara mycket sårande upplevelser för den unga. Ensamhet kan ha många orsaker, kompisrelationer kan brytas till exempel när man flyttar eller om föräldrarna skiljer sig.

Ungdomar har också olika förmåga att knyta nya vänskapsband. Den vuxna kan uppmuntra den unga att bilda vänskapsförhållanden och till exempel påminna den unga om positiva erfarenheter av situat-ioner där den unga lyckades väl med sina vänskapsförhållanden. Tillsammans med den unga kan man fundera på hur han eller hon är som vän och vilka positiva egenskaper han eller hon har, och på så sätt stärka den ungas självförtroende. Den vuxna kan vägleda den unga till en hobby som passar honom eller henne eller uppmuntra den unga att till exempel besöka ungdomsgården.

Det är viktigt att komma ihåg att även om man inte har vänner, betyder det inte att ingen gillar en. Varje ung människa är värdefull och unik. Ensamhet känns inte bra och den sårar, men den kommer inte att vara för alltid. Man är både starkare och modigare efter att ha klarat av en jobbig fas i livet. Ensamhet kan också vara något positivt om man gärna tillbringar tid för sig själv. När man är ensam har man tid att tänka, hitta ett lugn och koncentrera sig på sådant som är viktigt för en själv. Man kan göra saker som får en själv att må bra; titta på en film, lyssna på musik eller varför inte skriva.

Ensamhet är en känsla som hör till livet och varje människa känner sig ensam någon gång i livet. Om ensamheten orsakar ledsnad och sorg är det bra att prata om sina känslor med en vuxen. Ibland kan det kännas motigt att berätta saker för föräldrarna eller andra vuxna och det kan vara svårt att sätta ord på det man känner, men det är ändå bra att tala om situationen så att den inte drar ut på tiden. Den vuxna måste ta även små bekymmer på allvar: för den unga är det stora saker. Den vuxna kan ha svårigheter att behålla överblick över den ungas kompisrelationer som förändras i snabb takt, men just då är det speciellt viktigt att lyssna på hur den unga själv ser på situationen och fråga mer om vad som hänt och hur den unga känner.

Redan en vän är värdefull

Vänskap är ett förhållande mellan två personer som baserar sig på känslor. Vänskap är frivillig, jämlik och ömsesidig. En del har lättare att hitta vänner än andra. För den unga är det bra att komma ihåg att han eller hon inte behöver vara vän med alla. En del är mer sociala än andra och de kanske har lättare för att hitta vänner, men man behöver inte vara likadan själv. Redan en vän är värdefull.

Vänskap måste vårdas: ibland är det bra att vara aktiv själv och till exempel fråga om vännen har lust att gå en promenad eller gå på bio, i stället för att vänta att den andra tar initiativ. Relationer bygger på båda parternas ömsesidighet och även på tillit. Om en vän berättar en hemlighet måste man respektera förtroendet som man fått och inte föra saken vidare eller baktala vännen. Om hemligheten emellertid oroar en själv, om vännen till exempel berättar om sina självdestruktiva tankar, måste man alltid berätta om saken för en trygg vuxen.

Med känslorna på spel i relationer

I ungdomen övar sig den unga på relationsfärdigheter. Till en början bildar flickorna och pojkarna sina respektive grupper och övar på närhet och kontakt med varandra. Speciellt flickor håller varandra i hand, kramas och visar varandra ömhet. Hos pojkar är det vanligare att vara förtjust i någon på långt håll.

Så småningom är den unga redo att träna på att ha en flick- eller en pojkvän, ofta genom korta och experimentartade erfarenheter. Känslorna tar snabbt övertaget, världen står still och det enda man tänker på är föremålet för förtjusningen eller förälskelsen. Om man blir avvisad eller om förhållandet tar slut, är reaktionen en bottenlös sorg som så småningom går över i nedstämdhet.

Det är bra att prata om sina kärleksbekymmer med en jämnårig och dessutom med en vuxen, då är de mycket lättare att bära. Den vuxna ska ta den ungas kärleksbekymmer på allvar och ge den unga tid att berätta om sina känslor. Det är tröstande att veta att hur stort känslosvallet, sorgen eller besvikelsen än känns, kommer känslan oundvikligen att ge med sig och ingen känsla varar för evigt. Man måste bara våga prata om sina känslor med någon och hitta sitt eget sätt att hantera svåra känslor. Om det sedan är genom att motionera, lyssna på musik, gråta eller skriva spelar ingen roll. Klumpen inuti blir mindre och man ser åter glädje och hopp i livet.

Använd dina relationsfärdigheter

Relationer är något som är värt att måna om. Var och en av oss har sociala färdigheter som vi alltid kan bli bättre på. De sociala färdigheterna behövs när vi träffar nya människor och ska stifta nya be-kantskaper. De behövs även när man ska hitta sin plats i en ny grupp, agera i grupp, när man ska samarbeta eller förhandla med andra. Samtals- och förhandlingsfärdigheter som att be om lov, hjälpa andra, fatta beslut och stå på sig inför grupptryck är viktiga färdigheter.

De sociala färdigheterna är särskilt viktiga när vi ska måna om våra relationer: då måste man ha förmåga att lyssna, visa empati, acceptera och förstå en annan person och dela med sig. Att be om förlåtelse och att förlåta andra är bland de viktigaste färdigheterna som påverkar samspelet mellan människor.

När man själv blir utsatt för besvikelser, förluster, orättvisor eller anklagelser, måste man också ta sig ur dessa jobbiga situationer utan att såra eller kränka andra men ändå så att man står på sig och behåller sin självrespekt. Sådant beteende kallas principfast. Med det avses en växelverkan som baserar sig på jämställdhet och där man resolut kan stå upp för sig själv och sådant som man anser vara viktigt, men ändå utan att kränka någon annans rättigheter eller ge efter alltför mycket. Med detta avses inte tjurskallighet; trots att man vågar uttrycka sina egna åsikter och känslor måste man även beakta andras perspektiv och känslor och agera beslutsamt och säkert.

I växelverkan behövs empatiförmåga. Med hjälp av empatiförmågan kan man leva sig in i andras käns-lor och tankesätt och på så sätt bättre förstå andra. Att vara empatisk betyder att man lägger märke till andras känslolägen och identifierar den andras känslor. Man förstår i vilken situation den andra befinner sig i just nu och vilket perspektiv han eller hon har på situationen, man sätter sig i den andras sits på sätt och vis. Då kan man lyssna på den andra personen lugnt och närvarande  och visa att man förstår och delar den andras upplevelse.​