Den psykiska hälsan är en viktig del av människans välbefinnande. Var och en kan sköta om sin psy-kiska hälsa och stärka sina resurser. Att kunna identifiera och uttrycka sina känslor, komma överens med andra, hantera besvikelser och livets små missöden samt att vårda sina relationer, välbefinnande och hitta balans i vardagen är viktiga färdigheter som alla kan lära sig. Läs mer om hur du själv kan stärka din psykiska hälsa!

(Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Föreningen för mental hälsa i Finland.)

Vad är psykisk hälsa?

Psykisk hälsa är ett begrepp som ibland kan vara svårt att förstå. Psykisk hälsa är emellertid ett lika enkelt begrepp som hälsa. Vi har alla en kropp och ett psyke och att vårda dem båda är viktigt. I själva verket är det så att vi samtidigt som vi tar hand om vår kropp genom att röra på oss, sova gott och äta väl, även tar hand om vårt psyke. Om den nattliga sömnen är för kort eller om man glömmer bort att äta under dagen, hur märks det först? Det märks av att man är uppretad, trött, arg, känner sig ledsen och inget verkar lyckas. När du alltså tar hand om dig själv, tar du även hand om din psykiska hälsa.

Att gå i skolan eller jobba, att ha en rytm och rutiner i vardagen är också att ta hand om sin psykiska hälsa. En viktig del av den psykiska hälsan är också att kunna identifiera sina egna känslor, hitta ord för dem och uttrycka dem. Vi tränar på våra emotionella färdigheter varje dag. Lika viktigt är det att vårda sina relationer och tillbringa tid med sina vänner, lyssna på sina vänner och uppmuntra dem. Dina föräldrar, syskon och andra viktiga släktingar eller vuxna nära dig är trygga personer som du kan prata med om både glada saker och dina bekymmer.

Hur stärker jag mitt psyke?

Psykisk hälsa kopplas ofta samman med olika begrepp såsom lycka, psykiskt välbefinnande, ett gott liv och ett psyke i balans. Psykisk hälsa betyder emellertid inte att man inte skulle kunna ha ångest eller känna sig otillräcklig, vara nedstämd eller till och med lida av en psykisk störning. Var och en kommer att uppleva både framgångar och motgångar i livet och ingen är skonad från relationsproblem, ekono-miska svårigheter, press i skolan, stress i arbetet, förluster och att tvingas ge upp något. Sådana situ-ationer påverkar den psykiska hälsan men tar den inte ifrån oss. Detsamma gäller den fysiska hälsan: om man insjuknar i diabetes betyder det inte att vår hälsa tagits från oss, utan bara att det finns ett skäl att ta ännu bättre hand om sig själv.

Ibland är det bra att stanna upp och fundera närmare på vad som ökar välbefinnandet i ditt liv och vad som belastar dig, ger dig ångest eller andra negativa känslor. Finns det något i ditt liv som du kan öka eller beakta mer för att må bättre?

Välbefinnandet ökar ofta av så enkla saker att det är svårt att tro att de har en inverkan på hur man mår. Det första att tänka på är regelbundenhet i livet. Dagsrytmen som skapas av måltider, läggdags, läxläsningsrutiner, små samtal med närstående, en promenad eller annan motion på kvällen och av-slappning före sänggåendet är, så tråkiga som de än verkar, faktorer som skapar trygghet och balans i vardagen.

Saker som ökar välbefinnandet:

Näring och måltider

Det sägs att välmåendet börjar på insidan. Det är bra att se till att man äter hälsosamt, alltså får i sig tillräckligt med grönsaker, proteiner, fibrer, vitaminer och kalcium, likaså att äta regelbundet så att man inte har för långa pauser mellan måltiderna. Dessutom är det viktigt att se till att man äter i sällskap med någon som man trivs med i lugn och ro och på ett trevligt ställe. Att laga mat och äta hör till livets glädjeämnen.

Motion

Allt prat om motionens betydelse för välbefinnandet är inte förgäves. Motion ökar halterna av vällust-höjande ämnen i kroppen, vilket man märker på att man efter motion känner sig trött men nöjd. Ibland är dagarna så hektiska att det känns svårt att komma igång, även om själva motionen är meningsfull. Man kan dock motionera på många olika sätt och alla kan hitta en motionsform som passar just dem själva. En del har motion som hobby, andra spelar ute med vänner på kvällarna, vissa går promenader med hunden medan andra tar promenader med en vän. Vardagsmotion är ofta ett smidigt sätt att mot-ionera och till exempel att välja trappan före hissen är ett smart hälsoval.

Sömn

Tillräcklig sömn är också en viktig garanti för en bra dag: om man sover för lite eller dåligt, är nästa dag sämre än en dag efter en god natts sömn. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid hur mycket man sover och på sömnkvaliteten. Ett första steg på väg mot en god sömn är att regelbundet slappna av och lugna ner sig innan man lägger sig.  Man kan i god tid förbereda sinnet och kroppen på att somna och minska mängden yttre stimuli. Det är bra att undvika att titta på TV och sitta vid datorn precis innan man lägger sig. Att ta en dusch, läsa eller lyssna på musik kan vara avslappnande. Om det finns något som man går och funderar på är det bra att prata om saken innan man somnar. Om man har mycket att göra följande dag kan man skriva upp allt som ska göras innan man går och lägger sig. Koffeinhaltiga drycker kan störa sömnen, likaså att lägga sig hungrig eller för mätt. Kvällsritualer som att borsta tänderna, byta till pyjamas och vädra sovrummet förbereder kroppen på att sova. Man kan också gå igenom dagens händelser innan man lägger sig och försöka lugna ner tankarna.

Tidsanvändning och avslappning

Avslappning är lika essentiellt som sömn. Betydelsen av att slappna av framhävs ytterligare om man känner sig stressad. Skolarbetet kan orsaka stress och press för många unga, antalet uppgifter kan kännas för stor eller skoldagarna för långa. Ibland kan det kännas som om tankarna irrar och arbets-mängden är så stor att man inte vet var man ska börja. Då kan man fundera på vad man själv kan göra för att det ska bli lite lättare att klara av skolarbetet. Hos en del kan känslan av press underlättas och lindras till exempel genom att man gör upp en läsplan. Man kan försöka prioritera uppgifterna: vad borde jag börja med, vad kan vänta och göras sist och vad kan jag kanske lämna ogjort. Man kan även försöka fråga om det är möjligt att få lite mer tid för arbetet eller om någon kan hjälpa dig med arbetet. Ställ inte heller för höga krav på dig själv, det är bra att lära sig att sätta gränser för arbetsmängden och arbetets kvalitet. Du behöver inte alltid nå toppresultat och ibland duger det gott och väl med me-delmåttiga prestationer.

En smidig vardag förutsätter också att man är flexibel med sin tidsanvändning. Man ska inte sche-malägga dagarna för strikt, utan också lämna tid för att bara vara, koppla av och lata sig. Var och en har sina egna sätt att koppla av: filmer, musik, soffliggande, sport, att umgås med vänner eller någon kreativ verksamhet som att måla, spela ett instrument eller sjunga. Det är tillåtet att skämma bort sig själv och också att belöna sig själv efter en stor prestation.

Viktiga känslor och relationer

Känslor och relationer är en viktig del av den psykiska hälsan. Med sina nära och kära, familjemed-lemmar eller vänner kan man dela med sig av sådant som hänt under dagen och berätta om det man känner och tänker på just nu. Vänner är värdefulla och vänskapsförhållanden är något som är värt att vårdas. Vi behöver alla närhet och någon som lyssnar på hur vi känner och mår och man kan själv vara en pålitlig vän och lyssnare för någon annan.

Något gott varje dag

Sist men inte minst är det bra att fundera på vad som får dig på gott humör och ger dig energi. Det kan vara små saker som får dig att må bra: att krama en vän, titta på favoritprogrammet eller lyssna på favoritlåten, hjälpa mormor eller farfar, rasta grannens hund eller att äta något gott på veckoslutet. Du kan skriva en lista över sådant som får dig att må bra och sedan se till att du gör en av sakerna som du antecknat varje dag.

En hand för psykisk hälsa

Ungdomen kan på många sätt vara en hektisk tid i livet. Skolan tar upp mycket tid och på kvällarna har man ofta läxor eller hobbyer. Tiden med kompisarna känns också mycket viktig. När livet känns jäktigt eller fullbokat är det bra att fundera på vad det är som man värdesätter mest och för vad man vill av-sätta tid, trots allt jäktande. Vi gör val varje dag och våra val påverkas av våra värderingar och vad vi värdesätter, alltså det som vi tycker att är viktigt i livet.

Handen för psykisk hälsa är ett bra hjälpmedel för att stärka välbefinnandet och den psykiska hälsan varje dag. Har jag ätit idag? Har jag sovit tillräckligt? Vilken tid ska jag lägga mig idag för att vara pig-gare i morgon? Har jag hunnit träffa vänner eller växla några ord med mina föräldrar? Har jag idag gjort något som fick mig på gott humör? Vad var det? Hurdana känslor har jag upplevt idag och för vem be-rättade jag om dem? Har jag också hunnit vila upp mig, bara vara?

Berätta om handen för psykisk hälsa även för en vän eller dina föräldrar. Låt också andra ta del av det goda och sätt upp en kopia av handen till exempel på kylskåpsdörren. Något gott till alla dina dagar!​​