Vad är känslor? Känslor är något som finns i kroppen eller i sinnet. Känslor får oss ofta att agera och att göra saker. Känslorna är individuella: olika människor kan känna mycket olika saker i samma situation. En människa kan uppleva hundratals olika känslor och känslonyanser och det är inte alltid lätt att identifiera dem. Var och en bör tänka på hur man identifierar, uttrycker och lär sig hantera sina känslor.

(Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Föreningen för mental hälsa i Finland.)

Syftet med känslor

En av den viktigaste målsättningen som våra känslor har är att avslöja för oss vad som är viktigt för vårt välbefinnande. Känslorna får oss att söka oss till sådant som stöder vårt välbefinnande, till exempel till trevliga människors sällskap. Å andra sidan kan känslorna få oss att undvika sådant som är skadligt. Rädsla, nervositet och osäkerhet styr oss att upptäcka faror i omgivningen.

Vi behöver känslor för att skapa nya relationer och för att hålla våra gamla och viktiga relationer vid liv. Känslorna har också stor betydelse för hur vi tar hand om vår avkomma. Känslorna finns med när vi fattar beslut och löser problem.

Människans grundemotioner; kärlek, glädje, ilska, ledsnad, rädsla, förvåning och avsmak är gemensamma för alla kulturer och de uttrycks med likadana ansiktsuttryck och gester. Vi lär oss identifiera och namnge känslor från barnsben. Känslorna ger oss information om den omgivande världen och händelser omkring oss. Med sinnesstämning däremot avses ett långvarigare tillstånd, humöret under dagen. Ibland säger man att någon vaknat på fel sida – då kan man vara ledsen eller retlig hela dagen. Känslorna växlar fort under dagen medan sinnesstämningen kan vara detsamma från morgon till kväll. Sinnesstämningen avslöjar vårt inre.

Att identifiera och uttrycka känslor

Med emotionella färdigheter avses bland annat förmågan att identifiera känslor, sätta ord på dem och uttrycka dem. Dessa är bland de viktigaste psykiska förmågorna som påverkar både det egna tillståndet och växelverkan med andra. Man kan bli bättre på att förstå sig själv och sitt handlande om man kan och vågar lyssna noga på hur man känner. Genom att identifiera sina egna känslor är det också lättare att förstå andra och deras känslor, alltså känna empati.​

Webbplatsen Vahvistamo/Känslor (enbart på finska)F​arsi persiska känsloord (enbart på finska)

Alla känslor är tillåtna, det är inte fel att ha olika slags känslor. Det är inte bra att dölja sina känslor, eftersom uppdämda känslor förtär energi och minskar välbefinnandet. Redan att kunna acceptera att de egna känslorna finns och identifiera de känslor som man haft under dagen är en värdefull emotionell färdighet.

Mångfalden av känslor under ungdomsåren

Den ungas humör är som en berg- och dalbana, ett myller av känslor och inte sällan humörsvängningar. Den unga är otålig, ur balans, förvirrad och ombytlig. Ibland känner han eller hon sig nedstämd och ledsen, ibland ler livet. Under dagen upplever man många känslor som väcker glädje eller hopp, såsom förtjusning eller entusiasm, men även jobbigare känslor som ledsnad, ilska, rädsla eller skam. Den unga är uppfylld med tankar och känslor som han eller hon först lär sig att gestalta som meningsfulla helheter. Inombords kan det svalla eller också kan känslorna synas utåt som känsloutbrott eller hetsighet. Alla dessa känslor är tillåtna och naturliga under ungdomsåren.

Under puberteten växer unga snabbt och kroppen förändras och blir mer vuxen: flickor blir kvinnor och pojkar blir män. Samtidigt som man känner stolthet över förändringarna, kan de även väcka förlägenhet, ångest eller till och med rädsla. Den unga är allt mer medveten om sig själv och iakttar sig själv kontinuerligt, har funderingar kring vännernas acceptans och reflekterar över sig själv och sin olikhet i förhållande till andra. Detta kan medföra ångest, spänning eller ibland också skamkänslor, som den unga kanske har svårt att beskriva. Den ungas emotionella vokabulär kan vara bristfällig. Han eller hon kanske inte identifierar hela den mångfald av känslor som han eller hon upplever. Hur väl den unga kan beskriva sina tankar och känslor beror på den ungas psykiska mognad och på hur starka känslorna är. Om den unga inte kan sätta ord på jobbiga känslor, kan de framträda som fysiska symtom, såsom magont, huvudvärk eller diffusa smärtor.

Utmanande känslor i den ungas liv

Man behöver inte vara rädd för sina egna känslor och det är bra att komma ihåg att i sinom tid mattas även stora känslosvall av och går förbi. Man kan lära sig att identifiera, hantera och ha kontroll över alla känslor, även de jobbigaste. Att hantera sina känslor innebär att man upplever, accepterar och uttrycker alla sina känslor på ett sådant sätt att man själv och människorna omkring en mår bra. Det är bra att ge utlopp för kraftiga känslor, såsom ilska och sorg, så att de inte pyr inuti en. När man lär känna sig själv bättre kan man också hitta lämpliga sätt att avreagera sig på.

Besvikelser och misslyckanden

I ungdomen upplever man en hel del saker för första gången i sitt liv och alla kan ibland känna att det är svårt att hitta sin egen plats och finna sig i förändringarna. Varje ung har i något skede övergående känslor av nedstämdhet eller ledsnad, speciellt då man utsätts för besvikelser eller förluster.

Unga människor är känsliga för besvikelser eller misslyckanden. De går inte att undvika i livet, varken i ungdomen eller när man är vuxen. Ett misslyckande är ett bevis på att man har satsat och varit modig, och det är därför inget att skämmas för. Man kan försöka hantera ett misslyckande med öppet sinne och humor, vilket även sänder ett budskap till andra om att man får misslyckas och att man även kan lära sig av sina misstag. Det väsentliga är att man sätter upp mål, men det är ingen idé att sätta ribban för högt. Det är bra att man lär sig att sätta gränser för både arbetsmängd och för arbetets kvalitet och  kommer ihåg att man inte alltid behöver uppnå topprestationer. Man måste inte lyckas varje gång och det är viktigt att även tillåta sig misslyckanden. 

Ilska

I ungdomen är känslorna kraftiga och ju större man blir, desto starkare blir man även fysiskt. Var och en ställs i livet inför svåra situationer som väcker ilska och vrede. Sådana känslor kan inte förbjudas och man kan inte heller kräva att de försvinner. Däremot kan man hantera dem genom att identifiera känslorna, reda ut orsakerna till dem och lösa konflikterna, men först måste man rida ut känslostormen.

Först måste man identifiera ilskan, alltså själv märka att man är ilsken. Bakom ilskan kan det ibland finnas någon annan känsla – rädsla, otrygghet, hopplöshet eller skam – som likaså är bra att identifiera.

När den fysiska aggressionen börjar göra sig känd, hjärtat klappar, blodet rusar i huvudet och hela kroppen bli spänd, kan man själv bestämma om man understöder känslan eller i stället försöker lugna ner sig. Man kan ta en timeout, räkna till tio eller till hundra om så behövs, innan man säger eller gör något. Om möjligt kan man försöka tänka på något annat medan man befinner sig i situationen. Du kan tänka på någon lugn och behaglig situation, till exempel vad du tänker göra nästa sommar, när du ska träffa en god vän nästa gång eller till exempel vad du ska titta på i TV i kväll, och på så sätt medvetet lära dig att kontrollera dina känslor och ditt humör.  När känslorna har övertaget får man aldrig ta tag i en annan person; våldsamma handlingar under ett känsloutbrott är definitivt förbjudna.

Det är viktigt att lära sig att hantera aggressiva situationer och också bra att medvetet försöka undvika att råka ut för situationer där man vet att den egna behärskningen av känslorna sätts på prov. Om man ändå hamnar i en sådan situation ska man försöka ta sig ur den eller gå sin väg om det bara är möjligt.

Man kan få det starkaste känslosvallet att dala genom att ge sig ut på en joggingrunda eller gå till gymmet, gråta, hoppa jämfota eller till exempel vråla rakt ut i kudden. Man kan också avreagera sig genom att tala med en vän om hur man känner. Känslorna kan även bli mer hanterbara med hjälp av kreativa hobbyer, såsom dans, handarbeten och musik. Att behärska sitt psyke är en belönande och kraftgivande upplevelse.

Var och en måste också lära sig att leva med kraftiga känslor och hitta sina egna sätt att ge utlopp för dem. Det är också viktigt att komma ihåg att det är möjligt att behärska de egna känslorna, trots att de ibland kan få övertaget. Att vara herre över sitt beteende i en känslomässigt utmanande situation är en oerhört viktig färdighet för den unga.

Sorg

Alla människor möter sorg i något skede av livet, förluster är en naturlig del av livet. Sorg kan ha flera orsaker. En vän som flyttar bort, slut på en relation, att inte få en studieplats, föräldrarnas skilsmässa eller att en närstående blir sjuk, vad som helst kan göra en ledsen. Sorgen är en svår känsla och i bakgrunden kan det finnas många andra känslor såsom besvikelse, längtan, saknad, skuld , ilska eller bitterhet.

Det är viktigt att ge sorgen tid och utrymme. Det ger dig nya krafter för situationen. Det är möjligt att överleva en erfarenhet fylld med sorg och gå vidare i livet. Var och en sörjer på sitt sätt och varje sorg är unik.

Det är viktigt att tala med en närstående om vad som hänt och om sorgekänslorna. Genom att prata om sina känslor med någon kan man även själv bättre förstå dem. När gråten kommer, måste man låta den komma. Det är viktigt att gråta ut i lugn och ro, gråten rensar och läker. Gråt och andra sorgereakt-ioner är ingenting att skämmas för.

Mitt inne i sorgen kan vardagliga sysslor vara ett stöd för den egna orken och återhämtningen. Ät tillräckligt mycket och också i sällskap av andra. Det ger dig krafter. Sömn och vila hjälper dig att orka; sov tillräckligt och kom ihåg att slappna av under dagen. Ställ inte för höga krav på dig själv, ge dig tid för återhämtning och undvik onödig stress. Samvaro med de nära och kära och samtal med vänner ger kraft. Kom ihåg att röra på dig, delta i fritidsaktiviteter och varje dag göra något som får dig att må bra.​​​