Ungas problem med internetanvändning och spelande
När är spel och internetanvändning problematiskt?
Att spela eller bläddra i sociala medier kan ge en stark känsla av välbehag. Många appar och spel är avsiktligt uppbyggda på ett sätt som lockar till att återvända till dem om och om igen.
Till slut kan situationen omärkt leda till att man ständigt bläddrar i en app, även om man inte får något nöje av det.
Tecken på överdrivet spelande är bland annat
- frekvent förlust av känsla för tiden under långa perioder då man spelar
- behov av att alltid spela mer och mer
- kompisar och hobbyer utanför spelet lämnas
- det finns inte längre tid för familj eller skola
- spelandet orsakar skuldkänslor och ljugande.
Hurdan skada kan problematisk internetanvändning och problematiskt spelande orsaka?
- Trötthet och sömnlöshet. Långvarig sömnbrist kan också öka risken för depression.
- Utmaningar i skolgången. En person med spelberoende kan spela långt in på natten, vilket gör det svårt att gå till skolan.
- Kroppsliga symtom som ögontrötthet och handleds-, armbågs-, rygg- eller nackbesvär.
- En minskning av den tid som spenderas på andra saker som är viktiga för en själv. Sådana är till exempel familj, vänner och hobbyer.
- Känslor av otillräcklighet och missnöje med sig själv och sitt eget liv. Sociala medier tenderar att förvränga bilden av andra och deras liv. Ofta visas bara de bästa sidorna av livet på nätet, och överdrift är vanligt.
- Ekonomiska nackdelar: det kan gå åt mycket pengar på spel och köpande i spelen. Detta kan också fresta till att stjäla pengar.
Internet och spel som tillflykt
Överdriven internetanvändning och överdrivet spelande kan fungera som ett sätt att få utlopp för eller fly andra problem. Andra saker i livet, såsom ensamhet, mobbning eller problem i skolan eller i familjen, kan ligga bakom spelandet.
Spel kan ge tröst och hjälpa till att ta uppmärksamheten från problemen.
Vad kan en förälder göra?
Skydd mot överdrivet spelande ges av till exempel
- familje- och kompisrelationer
- en trygg näromgivning
- hobbyer och meningsfulla aktiviteter
- stärkande av sociala färdigheter och självkänslan
- information om spelandets nackdelar
Dessutom är en av de viktigaste skyddsfaktorerna en balanserad vardag. Den vuxnas viktiga uppgift är att sätta tydliga gränser för spelandet och att stödja den ungas vardag.
Den unga kan genom spelandet ha ett viktigt och sammansvetsat nätverk av spelkompisar, men ändå behöver varje ung person verkliga mänskliga kontakter. Det är bra att stödja och uppmuntra den unga att bygga upp kompisrelationer.
Enligt en rekommendation bör barn i skolåldern spendera högst två timmar om dagen på tv, dator eller mobil enhet på sin fritid. Viktigare än en viss mängd tid är dock att se till att det finns tillräckligt med tid kvar för andra delar av livet.
Nyttiga länkar
När och var kan man få hjälp?
Professionell hjälp
En yrkespersons hjälp behövs särskilt om den ungas egna resurser, egenvårdsanvisningarna och stöd från närstående inte räcker till. Yrkespersonen lyssnar och stöder. I allmänhet försöker man också hitta nya perspektiv och sätt att hantera den svåra situationen tillsammans.
Du kan söka hjälp med den unga till exempel
- hos skol- eller studenthälsovården
- på ungdomsstationen
- på Spelkliniken eller A-kliniken (på finska)
Du kan också söka hjälp och stöd via Peluuri och Pelirajaton-verksamheten (sidan på finska).
Läs mer: När och var kan jag få hjälp för psykiska problem?
Ta Psykporten till hjälp
Psykportens egenvårdsprogram erbjuder information och verktyg om den unga förutom överdriven internetanvändning och spelande även har andra symtom.
Vid behov kan man tillsammans med den unga gå igenom följande egenvårdsprogram, t.ex.
Stöd till föräldrar
- Egenvårdsprogrammet för barn med psykiska symtom (tillsvidare på finska)
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier
Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.