I puberteten förändras den ungas kropp i rask takt, vilket kan göra att den känns främmande. Den unga kan ha en känsla av att den egna kroppen är utom hans eller hennes kontroll. Den unga kan oroa sig mycket för sin vikt och vara överdrivet självobserverande. Ätstörningar är både kroppsliga och psykiska sjukdomar. Den ungas bekymmer eller sorger kan återspeglas på ätandet och ätandet kan bli ett sätt att kontrollera jobbiga känslor, såsom sorg, ilska eller ensamhet. I bakgrunden kan det även finnas mobbning, problem i familjen eller prestationsångest gällande skolan eller framgångar i övrigt.

De vanligaste ätstörningarna är anorexi, det vill säga självsvält och bulimi, hetsätning. Största delen av dem som insjuknar är flickor men ätstörningar drabbar även pojkar.

Anorexi eller självsvält

En ung som lider av anorexi känner sig fet. Den unga ser sig själv som i en förvrängd spegel och tankarna kretsar bara kring viktminskning. Den unga försöker banta och hålla vikten nere genom att undvika näringsrik mat och ätande eller genom att motionera mycket och ibland också genom att använda laxermedel eller vätskedrivande läkemedel. Den unga försöker på dessa sätt få kontroll över sin kropp.

Vanligtvis börjar anorexi med ett bantningsförsök som går överstyr och blir en ond cirkel av matvägrande. Störningen kan synas på många sätt i den ungas väsen och beteende. Den unga går ner i vikt men är samtidigt rädd för att gå upp i vikt. Den unga utvecklar ritualliknande matvanor och lagar t.ex. gärna mat men äter ändå inte själv. Den unga kan också öka motionen för att hålla vikten i styr. Den unga kan använda löst sittande kläder för att dölja sin magerhet, är trött och fryser lätt. Den unga ser sig själv som fet trots att han eller hon är synbart utsvulten. Mensen kan utebli och den unga kan vara svullen och naglarna kan flagna.

Bulimi eller hetsätning

Till hetsätning i sin tur hör återkommande hetsätningsepisoder. En ung som lider av hetsätning har inte kontroll över sitt ätande: tankarna kretsar kring ätandet och han eller hon har ett starkt begär efter mat. Hetsätningen följs ofta av ånger och kräkningar. En ung som lider av hetsätning känner sig fet och för att inte riskera viktuppgång försöker han eller hon göra sig av med födan genom att kräkas, svälta sig eller ibland genom att ta laxermedel eller vätskedrivande läkemedel. De flesta unga som har insjuknat i bulimi är normalviktiga och har få yttre tecken på sjukdomen. De ständiga kräkningarna orsakar ofta svullna spottkörtlar, tanderosion, illamående och magbesvär.

Hetsätningsstörning

Den vanligaste atypiska ätstörningen är hetsätningsstörningen (binge-eating disorder, BED). I samband med denna förekommer inte de för bulimi typiska tömningsritualerna. En person som lider av het-sätningsstörning äter stora mängder mat under en kort tid, trots att hon inte är hungrig. I motsats till bulimiker kräks man inte. Hetsätningen sker under loppet av dagen då man är ensam, eftersom man skäms för de stora matmängderna.

Man ska ingripa i problemen omedelbart

Man ska omedelbart ingripa i ungas problem med ätandet, eftersom en ung som lider av en ätstörning inte nödvändigtvis är medveten om sin egen sjukdom och sitt hjälpbehov. Det kan vara svårt för föräldrarna att ingripa, eftersom de kan känna sig hjälplösa, ha skuldkänslor och även känna ilska på grund av att det egna barnet insjuknat. Den ungas situation måste dock tas på allvar. Man kan konfrontera den unga med problemet. Tillsammans med den vuxna kan man fundera på var den unga kan få hjälp och stöd. Om en annan ungdom är orolig för sin vän är det bra att berätta om sin oro för en vuxen, till exempel en lärare eller hälsovårdaren. Man ska inte vara ensam med sin oro.

Att stärka den ungas självkänsla och emotionella färdigheter och visa att man älskar den unga och bryr sig är viktigt för återhämtningen. Den unga behöver nära människor som stöder honom eller henne och visar att han eller hon är värdefull precis som han eller hon är.

Det lönar sig att söka hjälp för ätstörningen, eftersom självsvält och hetsätning kan botas. Det viktigaste är att identifiera symtomen och våga söka hjälp. Ju tidigare man får vård desto lättare är det att återgå till ett normalt liv. Med hjälp av vården blir den unga starkare, återfår en sund kroppsuppfattningen och kan åter uppleva sig själv som en precis lagom, värdefull människa.

Egenvård

Egenvårdsprogrammet Sluta hetsäta!

Mer information på internet

Ätstörningar hos barn och unga (enbart på finska)

Självsvält (anorexia nervosa) (enbart på finska)

Barnfetma (enbart på finska)

Läs mer på webbplatsen för Ätstörningsförbundet i Finland rf (enbart på finska)

Nettisyli (enbart på finska)

Vårdkedjan för ätstörningar hos unga och vuxna i huvudstadsregionen (enbart på finska)

Litteraturtip: Syömishäiriöt - Läheisen opas (enbart på finska)

Literaturtip: Irti ahminnasta - Kohti tasapainoista suhdetta ruokaan (enbart på finska)

​​