Skip to main content

Egenvårdsprogram

Varför talar inte barnet?

Det finns inte en enskild orsak till talängslan. Många saker kan påverka ett barns tal. Vissa människor har en medfödd benägenhet för att vara känsliga samt försiktiga och avvaktande i nya situationer.

Orsaker till att inte tala: 

  • Barnet är skyggt eller blygt och vågar därför inte svara. 
  • Barnet har talsvårigheter. 
  • Barnet har svårigheter med att uttala bokstäver rätt. 
  • Barnet har svårigheter med att förstå vad den andra säger. 
  • Barnet känner inte till språket som används i dagis eller skolan. 
  • Barnet har svårigheter att förstå sociala situationer. 
  • Barnet har svårigheter att följa samtal där flera människor deltar. 
  • Barnet belastas av sinnesintryck, såsom buller, ljus eller rörelse. 

Vissa barn behöver mer tid än andra för att våga tala med främmande människor eller i nya situationer. 

När är det fråga om talängslan?

Ibland är dessa utmaningar förknippade med ångest i samband med att frambringande tal, dvs. talängslan. När talängslan fortsätter länge och alltid förekommer i vissa situationer kan det vara fråga om selektiv mutism. 

Vad orsakar talängslan?

Svårigheter med talförmågan, förståelsen eller interaktioner kan öka talängslan. En stark känslighet för olika intryck och att nervsystemet mognar långsammare kan också ha en inverkan. Även livserfarenheter och modellinlärning har en inverkan.  

Ärftliga faktorer 

Egenskaperna som gör en sårbar för ångest och talängslan kan vara medfödda. Ett barn med talängslan har ofta släktingar som inte är så pratsamma eller lätt upplever ångest. 

Ärftliga egenskaper innebär till exempel: 

  • hur snabbt känslor och kroppsliga reaktioner uppkommer 
  •  allmän känslomässig känslighet 

En sådan känslighet innebär ofta även en styrka. 

Utvecklingssvårigheter 

Talängslan börjar ofta i situationer där barnet blir överbelastat. Då kan hen inte använda sitt kunnande, såsom sin talförmåga. 

Många utvecklingssvårigheter kan utsätta barnet för överbelastning. Sådana är till exempel: 

  • svårigheter med sensorisk och emotionell reglering 
  • svårigheter med att tala och förstå tal 
  • svårigheter relaterade till sociala färdigheter 
  • långsam mognad av nervsystemet. 

Modellinlärning 

Barn följer naturligt med sina närståendes reaktioner i olika situationer. 

Ett lugnande leende och en blick från en närstående hjälper barnet att lugna sig. En rädd eller orolig uppsyn och kroppshållning hos den närstående förmedlar däremot att situationen är farlig och att det finns en anledning till oro. 

Genom positiv och lugnande modellinlärning lär sig barnet att lugna ner sig, men även att undvika farliga situationer ifall den andra är orolig.   

Barnets tolkningar av situationen påverkar modellinlärningen 

Ett barn som är rädd för nya situationer fångar lätt upp även subtila tecken från sin omgivning på att situationen kan vara skrämmande. 

Hen kan tolka även neutrala uttryck och gester hos andra som rädda eller arga. På detta sätt kan barnets världsbild formas så att hen lättare lägger märke till eventuella hot. 

Ångest kan förhindra inlärning 

Talsituationer kan vara förknippade med så kraftig ångest att barnet inte kan ty sig till modellinlärning och få stöd.  

Barnet kanske inte ens klarar av att se en närstående i ögonen. Hen kan inte följa med hur den andre agerar. Barnet stelnar till och väntar på att situationen går över. Då är det svårt att lära sig något nytt. 

Livserfarenheter 

Vissa livserfarenheter kan ha en större inverkan på personer som har en benägenhet att uppleva ångest. 

Talängslan kan utlösas av en överväldigande eller skrämmande händelse i barnets vardag, till exempel: 

  • att en främling plötsligt ställer frågor 
  • att gå till ett nytt daghem eller en ny skola 
  • att byta grupp 
  • att förlora en kompis  
  • att flytta till en annan ort 
  • att flytta till en omgivning med ett annat språk eller en annan dialekt 

Kan mutism orsakas av trauma? 

Även mycket skrämmande händelser kan orsaka mutism eller utlösa talängslan. Oftast utlöses ändå selektiv mutism av sådana händelser som inte uppfattas av andra som särskilt skrämmande.  

Om ett barn är traumatiserat vägrar hen ofta tala oberoende av omgivningen hen befinner sig i, eller så kan hen tala beroende på känslotillståndet och det ämne som diskuteras. Barnet har oftast då även andra traumasymtom. 

Kom ihåg

  • Talängslan uppkommer ofta i situationer där barnet blir överbelastat. 
  • Det är viktigt att minska på belastningen, men barnet behöver också möta utmaningarna. 
  • Att möta utmaningar och övervinna dem stärker barnets upplevelse av att klara sig. 
  • Man lär sig att klara sig genom att öva.