Separation, känslor och humör

Separation är en individuell upplevelse, men det finns något allmänt och gemensamt i alla separationsprocesser. Vid separation kan olika faser observeras som nästan alla bearbetar på sitt vis. 

Tankar om separation 

Tankar om separation kommer sällan samtidigt till båda parter. Det är vanligt att en partner observerar problem i parrelationen. Hen tar kanske upp dem vid mer än ett tillfälle.  

Ofta märker dock båda partnerna att de har glidit ifrån varandra. Båda kan ha känt att förståelse eller stöd saknas. Vardagen har kanske tagit över och man har inte tagit tillräckligt med tid för att reda ut viktiga frågor.  

Ofta är tankar om separation just reaktioner på upplevelser av misslyckande i parrelationen. I det här fallet har problemen inte lösts, trots försök.  

Tankarna om separation tar gradvis form hos partnerna och blir starkare med tiden. Även om båda har tänkt på separation, kan den enes beslut om separation komma som en fullständig överraskning för den andre. 

Chockfasen

När partnern säger att hen vill separera är det vanligtvis en enorm chock för den andre. 

Känslorna och humöret i chockfasen

I chockfasen kan känslorna vara mycket motstridiga och de är mycket turbulenta. Båda parter kan uppleva känslor av ångest och förtvivlan, sömnproblem, aptitlöshet och rastlöshet. Man kan bli överraskad av hur starka de är.  

Även om du själv har tagit initiativ till separationen är det vanligt med ensamhetskänslor samt sorg och besvikelse.  

Den part som vill fortsätta relationen känner sig övergiven. Hen upplever vanligtvis smärta, chockreaktioner, minskad självkänsla, depression, ångest och rädsla för hur hen ska klara sig.  

Praktiska frågor i chockfasen

Det är viktigt att paret ger sig själva och varandra tid innan man fattar några stora beslut om skilsmässa. Separation löser dock inte alla problem. Obehandlade frågor kan dyka upp på nytt i denna fas.  

När saker har diskuterats i lugn och ro och båda fortfarande är överens om att det är bäst att skiljas åt, har båda förmodligen mer krafter att genomföra beslutet att skilja sig. 

Reaktionsfasen 

Känslorna och humöret i reaktionsfasen

I reaktionsfasen kan känslorna variera från ömhetskänslor till ångest och osäkerhet.  

Det kan kännas overkligt. Skuld, upplevelse av att vara ett offer och självdestruktivitet kan röra sig i tankarna. Den egna funktionsförmågan kan sänkas.

Alla svåra känslor är nödvändigtvis inte förknippade med den nuvarande separationen. De kan också orsakas av erfarenheter av tidigare separationer och trauman som kommer fram som separationsångest i en separationssituation. Om du mår mycket dåligt kan det vara på sin plats med sjukskrivning och en tillfällig medicinering.  

Praktiska frågor i reaktionsfasen

I denna fas får vanligtvis omgivningen vetskap om separationsavsikterna. Då vidtas också konkreta åtgärder för att skiljas. Detta innebär en juridisk och ekonomisk separation från partnern. 

I reaktionsfasen är behovet av konkret hjälp stort. Det lönar sig att söka och ta emot hjälp.

Bearbetningsfasen 

När separationsbeslutet har fattats och de praktiska arrangemangen kanske har gjorts inleds det verkliga bearbetandet av orsakerna till separationen.

Känslorna och humöret i bearbetningsfasen

I denna fas bedömer man vilken betydelse den parrelation som upphör eller har upphört har haft för en själv.  

Utöver detta bearbetas känslorna i samband med att ge upp det gamla. Samtidigt sörjer man den fas i livet som nu upphör eller har upphört.  

Praktiska frågor i bearbetningsfasen

Under denna tid skapas nya rutiner och avtal vad gäller genomförandet av boendet, egendomsfördelningen och föräldraskapet.  

Barnens boende, umgänge och vårdnaden om dem är centrala frågor som utreds i denna fas. 

Nyorienteringsfasen 

I nyorienteringsfasen framgår det allt fler nya sätt att hantera de egna känslorna och självkänslan återhämtar sig.  

I denna fas kan det vara lättare att hitta nya intressanta saker i det egna och det omgivande livet.  

Utifrån separationsupplevelsen skapas nya betydelser i livet. Samtidigt kan en ny grund hittas för vardagen, som kan vara starkare än tidigare. 

Det kan hända att parrelationen inte nödvändigtvis upphör. 

En separationskris kan också fungera så att parrelationen inte upphör. På grund av krisen kan man märka att det uppstår en ny mer samtalande relation.  

Det är möjligt att partnerna samtalar ärligt om saker och ting för första gången. Detta kan hända även om den andra personen redan har haft en annan relation.  

Detta kräver nya upplevelser av samvaro och delning. Genom öppet samtal är det möjligt att man tillräckligt bemöter de sår som otroheten orsakat.