Forskningen inom positiv psykologi ger oss information om hur vi kan främja vår hälsa. Den traditionella psykiatriska forskningen har i sin tur gett oss nyttig information om sjukdomar. Olika symptom innebär däremot inte alltid att man lider av en sjukdom som måste behandlas, och därför är det nyttigt att undersöka hur vi kan stärka och utveckla de existerande resurserna.
Olika psykiska symptom förstärks ofta då man, ibland obemärkt, har förbrukat för mycket resurser. Då kan livet småningom reduceras till att bara handla om överlevnad. Man börjar gallra bort aktiviteter och mänskliga relationer som tidigare har varit trevliga, för att spara sig själv. Effekten kan dock bli den motsatta. När antalet trevliga saker i livet minskar, försämras humöret och ångesten kan öka.
I undersökningar som har publicerats på 2000-talet har det kommit fram intressant information om vad som gör oss nöjda med våra liv. Personer som är mer nöjda med sina liv än genomsnittet verkar medvetet samla på positiva upplevelser i livet. De mänskliga relationernas betydelse framhävs i deras vardag och för dem fungerar de sociala relationerna som en resurs. Ur ekonomiskt perspektiv investerar de hellre i upplevelser än i materiella ting. Ekonomisk framgång hade ingen betydande ställning bland de faktorer som bidrog till lycka enligt undersökningarna.
Personer som är nöjda med sitt liv satsar främst på aktiviteter som upprätthåller intresset; aktiviteter som de kan hänge sig åt, som är belönande och passar de egna färdigheterna. Dessa personers självuppfattning bygger inte på andras åsikter, utan de definierar sig själva utifrån sin egen bedömning.
Att man har hittat en mening med livet, att livet har fått en innebörd och att man upplever att man tjänar ett högre syfte är starkt förknippat med ett mer tillfredsställt liv än genomsnittet. Förmåga att snabbt förlåta och hitta saker att vara tacksam för i det egna livet verkar öka upplevelsen av ett gott liv. Intresse för ens egen andliga tillväxt och vilja att göra goda eller altruistiska gärningar främjar upplevelsen av lycka. (M. Seligman, Gilbert)
Positiv psykologi fokuserar främst på dygder som hjälpmedel för att uppnå mål som främjar människors liv. Dygder kan ses som en grundläggande beståndsdel av ett betydelsefullt eller värdecentrerat liv. Man har slagit vakt om dygderna i olika kulturer och samhällen i årtusenden. Man har upptäckt att dygderna är ganska lika i olika kulturer. Dygder utgör grunden för tankeverksamhet och aktiviteter som är mångsidiga och främjar välbefinnandet. Enligt den klassiska indelningen är dygderna bl.a. vishet, tapperhet, rättrådighet och måttfullhet. Till dessa fogar Seligman dessutom dygderna andlighet och kärlek eller mänsklighet (humanity).
