Lyckomätaren

Målet med den här övningen är att hjälpa dig tolka vardagens funktioner sett ur hur mycket krafter de ger och tar. Övningen ger dig information om din sinnesstämning på lång sikt, vilket hjälper dig att utvärdera eventuella behov av att förändra funktionerna eller tidsanvändningen i vardagen.

Övningen kan vara till hjälp om du har något av följande symtom: ångest, oro, utmattning, nedstämdhet, sorgsenhet eller oförmåga att njuta (anhedoni). ​

 Forskare undersöker vad som gör oss nöjda med våra liv

Forskningen inom positiv psykologi ger oss information om hur vi kan främja vår hälsa. Den traditionella psykiatriska forskningen har i sin tur gett oss nyttig information om sjukdomar. Olika symptom innebär däremot inte alltid att man lider av en sjukdom som måste behandlas, och därför är det nyttigt att undersöka hur vi kan stärka och utveckla de existerande resurserna.

Olika psykiska symptom förstärks ofta då man, ibland obemärkt, har förbrukat för mycket resurser. Då kan livet småningom reduceras till att bara handla om överlevnad. Man börjar gallra bort aktiviteter och mänskliga relationer som tidigare har varit trevliga, för att spara sig själv. Effekten kan dock bli den motsatta. När antalet trevliga saker i livet minskar, försämras humöret och ångesten kan öka.

I undersökningar som har publicerats på 2000-talet har det kommit fram intressant information om vad som gör oss nöjda med våra liv. Personer som är mer nöjda med sina liv än genomsnittet verkar medvetet samla på positiva upplevelser i livet. De mänskliga relationernas betydelse framhävs i deras vardag och för dem fungerar de sociala relationerna som en resurs. Ur ekonomiskt perspektiv investerar de hellre i upplevelser än i materiella ting. Ekonomisk framgång hade ingen betydande ställning bland de faktorer som bidrog till lycka enligt undersökningarna.

Personer som är nöjda med sitt liv satsar främst på aktiviteter som upprätthåller intresset; aktiviteter som de kan hänge sig åt, som är belönande och passar de egna färdigheterna. Dessa personers självuppfattning bygger inte på andras åsikter, utan de definierar sig själva utifrån sin egen bedömning.

Att man har hittat en mening med livet, att livet har fått en innebörd och att man upplever att man tjänar ett högre syfte är starkt förknippat med ett mer tillfredsställt liv än genomsnittet. Förmåga att snabbt förlåta och hitta saker att vara tacksam för i det egna livet verkar öka upplevelsen av ett gott liv. Intresse för ens egen andliga tillväxt och vilja att göra goda eller altruistiska gärningar främjar upplevelsen av lycka. (M. Seligman, Gilbert)

Positiv psykologi fokuserar främst på dygder som hjälpmedel för att uppnå mål som främjar människors liv. Dygder kan ses som en grundläggande beståndsdel av ett betydelsefullt eller värdecentrerat liv. Man har slagit vakt om dygderna i olika kulturer och samhällen i årtusenden. Man har upptäckt att dygderna är ganska lika i olika kulturer. Dygder utgör grunden för tankeverksamhet och aktiviteter som är mångsidiga och främjar välbefinnandet. Enligt den klassiska indelningen är dygderna bl.a. vishet, tapperhet, rättrådighet och måttfullhet. Till dessa fogar Seligman dessutom dygderna andlighet och kärlek eller mänsklighet (humanity).

 På väg mot ett tillfredsställande liv

Halva förmågan att uppleva tillfredsställelse i livet dikteras av det genetiska arvet. Den andra halvan kan man påverka på olika sätt. Grunden för förändring är att hitta de aktiviteter och metoder som redan fungerar och främjar välbefinnandet i vardagen och att ifrågasätta de metoder som inte fungerar och samtidigt lägga till nya metoder som fungerar bättre.

Innan en person kan börja utveckla högre behov, till exempel utveckla sig själv och förverkliga sina färdigheter, måste de grundläggande behoven tillfredställas. De grundläggande vardagsbehoven, såsom tillräcklig vila, näring och trygghet, måste tillgodoses först. Därefter kan man avancera till de högre nivåerna i behovshierarkin. Därför kan det vara bra att iaktta sin egen dagsrytm en tid och fundera på hur nöjd man är i förhållande till sin egen vardag. Innehåller min vardag tillräckligt ofta regelbunden kost av hyfsat god kvalitet, en fungerande mängd sömn och både psykisk och fysisk trygghet?

Om livet har blivit överbelastat är det viktigt att först sätta stopp för situationen och göra vad man kan för att minska överbelastningen och normalisera dagsrytmen. Vi måste med andra ord ta ansvar för att vi genom vår egen insats målmedvetet strävar efter ett balanserat och regelbundet dagsprogram.

 Övning – Lyckomätaren

Med hjälp av övningsuppgiften kan du bedöma ditt dagliga humör, dvs. graden av tillfredsställelse, under en eller två veckor. Bedömningen kan göras i slutet av dagen. Dessutom är det nyttigt att göra en separat bedömning av olika aktiviteters effekt på humöret.

Genomförande

Material: För att göra övningsuppgiften behöver du ett häfte och en penna eller så kan du spara informationen på din dator eller i din smarttelefon – välj det alternativ som passar dig bäst.

  1. Följ med ditt humör, i synnerhet tillfredsställelsen, under en vecka eller två. Bedöm humöret på skalan 0–100 procent i slutet av dagen;
    • Den maximala siffran 100 procent innebär ett (lyckligt) tillstånd av lycksalig tillfredsställelse.
    • Hälften, dvs. 50 procent, beskriver ett tillfredsställande, neutralt humör. De procentenheter som överskrider 50 procent uttrycker ett positivt humör och de procentenheter som underskrider 50 procent uttrycker ett negativt humör.
    • Noll procent innebär att ditt humör är oavbrutet negativt hela dagen.
  2. Om du vill kan du dessutom specificera din grad av tillfredsställelse vid varje händelse eller aktivitet under dagens lopp, t.ex.
    • ”Betalade räkningar 35 %, efter att räkningarna var betalda 70 %.”
    • ”Simmade med barnen 55 %.”
    • ”Väntade på ett möte på jobbet 38 %, efter jobbmötet 80 %.”
    • ”På joggingtur med en kompis 60 %.”

På så sätt klarlägger du hur olika händelser inverkar på ditt humör och hur kraftigt. Ibland kan väntan på en händelse visa sig vara besvärligare än själva händelsen.