Sorg hos barn och unga efter en nära anhörigs död
Barns förmåga att uttrycka sina tankar och upplevelser i ord är begränsad. Sorgen hos barn tar sig ofta icke-verbala uttryck i form av känslor, beteenden och kroppsliga reaktioner, såsom huvudvärk och magont. Barnet hanterar ofta även förlusten genom lek.
De händelser som lett till den närstående personens död samt barnets tidigare upplevelser av förlust kan påverka hur hen reagerar på situationen och hur hen uttrycker sin sorg. Dessa faktorer kan även påverka hurdant stöd barnet behöver.
När en förälder dör
Förlusten av en förälder kan allvarligt påverka den grundläggande tryggheten för barn och unga. När en förälder dör förlorar barnet sin närmaste anknytning.
Det sker stora förändringar i barnets vardag. Barnet kan t.ex.oroa sig för hur familjen ska klara sig utan den andra föräldern.
När ett syskon dör
När ett barn förlorar ett syskon förlorar hen sin lekkamrat, den som hen växer upp med samt sin jämlike. Barnet har delat en stor del av sin vardag och gemensamma upplevelser med familjen tillsammans med syskonet.
Hur reagerar barnet på en närståendes död?
Barn reagerar olika på ett dödsbesked.
Exempel på vanliga reaktioner är
- chock
- misstro
- förfäran
- motstånd
- likgiltighet
- lamslagenhet (känna sig paralyserad)
Chocken och misstron kan till exempel ta sig uttryck som förnekelse. Barnet kan t.ex. säga: "Det är inte sant. Du ljuger."
Barnet eller den unga kan även fortsätta med sina normala sysslor som om ingenting hade hänt. När hen gör det söker hen sin tillflykt till det som är bekant.
Hur tar sig barnets reaktioner uttryck?
Barnets behov av trygghet ökar ofta. Barnet kan till exempel ha ångest och vara rädd för att hen själv eller en till familjemedlem kommer att råka illa ut på något sätt.
Barnet kan bli klängigt och även reagera starkt när hen är tvungen att vara ifrån sina närstående.
Barnet kan också känna ett behov av att dra sig undan och vara för sig själv för att i lugn och ro gå igenom det som hänt.
Barnets minnesbilder och uppfattning om dödsfallet kan vara störande. De kan orsaka
- rastlöshet
- svårigheter att somna
- mardrömmar
- koncentrationssvårigheter
Känslor hos sörjande barn och unga
Känslorna hos ett sörjande barn eller en sörjande ung person kan variera snabbt från ett känslotillstånd till ett annat. Detta kan pågå under en lång tid.
Det är vanligt att barn som har förlorat en närstående upplever rädsla, skuld, skam, underlägsenhet och hjälplöshet. Barnet kan ibland ge uttryck för sin sorg genom väldigt starka vredesutbrott, raseri samt andra starka reaktioner.
Att dölja och avvisa känslor
Ett barn eller en ung person kan uppleva att känslorna relaterade till döden och sorgen är så svåra och skrämmande att hen försöker gömma eller avvisa dem.
Barn och unga försöker ofta skydda sina sörjande familjemedlemmar från sin egen sorg. Detta kan också leda till att känslorna däms upp eller avvisas.
Att hantera döden i olika åldrar
Förståelsen för frågor om döden ökar i takt med att tänkandet utvecklas. Barnets uppfattning om döden påverkas av tidigare upplevelser och familjens sätt att hantera saker och ting.
Barn hanterar döden i etapper
I takt med att barnet växer och går igenom olika utvecklingsstadier ser hen på dödsfallet på nya sätt och ur olika perspektiv. Hen bearbetar den närståendes död på nytt och formar det som hänt till en del av sin världsbild.
Hur påverkar en förlust barns utveckling?
Barndomen och ungdomen utgör åldersstadier med specifika utvecklingsuppgifter. Om man förlorar en närstående under dessa känsliga stadier kan det störa barnets tillväxt och utveckling. Å andra sidan kan upplevelserna relaterade till en närståendes död också leda till en snabb emotionell mognad.
Uppfattningarna om döden är mycket individuella, och därför är följande indelningar vägledande.
Kom ihåg
Det lönar sig att uppmuntra barn och unga att ställa frågor om döden och att dela med sig av sina tankar och känslor.
Det är bra att komma ihåg att ett barn ofta reagerar med fördröjning och bearbetar saker på nytt i senare åldersfaser. Det är bra om barnet erbjuds stöd även en lång tid efter förlusten. Barnet kan utöver närstående även få stöd av professionella aktörer samt av kamratstöd.
Läs mer:
När och var kan man få hjälp?
Professionell hjälp behövs exempelvis om
- de starka reaktionerna fortsätter en längre tid och stör barnets vardag
- barnets beteende eller personlighet förändras dramatiskt
- barnet drar sig undan från nära relationer
- föräldrarnas inre resurser tar slut och familjen behöver hjälp i vardagen
Man kan söka hjälp exempelvis via
- hemservicen för barnfamiljer och familjearbetet
- familjerådgivningen
- skolpsykologen
- skolkuratorn
- barnrådgivningen
- ungdomsstationen
- studerandevården
Olika sorgegrupper erbjuder kamratstöd.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapier
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.