Skip to main content

Egenvårdsprogram

1. VAD HANDLAR DET OM?

Med autismspektrum menas en grupp egenskaper hos en person. Dessa egenskaper kan göra det svårt att förstå andra och att själv bli förstådd.

Samtidigt kan de bidra till att man lättare blir engagerad i olika saker. Tack vare dessa egenskaper kan du ibland se saker på ett annat sätt än andra.

Vad är autismspektrumet? 

Autismspektrumet är en samling medfödda egenskaper. En medfödd egenskap är en egenskap som man har redan som spädbarn.

  • En person på autismspektrumet har sitt eget sätt att vara och fungera tillsammans med andra.
  • En person på autismspektrumet gör ofta saker upprepade gånger och kan ha strikta rutiner. Hen kan också ha ett mycket starkt intresse för ett visst ämne.

Dessa drag är bestående och syns i många vardagliga situationer. Personen kan ändå lära sig metoder och färdigheter som hjälper hen att klara sig bra i vardagen.

Vilka drag inom autismspektrumet man har och vilka besvär det medför varierar mycket. Därför använder man ordet "spektrum". Med det menas att samma sak kan visa sig på många olika sätt. Man kan ha mer eller mindre av vissa drag. 

Vad är en neurotypisk person? 

Med neurotypisk person menas en person som inte befinner sig inom autismspektrumet. De flesta personer är neurotypiska.

Hur vanligt är det med autism?

Ungefär en av hundra personer har en autismspektrumdiagnos.

Jag har drag av autism. Har jag autism? 

I denna text används begreppet ”neurotypisk person” om personer som inte har konstaterats ha en autism­spektrum­störning. Det finns ingen exakt gräns mellan personer på autismspektrumet och neurotypiska personer.

Det finns ingen som bara har drag av autism eller som bara har neurotypiska drag. Många har medfödda egenskaper som passar in på autismspektrumet trots att de inte har ett autismspektrumtillstånd.  

Många unga misstänker att de har autism. Ibland finns det andra saker som kan förklara svårigheterna eller upplevelserna av att vara annorlunda. Till exempel kan social ångest eller blyghet se ut som autism.

Information om diagnoser

En diagnos är en medicinsk definition av huruvida en person har ett hälsoproblem, en störning eller en sjukdom. Att fastställa en diagnos hör till läkarens arbetsuppgifter.

I den sjukdomsklassifikation som används i Finland klassificeras störningar inom autismspektrumet som genomgripande utvecklingsstörningar.

Diagnoser ställs för att man ska kunna få den vård eller rehabilitering man behöver. Därför betonas svårigheterna med autism i de diagnostiska kriterierna. 

Det finns även sådant som är positivt med autism. De kan bland annat vara god förmåga att urskilja detaljer, noggrannhet, känsla för rättvisa, samvetsgrannhet, specialfärdigheter och en stark förmåga att fokusera till exempel på särskilda intresseområden.

Måste man ha en diagnos för autism?

Om en person har besvär i livet på grund av egenskaper som hör till autism kan det vara bra att få en diagnos. Diagnosen kan hjälpa en att få stöd eller rehabilitering som underlättar vardagen.

Diagnosen gör det lättare att förstå sig själv och sina drag. Många blir hjälpta bara av att veta att det finns en tydlig orsak till att de är annorlunda.

Jos ens egna drag inte orsakar svårigheter i vardagen behövs ingen diagnos.

Vid vilken ålder ställer man en autismspektrumdiagnos?  

En person inom autismspektrumet har alltid haft de egenskaper som ingår i autismspektrumet.

Autism­spektrumstörning kan konstateras i olika åldrar. Numera konstateras autismspektrum ofta redan i barndomen. Hos vissa kan den konstateras först i vuxen ålder.  

Varför märker man inte alltid att ett barn är inom autismspektrumet? 

Symtom inom autismspektrumet ser olika ut hos alla. Ibland märks inte symtomen. Ibland tror man att symtomen beror på något annat.

Hos en del märks inte svårigheterna förrän senare, till exempel när man måste klara av jobbiga saker.

Exempel: Det kan vara svårt att börja i högstadiet eller på gymnasiet. Då blir de sociala relationerna mer komplexa, och ibland invecklade än förr. I skolan ska man ha koll på sitt schema och ta sig från ett klassrum till ett annat. Sådant kan vara svårt för personer inom autismspektrumet.