Det är viktigt att stanna upp och fundera över hur du på bästa möjliga sätt kunde klara av vardagen och vad du själv kunde göra för att orka bättre.
Vardagslivet påverkar den psykiska hälsan
Vardagliga aktiviteter har en stark koppling till psykiskt välbefinnande. Människan är en helhet, där allt påverkar allt.
Meningsfulla aktiviteter och sociala relationer är viktiga för det psykiska välbefinnandet. Kroppens välbefinnande påverkar sinnets välbefinnande eftersom hjärnan är en del av kroppen.
Vad är välbefinnande i vardagen?
När du mår bra går vardagen smidigt utan större ansträngning. Å andra sidan bidrar meningsfulla dagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm till god hälsa.
Rutiner kan ibland kännas överväldigande, särskilt om du har problem med din psykiska hälsa. Att göra förändringar kan kännas överväldigande när livet är stressigt.
I en svår livssituation finns det ingen anledning att försöka fixa eller förändra allt. Lägg märke till vad som redan fungerar bra i ditt dagliga liv. Håll fast vid dessa saker.
Ta hand om dig själv
Välbefinnandet i vardagen har en stark inverkan på det psykiska välbefinnandet.
När man mår bra löper även vardagen ofta smidigt och kräver inte stora ansträngningar. Dessutom främjar vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm även hälsan överlag.
Man kan påverka sitt välbefinnande med små vardagliga medvetna förändringar. Motion, sömn och att göra saker man njuter av är viktiga hörnstenar för en smidig vardag. Likaså är det viktigt att ha kontakt med andra. Även kosten har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och humöret.
Granska din vardag utifrån de delområden som anges nedan.
Finns det i ditt liv tillräckligt många av de saker som finns listade?
Vilka saker skulle du kunna ändra på i din vardag?
När man är aktiv ökar känslan av att ha kontroll över livet och det främjar välbefinnandet.
Det behöver inte röra sig om några särskilt stora eller speciella aktiviteter. Man kan upprätthålla en regelbunden dygnsrytm och öka välbefinnandet med hjälp av grundpelarna i vardagen, såsom matlagning, motion, städning och att man tar hand om sig själv.
Att klara av de grundläggande aktiviteterna skapar en rytm i vardagen och ger välbefinnande nästan utan att man lägger märke till det.
Att vara en del av en arbets- eller studiegemenskap och att ha sociala relationer ger livet innehåll.
Motion och andra fritidsintressen gör att man mår bra.
Det är bra att ha en balans mellan mängden aktivitet och inre resurser, förmågor och möjligheter. Känner du att du har tillräckligt med meningsfulla aktiviteter i din vardag? Om du svarade "nej", fundera då på vilken typ av aktivitet du skulle vilja lägga till i ditt liv.
Ta hand om dina sociala relationer. Att ha kontakt med andra är viktigt. Att prata om saker, göra saker tillsammans eller bara vara närvarande minskar på stressen.
Vilka personer är viktiga för dig? Håller du kontakt med dem? Även en enda vän är oerhört värdefull. Den egna familjen och släktingar utgör viktiga nätverk.
Vill du ha nya människorelationer? Att knyta nya sociala relationer kan inledningsvis verka utmanande. Det är ändå viktigt att modigt gå ut och utforska miljön. Du kan hitta nya vänner genom studier eller arbete. Genom hobbyverksamhet, organisationer eller klubbar är det möjligt att träffa andra som är intresserade av samma saker.
Det är viktigt att ha en regelbunden dygnsrytm samt att få tillräckligt med nattsömn. Behovet av sömn är individuellt och varierar beroende på ålder, genetiska faktorer och aktivitetsnivå. Vuxna behöver i allmänhet ungefär 7–8 timmar sömn per dygn.
Om din nattsömn blir för kort ska du inte att försöka bli piggare genom att dricka överdrivet mycket kaffe eller andra koffeinhaltiga drycker, eftersom ett överdrivet koffeinintag kan förstärka ångestkänslorna.
På Psykporten.fi finns även ett Egenvårdsprogram för sömnlöshet.
Motion hjälper att lätta på spänningen och larmtillståndet som ångesten väcker i kroppen. Motion lindrar också de fysiska symtomen på ångest, såsom illamående eller darrningar.
Tycker du att du rör på dig tillräckligt just nu? Om du vill utöka mängden motion i din vardag är det bra att lägga in en träningsplan i kalendern. Kom ihåg att det är lättare att engagera sig i en motionsform man gillar. Motion behöver inte alltid innebära en rask promenad, utan kan bestå av vardagsmotion eller till exempel bärplockning eller bollspel med en kompis. Fundera på vad du tycker om att göra!
Vi rekommenderar att du motionerar minst 3 x 30 minuter per vecka. Även lite motion är alltid bättre än ingenting alls. Det viktigaste är för det mesta att man kommer iväg!
En mångsidig kost upprätthåller ofta en god funktionsförmåga. För att man ska kunna fungera optimalt är det viktigt att ta hand om hjärnan. Genom att äta rätt får hjärnan och kroppen energi och näring. Goda matvanor förbättrar koncentrationsförmågan, koordinationen, motivationen, minnet och stresstoleransen. En regelbunden måltidsrytm ger en bra rytm för hela dagen.
Känner du dig mer utmattad eller deprimerad än normalt under den mörkaste tiden på året?
Isåfall kan du testa på ljusterapi. Du kan köpa en ljusterapilampa i dagligvaruhandeln eller i en nätbutik.
Med ljusterapi kan man behandla symtom relaterade till depression under den mörka tiden på året (höst- och vinterdepression). Vinterdepression drabbar ca 20–30 procent av finländarna. Vanliga symtom är trötthet, ett sug efter kolhydrater och socker samt viktökning.
Behandlingen innebär vanligtvis att man befinner sig vid lampans starka ljus (2 500 lux) i 1–2 timmar per dag, helst på morgonen. Lampan kan placerar t.ex. nära skrivbordet.
Säännöllinen päihteiden käyttö on yhteydessä mielenterveysongelmiin.
Ei ole useinkaan helppoa sanoa, johtuuko päihteiden käyttö mielenterveysongelmasta vai toisin päin.
Mielenterveysongelmat altistavat alkoholinkäytölle, jos vaikeaa oloa pyritään helpottamaan alkoholilla. Toisaalta alkoholinkäyttö itsessään altistaa mielenterveysongelmille.
Jos päihteiden käyttösi ei aiheuta harmeja, hienoa.
Jos tunnistat päihteiden käytön aiheuttavan haittoja arkeesi, pohdi tätä tarkemmin. Mitä haittoja juuri sinulle aiheutuu? Voisitko vähentää päihteiden käyttöä tai jopa lopettaa päihteiden käytön kokonaan?
Reflektera
Vad har du själv märkt som påverkar ditt välbefinnande?
När mår du som bäst?
När mår du som sämst?
Lyssna på dig själv
Att lyssna på sig själv är viktigt när man gör förändringar i sitt dagliga liv.
Ibland är det värt att gå utanför sin bekvämlighetszon för att hitta rutiner som fungerar bättre.
Andra gånger är det viktigt att tillåta sig själv att vara ofullkomlig och sänka sina krav.
Kan du identifiera vilken av dessa du behöver mer av just nu?
I följande video förklarar en expert hur sömn, mat, motion, sociala relationer och meningsfulla aktiviteter främjar psykisk hälsa.
Klicka på knappen och acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon
I följande video berättar människor om hur vardagliga rutiner påverkar deras psykiska hälsa.
Klicka på knappen och acceptera analyscookies för att se den inbäddade YouTube-videon
Tänk på dina framsteg
Tänk på en tid då du kunde ta hand om dina grundläggande behov på ett sätt som kändes enkelt och rätt för dig. Det kan vara en längre period i ditt liv, eller kanske bara en dag eller ett kortare ögonblick. Vad hjälpte dig då?
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Om du är orolig över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom kan egenvårdsprogrammen hjälpa dig att må bättre. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
