Mentalvårdspatientens rättigheter

Vårdgarantin 

I Finland gäller en vårdgaranti. Enligt den måste man få vård inom en viss tid. Första hjälpen och brådskande vård måste vara tillgänglig omedelbart. Vård på hälsocentral måste ges inom tre månader. 

Vård oberoende av egen vilja 

Ibland kan en patient förordnas vård oberoende av sin vilja. Villkoren för vård oberoende av egen vilja är att 

• patienten har en psykiatrisk sjukdom, 
• underlåtenhet att behandla den skulle förvärra sjukdomen eller äventyra patientens eller andra personers säkerhet, och 
• andra mentalvårdstjänster är inte längre lämpliga eller tillräckliga för patientens vård 

Kontakt med myndigheter 

Patienten har rätt att kontakta tillsynsmyndigheter, rättstillämpande myndigheter eller organ för övervakning av mänskliga rättigheter.  

Patienten har rätt att överklaga till förvaltningsdomstolen inom sitt område angående  

• beslut om vård oberoende av egen vilja 
• beslut om fortsatt vård oberoende av egen vilja 
• omhändertagande av egendom 
• begränsning av kontakter

Personalens sekretess- och tystnadsplikt

Oberoende av patientens psykiska tillstånd har hen alltid rätt att bestämma till vem hens uppgifter får lämnas ut. Personalen har sekretess- och tystnadsplikt. Detta innebär att man inte ens för anhöriga eller de närstående får berätta om sådant som gäller patienten eller hens hälsotillstånd eller vård, utan patientens tillstånd. 

Uppgifter om att befinna sig i öppenvård eller avdelningsvård får inte heller yppas utan patientens tillstånd. Avdelningspersonalen kan till exempel inte svara på frågor om huruvida en viss patient är på avdelningen eller inte.

En minderårig kan besluta om sin vård och om att lämna sina uppgifter till exempel till sina föräldrar när en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården anser att hen kan besluta om sin vård på basis av sin ålder och utvecklingsnivå.

Om en minderårig patient inte kan fatta beslut om vården ska patienten vårdas i samförstånd med vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare.

Begränsande åtgärder och tvångsåtgärder 

I vissa fall måste de grundläggande fri- och rättigheterna begränsas på grund av patientens symtom. Begränsningar tillämpas då 

• patienten är en fara för sig själv eller andra 
• patienten avsevärt stör någons privata frid 

Begränsningarna måste vara genomtänkta och motiverade. Den vårdande läkaren beslutar om begränsningar. Begränsningar får endast användas i den omfattning som vården av sjukdomen samt patientens eller någon annan persons säkerhet förutsätter. 

Det finns olika typer av begränsande åtgärder. 

• Ibland är det nödvändigt att begränsa patientens fria vistelse utomhus, eventuellt också utomhusvistelse med anhöriga. Målet är att alltid försöka komma överens om begränsningarna med patienten. Om patienten inte själv märker hur de psykiska symtomen påverkar hens handlande måste beslut fattas om begränsningarna oberoende av patientens egen eller hens närståendes åsikter. 
• Om patienten har substanser eller föremål som kan äventyra hens egen eller andras hälsa, kan de omhändertas av verksamhetsenheten. Ibland måste pengar eller betalningsmedel omhändertas om det finns risk för att patienten förlorar dem. Ett skriftligt beslut fattas om omhändertagande av egendom. 
• Patientens kontakter utanför sjukhuset begränsas om kontakten allvarligt skadar patientens vård, rehabilitering eller säkerhet eller om begränsningen är nödvändig för att skydda någon annans privatliv. Ett skriftligt beslut om begränsningen fattas alltid. 
• Ibland måste en person eller hens egendom kontrolleras. 
• Om patienten är en fara för sig själv eller andra kan tvångsåtgärder som isolering, vilobandage eller medicinering oberoende av egen vilja användas. 

Psykiatrisk vårdvilja 

Patienten kan göra en psykiatrisk vårdvilja. I vårdviljan framför patienten sina önskemål gällande vården. 

Du kan fråga mer om vårdviljan av din egen vårdgivare. 

Ombud 

Patientombudsmannen 

Varje enhet inom hälso- och sjukvården har en patientombudsman. Patientombudsmannen ger råd och information om patientens ställning och rättigheter.  

Om patienten är missnöjd med sin vård kan hen kontakta patientombudsmannen vid enheten inom hälso- och sjukvården. Situationen kan utredas på vårdenheten tillsammans med patientombudsmannen. Patientombudsmannen hjälper också patienten att göra en anmärkning, klagan eller patientskadeanmälan. 

Det hör inte till patientombudsmannens uppgift att ta ställning till patientens diagnoser eller innehållet i vården. Hen tar inte heller ställning till om det har skett en vårdskada eller felbehandling i vården av patienten. Patientombudsmannen tolkar inte journalhandlingarna. 

Socialombudsmannen 

Varje kommun har en socialombudsman. Du kan kontakta hen om du är missnöjd med de tjänster du fått. Socialombudsmannen ger råd och informerar klienten om hens rättigheter. Hen hjälper också till att göra anmärkningar. 

Hen fattar dock inte beslut och beviljar inte förmåner. 

Missbruksombudsmannen 

Missbrukarombudsmannen hjälper i frågor som gäller missbrukartjänster. EHYT rf koordinerar missbruksombudsmannaverksamheten. 

Lagstiftning 

Dessa lagar påverkar patientens rättigheter (www.finlex.fi)