Information om skadeverkningarna av narkotika

Rusmedel

Narkotikaanvändning börjar ofta med ett experimenterande som man föreställer sig vara ofarligt. Användningen kan ändå mycket snabbt förvandlas till ett allvarligt beroende.

Problemanvändning är också förknippad med en allvarlig risk för psykisk och fysisk sjukdom. Narkotikaberoende i sig är en diagnoserbar sjukdom.

Narkotikaanvändning förknippas med ett växande behov av pengar. När användningen fortsätter under en längre tid ökar storleken och priset på varje enskild dos.

Narkotika är olagliga ämnen i Finland. Enligt lagen är produktion, tillverkning, import till och export från Finlands territorium, transport, transitering, distribution, hantering, innehav och användning av samt handel med narkotika förbjudet.

Grader av narkotikaanvändning

Den experimentella användaren använder narkotika färre än tio gånger. Hen använder narkotika för att tillfredsställa sin lust att experimentera och sin nyfikenhet. Experimenterandet erbjuder ett tillfälligt välbefinnande och en paus från vardagen.
Den sporadiska användaren har förälskat sig i ämnet, men tror att hen kan sluta med det när som helst. Hen använder narkotika i speciella situationer och mestadels på fritiden.
Problemanvändaren kan inte längre kontrollera sin narkotikaanvändning. Beteendet har blivit en tvångstanke. De fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala skadeverkningarna syns tydligt och vardagen fungerar inte längre på en normal nivå. Då kan man tala om ett beroende.

Cannabis är den allmänna benämningen på olika preparat som härrör från hampväxten (Cannabis sativa).

Marijuana framställs av torkade blommor, löv och stamdelar av cannabisväxten.
Hasch framställs av hartset från cannabisväxten.
Växten kan också destilleras till cannabisolja.

Cannabis klassificeras som narkotika. Det är olagligt att använda i Finland utom då det sker på grunder som strikt fastställts av en läkare, och då krävs ett recept.

Det finns många risker förknippade med cannabisanvändning, och redan experimentell användning kan vara farlig för hälsan. Cannabis stannar kvar i kroppen under en lång tid, upp till flera veckor.

Cannabis är rik på aktiva ingredienser, cannabinoler, varav delta-9-tetrahydrocannabinol eller THC är den vanligaste och den som mest påverkar medvetandet. Det påverkar hjärnan genom att binda till cannabisreceptorer, som oftast finns i centrala nervsystemet och immunsystemet.

När man röker cannabis börjar berusningen redan inom några sekunder och varar i några timmar. När man tar det via munnen börjar effekterna av cannabis långsammare än när man röker det, men effekten varar ungefär dubbelt så länge.

Cannabis har både uppiggande och dämpande effekter. Det orsakar också milda hallucinationer. Cannabis kan ge avslappning, förhöjt humör, ökad sällskaplighet, starkare sinnesupplevelser och en känsla av att tänka snabbare och koppla ihop saker och ting bättre.

Cannabisanvändare är till en början ofta utåtriktade, aktiva, pratsammare än vanligt och på gott humör. En del blir mer inåtriktade, självfokuserade och lugna. Andra får ångest, blir misstänksamma, får panikattacker, blir förvirrade, får vanföreställningar och blir nedstämda, dvs. deprimerade.

Effekterna av cannabisberusning går vanligtvis över när berusningen slutar. Vid stora doser kan cannabis orsaka en psykotisk störning, som vanligtvis är övergående. Cannabisanvändning ökar risken för depression. Hos en del kan det utlösa en psykos.

Amfetamin är kemiskt tillverkad narkotika som stimulerar centrala nervsystemet. Det tillverkas inom läkemedelsindustrin och i olagliga laboratorier.

Amfetamin kan tas via munnen, sniffas eller tas intravenöst. Det finns många derivat av amfetamin, såsom starkt metamfetamin och ett syntetiskt amfetaminderivat som kallas ecstasy. Amfetamin och derivat därav klassificeras som mycket farlig narkotika.

Amfetamin och dess derivat stimulerar funktionerna i centrala nervsystemet, särskilt genom signalsubstansen dopamin.

Små doser orsakar minskad aptit, förhöjt humör, ökade energinivåer, ökad sexualitet och självsäkerhet. När doserna ökar gör även euforin och självsäkerheten det. Effekten av en dos varar i flera timmar.

Hos många orsakar amfetamin och dess derivat sömnlöshet, förvirring, hallucinationer, paranoia, fientlighet, rastlöshet, depression, skakningar, muntorrhet och snabbare puls och andning.

Amfetaminanvändning ökar risken för psykiatriska sjukdomar, som psykotiska störningar och schizofreni.

Ecstasy, eller 3,4-metylendioximetamfetamin MDMA, är ett syntetiskt amfetaminderivat. Det kan tas via munnen, sniffas eller tas intravenöst. Ecstasy klassificeras som mycket farlig narkotika.

Ecstasy används främst i sociala sammanhang och på olika fester. Det mesta av användningen är så kallad rekreationsanvändning, men regelbunden och intensiv användning och problemanvändning förekommer också.

Ecstasyanvändning orsakar vanligtvis intensiva känslor av välbefinnande, ökad fysisk prestation, ökad sällskaplighet, en oäkta upplevelse av närhet och ökad sexualitet. Hallucinationer kan förekomma.

Användningen kan också leda till rörelsestörningar, muskelkramper, aptitlöshet och störningar i temperaturregleringen. Man kan också få ökat blodtryck och ökad puls samt gnissla tänder. Man kan få psykiska störningar som exempelvis aggressivitet, ångest och depression.

Dagarna efter att man använt ecstasy kan man vara trött samt ha sömnsvårigheter, sänkt humör och koncentrationssvårigheter.

Man kan inte vara säker på det verkliga innehållet i ämnet som man fått som ecstasy, eftersom även många andra ämnen säljs som ecstasy.

Heroin och andra opiater är narkotika som härrör från opiumvallmo och som har en dämpande effekt på centrala nervsystemet. Utöver dessa finns det också en del syntetiska opioider.

Heroin kan tas via munnen, rökas, sniffas eller tas intravenöst. Heroin och andra opiater klassificeras som mycket farlig narkotika.

Heroin och opiater omvandlas till morfin i centrala nervsystemet och verkar genom opiatreceptorer. De verkar snabbt och ger välbefinnande och smärtlindring när de används i låga doser.

En person som är beroende av heroin eller andra opiater söker eller upplever inte nödvändigtvis berusning. Hen behöver ämnet för att lindra kronisk smärta, må normalt och slippa abstinenssymptom. Hela livet kretsar kring att skaffa och använda ämnet.

Dessa ämnen orsakar snabbt ett mycket starkt beroende och tvång att få allt mer av ämnet. Många dör i överdoser.

Kokain är en alkaloid som isolerats från bladen på kokabusken och som stimulerar nervsystemet. Det klassificeras som mycket farlig narkotika.

Kokain är ett vitt pulver som kan intas genom sniffning, intravenöst eller genom rökning. Det tas också upp i blodcirkulationen från alla slemhinnor.

Kokainderivat inkluderar crack, fribas och kokabas, som intas genom rökning.

Effekterna av kokain börjar snabbt, men är kortlivade med alla användningssätt. När det tas via munnen varar effekten i några timmar, mindre än en timme när det tas intravenöst, 20–45 minuter när det sniffas och endast 5–10 minuter när man röker det.

Kokain ger välbefinnande, förhöjt humör, skärpt uppmärksamhet, ökad självsäkerhet, högre energinivåer, förhöjd sinnesstämning, ökad sällskaplighet och pratsamhet, förhöjd känsla av egenvärde och överskattning av ens förmågor. Behovet av sömn minskar och aptiten minskar.

Vid högre doser orsakar användningen ett okontrollerbart beteende, yrsel, skakningar, muskelkramper, paranoia och tillstånd av rädsla.

Efter berusningen uppstår vanligtvis depression, irritabilitet, rastlöshet, aggression, ångest och hallucinationer.

Kokain är mycket beroendeframkallande, ofta även vid sporadisk användning. När toleransen ökar måste man höja dosen signifikant för att uppnå samma effekter. Samtidigt blir användaren känsligare för de oönskade effekterna av ämnet, såsom ångest och hallucinationer.

Ett starkt psykiskt beroende manifesterar sig som en oförmåga att kontrollera användningen och begäret efter ämnet, vilket ofta orsakar återfall även hos en avgiftad användare.

LSD, eller d-lysergsyradietylamid, är ett syntetiskt preparat och den mest potenta kända hallucinogena drogen.

LSD är färglös, luktfri, smaklös och vattenlöslig. Det finns som tabletter, kapslar, pulver, lösning samt absorberat i sockerbitar eller papper. LSD klassificeras som mycket farlig narkotika.

LSD verkar kraftigt genom att binda till de centra i hjärnan som reglerar känslor och känslotillstånd samt till de delar av centrala nervsystemet som samordnar sinnen, rörelser, observationer och andra kognitiva funktioner. De hallucinogena egenskaperna bedöms bero på ämnets påverkan på serotonin- och dopaminsystemen.

Effekten av LSD börjar 30–90 minuter efter användning och kan pågå i upp till 6–12 timmar.

LSD orsakar intensiva hallucinationer som att föremål rör på sig, former ändrar sig samt färger blir intensivare och förändras. I de flesta fall förstår användaren att dessa beror på effekterna av rusmedlet.

LSD påverkar också tänkandet och ökar kopplingarna mellan saker och ting. LSD får överlag olika delar av hjärnan att kommunicera med varandra på ett ovanligt sätt.

LSD orsakar kraftiga förändringar i kroppen, höjer blodtrycket och pulsen, orsakat snabbare andning, svettning och darrningar, illamående, kräkning och aptitlöshet. De psykiska effekterna kan inkludera förvirring, paranoia, rädsla och psykotiska upplevelser.

LSD och liknande hallucinogener orsakar inte fysiskt beroende och därför inte heller några fysiska abstinenssymptom. Risken för psykiskt beroende är också ganska liten.

Många får ändå psykiska följder som paranoia, rädsla, kraftig nedgång i humöret och så kallade flashbacks, som förekommer hos upp till en fjärdedel av användarna.

LSD-användning ökar risken för allvarliga psykiska störningar och psykoser.

Designerdroger är experimentella varianter av befintliga rusmedel.

Designerdroger är syntetiskt framställda ämnen som kan variera i sammansättning. Därför finns det ingen information om deras styrkor, effekter och risker.

Det finns ofta en hög risk för överdosering vid användning av dessa ämnen.

Många designerdroger är redan klassificerade som olagliga.

Rusmedel

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips på vad du bör göra härnäst.

Alla symtomtest

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är bekymrad över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Alla egenvårdsprogram

Nätterapier

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Alla nätterapier