Information till föräldrar med missbruksproblem

Även om du använder rusmedel definierar det inte hela ditt föräldraskap. Du är också en förälder som älskar sina barn och vill deras bästa. 

Effekterna av rusmedelsbruk utgör ett allvarligt hot mot ett barns utveckling. Därför är det mycket viktigt att söka hjälp för hela familjen så snart som möjligt.  

Du kan söka hjälp hos familjerådgivningen, andra familjetjänster eller barnskyddet. 

Hur påverkar rusmedel familjens vardag?

Rusmedel är beroendeframkallande. Kroppen börjar kräva rusmedlet, och därför är det inte ett helt fritt val att använda det. 

För övriga familjemedlemmar manifesterar sig ändå rusmedelsbruket som likgiltighet och brist på kärlek. Ditt barn kan vara oroligt och undra varför du använder rusmedel. 

Ett allvarligt rusmedelsbruk är vågliknande. Lugna faser, berusning och baksmälla följer på varandra.  

Det vågliknande förloppet sätter takten för familjens liv. Det är svårt att göra upp och genomföra planer. Livet kan vara ständigt osäkert, fullt av rädsla och besvikelse. 

Missbruksproblemet anstränger ofta förhållandet mellan partnerna. Det kan orsaka gräl och till och med våld. 

Ansvaret för hemmet och barnen kan hamna endast på den ena föräldern. Det kan till exempel leda till att partnern blir deprimerad eller till att även hen utvecklar ett missbruksproblem. 

Hur påverkas barnen av en förälders missbruksproblem?

Rusmedel påverkar en persons förmåga att ta hänsyn till andra och hantera sina egna känslor och sitt eget beteende.  

Det är svårt för en förälder att identifiera barnens humör och behov, liksom konsekvenserna av sitt eget beteende. Föräldern kan bli arg över en trivial sak. Även en ömsint förälder kan bli hårdhänt och våldsam.  

Förälderns förvandling är förvirrande, skrämmande och otrygg för barnen. Barn i alla åldrar behöver en trygg vuxen som stöttar dem. Den andra förälderns betydelse betonas ofta. 

Rusmedelsbruk förknippas med drag som är särskilt betungande för barn: 

• I ett visst skede av missbruksproblemet börjar föräldern dölja användningen, gömma rusmedlen och ljuga. Att ljuga kan bli en del av familjekulturen, vilket innebär att även barnet lär sig det.  
• När behovet av rusmedel är stort bryter föräldern sina löften till barnen, till exempel om att laga mat tillsammans, åka på utflykt eller gå på bio. Barnen upplever ofta besvikelse, ilska och depression.  
• I skedet med baksmälla kan föräldern lova att inte dricka längre, men dricker igen efter ett tag. Växlingen mellan hopp och förtvivlan är psykiskt påfrestande och leder ofta till att barnet drar sig undan. Distansen från föräldern skyddar mot besvikelse och ilska, men barnet berövas den kärlek och närhet hen behöver. 
• Den negativa stämpeln som är kopplad till rusmedel kan orsaka problem för barnet i skolan och kompiskretsen. Eventuell mobbning och diskriminering belastar bara barnet ännu mer. 
• Föräldrarnas rusmedelsbruk är kopplat till en ökad risk för misshandel och försummelse av den fysiska och känslomässiga vården av barnet.  
• Föräldrarnas missbruksproblem ökar risken för att barnet missbrukar rusmedel. 

Vilken typ av känslor väcker rusmedelsbruket hos barnet?

Föräldrarnas missbruksproblem väcker många slags motstridiga känslor hos barnet. 

Skuld

• Barnet kanske tror att hen är skyldig till att föräldern dricker. 

Ångest

• Barnet kan ständigt vara orolig för hemsituationen och vara rädd att föräldern ska skada sig själv när hen är påverkad. Barnet kan också vara rädd för gräl mellan föräldrarna och för eventuellt våld orsakat av gräl. 

Skam

• Föräldrarna kan låta barnet förstå att det finns en hemlighet i familjen som man inte får prata om. Barnet bjuder inte hem sina kamrater och döljer förälderns rusmedelsbruk från andra vuxna, lärare eller släktingar. 

Förvirring

• Förälderns humör kan förändras plötsligt från kärleksfullt till fientligt. Vardagen är oförutsägbar. 

Hat

• Barnet kan känna hat mot den förälder som använder rusmedel och kan också vara arg på den andra föräldern som inte kan skydda eller stödja barnet. 

Depression

• Barnet känner sig ensamt och hjälplöst och tror inte att en förändring är möjlig.  

Vad skulle kunna hjälpa barnet att gå vidare?

Skam och hemlighetsmakeri i samband med missbruksproblem gör det ofta svårt att prata om situationer i hemmet. Då kan man inte hantera eller lösa problemen. 

Att tala om det

Man bör ta upp problem och symtom på ett öppet sätt. Barnen kan också ha goda idéer om hur de skulle kunna agera i svåra situationer. Ni kan fundera på dessa saker inom familjen. Din vårdgivare kan också vara med. 

Att fundera på handlingsmodeller

Om du använder rusmedel i flera dagar i rad, fundera i ett lugnt skede på hur ni ska hantera det. Skulle du kunna bo någon annanstans under rusmedelsfasen? Fundera också på vilka roliga saker resten av familjen kan göra under den tiden så att rusmedelsbruket inte dominerar hela familjens liv. 

Planera roliga saker

Fundera på vad som fungerar bra i er vardag. Vad ger er gemensam glädje, vad är roligt att göra tillsammans med hela familjen? Fundera också på hur ni kan utöka och stärka dessa saker. Det kan finnas mycket bra i vardagen trots problemen. 

Att söka hjälp

Om du inte kan vara någon annanstans och situationen är otrygg för barnen, sök hjälp hos barnskyddet redan innan något värre händer. 

Skola och dagis kan stödja barnet när det är svårt hemma. De måste också ingripa vid eventuell mobbning av barnet. Att stödja ett barn kräver samarbete och förmåga att prata konstruktivt om familjens problem.  

Man kan söka professionell hjälp till exempel hos

• familjerådgivningen
• A-kliniken (på finska och engelska)
• skolhälsovården 
• barnskyddet