Stötta en studerande med neuropsykiatriska drag
Neuropsykiatriska drag (nepsy-drag), så som koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överkänslighet för sinnesintryck, kan innebära utmaningar i studier, vardagsliv och sociala situationer.
Sammanfattning
- Nepsy-drag kan vara lindriga, men de kan också påverka och belasta en ung persons vardag dagligen.
- Nepsy-drag kan innebära unika sätt att tänka, agera och lära.
- Att ta till vara på den studerandes styrkor och ge positiv feedback under praktiken är viktigt.
På den här sidan hittar du tips för hur du kan stötta en studerande med nepsy-drag under praktikperioden.
Neuropsykiatriska drag är medfödda och ofta ärftliga egenskaper. De beror på hjärnans särskilda sätt att bearbeta information från omgivningen och att reagera på den. Det här påverkar hur en person beter sig och hur hen interagerar med sin omgivning och andra människor.
I den här texten används den allmänna förkortningen ”nepsy-drag” för neuropsykiatriska drag.
Nepsy-drag visar sig som individuella sätt att uppfatta, tänka, känna och agera i vardagen. Om dragen är starka och det under en längre tid känns svårt att klara vardagen, kan det handla om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är till exempel:
- Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD)
- Autismspektrumtillstånd
- Tourettes syndrom
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förekommer ofta samtidigt, till exempel kan en person med autismspektrumtillstånd också ha ADHD.
Samsjuklighet
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ofta förknippade med andra diagnoser. Vanlig samsjuklighet vid ADHD eller autismspektrumtillstånd är till exempel ångestsyndrom, depression, tvångssyndrom (OCD), beteendestörningar, missbruk och ätstörningar.
Samtidiga symtom
Det kan också finnas symtom som inte är en separat diagnos, men som ofta förekommer tillsammans med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Exempel på sådana symtom är motorisk klumpighet, sömnsvårigheter, språkliga svårigheter samt utmaningar med känsloreglering.
Svårigheter kan uppstå utan att det handlar om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många upplever tillfälliga utmaningar, som koncentrationssvårigheter eller sociala svårigheter.
En belastande livssituation, sömnbrist, ohälsosamma matvanor, lite fysisk aktivitet, för mycket skärmtid eller ständig stress kan försvåra koncentration, vardagshantering och känsloreglering.
Nepsy-drag innebär både styrkor och utmaningar
I vardagen, studierna och arbetslivet kan neuropsykiatriska drag visa sig på olika sätt och i olika omfattning. Samma drag kan vara både en styrka och en utmaning, beroende på miljön.
Det är viktigt att identifiera studerandes individuella nepsy-drag och förstå hur de påverkar personens sätt att fungera. Framför allt är det viktigt att uppmärksamma eventuellt behov av stöd, så att dessa drag inte i onödan begränsar möjligheterna att klara vardagen.
Till exempel en studerande med sensorisk känslighet kan ha svårt att koncentrera sig i en bullrig och starkt upplyst miljö. Däremot kan koncentrationen fungera utmärkt i ett litet och lugnt arbetsrum.
Studerandes styrkor kan vara
- kreativt tänkande
- uppmärksamhet på detaljer
- idéer och problemlösningsförmåga
- energi och aktivering
- mod och fördomsfrihet
- stark känsla för rättvisa
- ärlighet och genuinitet
- känslighet och empati
Studerande kan även ha förmåga att
- reagera snabbt och spontant
- se frågor ur unika perspektiv
- att fokusera intensivt på ett intressant ämne
- ta till sig kunskap på ett unikt sätt
- engagera sig och vara målmedveten i det som är viktigt för en själv
- ha ett mycket starkt intresse för vissa ämnen
En studerande kan ha en benägenhet för
- överkänslighet eller överbelastning
- sensorisk känslighet
- impulsivitet
Utmaningar som kan förekomma hos studenten
- koncentrationssvårigheter
- ouppmärksamhet, dvs. svårigheter att rikta, upprätthålla och växla fokus
- svårigheter med exekutiva funktioner (planering och organisering)
- utmaningar med känsloreglering
- särskilda drag i social interaktion
- långsammare eller varierande arbetstempo
- svårigheter med att uppfatta och strukturera helheter.
Hur kan utmaningar märkas i studier och under praktikperioder?
Neuropsykiatriska drag är inget hinder för att klara studier eller praktik, men de kan innebära extra belastning för studeranden.
Med små förändringar och nya arbetssätt kan man underlätta koncentrationen, stärka motivationen och stödja interaktionen. Det är viktigt att förhålla sig flexibelt och öppet till att prova nya lösningar.
Nepsy-drag kan märkas särskilt inom följande områden:
Koncentration och uppmärksamhet
- Svårigheter med att reglera uppmärksamhet är ett kärnsymtom vid ADHD.
- Det kan vara svårt att rikta fokus mot det väsentliga.
- Känslighet för störningar gör det ofta svårt att arbeta fokuserat under längre stunder.
- Att tappa bort saker och glömma också viktiga uppgifter är typiskt.
Exekutiva funktioner och tidsplanering
- Svårigheter att ta tag i uppgifter, förstå tidsramar eller planera helheter.
- Systematisk planering, att komma igång, genomförande och att avsluta är ofta utmanande. Uppgifter kan avbrytas.
- Fel är svåra att upptäcka och korrigera.
- Handlingar kan vara impulsiva och olämpliga för situationen.
- Tankesättet kan verka stelt och oflexibelt.
- Uppgifter hopar sig lätt och oordning skapar stress.
Social interaktion och känsloreglering
- Sociala situationer kan kännas krävande och snabbt tröttande för en person med nepsy drag.
- Det kan visa sig som att man drar sig tillbaka, oflexibilitet i interaktioner och svårigheter att uttrycka eller tolka känslor.
- Interaktionen kan också vara impulsiv, och man avbryter, pratar på någon annan eller har svårt att lyssna.
- Utmaningar i känsloreglering kan synas som snabba humörsvängningar, frustration eller explosiva reaktioner vid motgångar.
Sensorisk belastning
- Sensorisk överbelastning kan innebära att starkt ljus, höga ljud eller livliga miljöer känns obehagliga och utmattande.
- Det försvårar ofta koncentration och lärande.
Tips för att stötta studerande:
En student med nepsy-drag kan behöva mer tydlighet, lugn handledning och flexibilitet i sina studier. När vardagsrutiner och inlärningsmiljö stöder den studerandes styrkor och individuella behov, stärks inlärningen och delaktigheten. Små saker kan göra stor skillnad.
Tydlighet stödjer koncentration och funktionsförmåga
- En tydlig och regelbunden dygnsrytm stöder funktionsförmågan.
- Scheman, instruktioner och mål bör uttryckas klart och gärna visualiseras, till exempel på tavlan.
- Upprepning och konkreta exempel hjälper studenten att rikta uppmärksamheten rätt.
Stöd underlättar de exekutiva funktionerna
- Dela upp uppgifter i små, tydliga delar.
- Ge instruktioner steg för steg eller lämna en skriftlig, uppdelad instruktion synlig för studeranden.
- Arbetet bör delas upp i tillräckligt korta pass.
- Hjälp studerande att planera tidsschemat och arbetsfaserna i projektliknande uppgifter. Det hjälper studenten att hålla sig till arbetet och minskar belastningen.
- Ge vid behov extra tid för uppgifter eller prov.
Förutsägbarhet minskar belastning
- Buller, stress, dålig belysning och oväntade förändringar ökar pressen.
- Förändringar i dagsrytmen bör förberedas noggrant och den studerande kan uppmuntras att lägga in påminnelser i sin kalender.
En lugn och uppmuntrande atmosfär främjar lärande
- Ge omedelbar positiv feedback vid framgångar och uppmuntra till försök.
- Uppmärksamma önskat beteende, då förstärks det. Ett leende, ögonkontakt eller en tumme upp kan räcka.
- Undvik känslan av brådska och press.
- Uppmuntra studerande att delta i sociala situationer och förklara vid behov vad som förväntas. Berätta till exempel om hen behöver förbereda sig på att presentera sig inför andra.
Identifiera individuella sätt att lära
- Alla gynnas av att använda olika sinnen i lärandet. Vissa lär bäst genom praktiskt arbete, andra med visuellt stöd (bilder, färger, diagram). En del kan minnas sådant de har hört berättas eller läst om, och de flesta minns särskilt väl saker som har väckt känslor.
- En studerande med nepsy-drag kan ha någon har sensorisk känslighet som begränsar en viss metod. Då är det bra att kunna erbjuda alternativ.
- Vissa kan behöva röra på sig eller ha ljud under arbetet, som att pilla med något eller tugga på pennor.
- En studerande blir mest motiverad när hen hittar en mening med sitt lärande och till exempel får vara med och påverka valet av uppgiftens tema, så att hen kan använda sina styrkor.
Ta hänsyn till sensorisk känslighet
- Minska onödiga stimuli i miljön.
- Hjälpmedel som brusreducerande hörlurar, öronproppar eller dämpad belysning kan underlätta.
- Vanligtvis ökar toleransen för sinnesintryck gradvis när situationen blir bekant och den studerande känner att hen har kontroll över den.
- Att pressa en person med neuropsykiatriska drag till en situation som överskrider hens toleransgräns kan däremot förvärra situationen ytterligare.
Anpassa miljön för bättre fokus
- Ta bort störande element som blinkande lampor, snurrande stolar, oväsentliga dekorationer och mobiltelefoner på bordet.
- Lägg till stödjande hjälpmedel i studiemiljön, till exempel instruktioner som ’Så här kommer du igång’, märkta fack och skåp samt kom-ihåg-listor som underlättar planering och struktur.
- Att till exempel arbeta vid ett ståbord, rita eller knåda häftmassa kan minska rastlöshet och göra det lättare att koncentrera sig.
Pauser för att lugna ner sig är viktiga
- Tillåt pauser under arbetet.
- Särskilt på eftermiddagen är nervsystemet hos en person med nepsy-drag ofta belastat. Då kan det vara bra att erbjuda möjligheter till återhämtning, till exempel ett avskilt arbetsutrymme, lugnande musik eller tillåtna rörelser. Det är viktigt att komma ihåg att alla sätt att varva ner inte passar alla.
- En avslappnings- eller mindfulnessövning kan hjälpa till att släppa stressen och fokusera på nuet.
Avvikande reaktioner kan signalera överbelastning
- Rastlöshet, tillbakadragande eller utmanande beteende är inte avsiktliga. De kan tyda på behov av stöd.
- Studerande vet ofta själv vad som hjälper bäst, men ber inte alltid om hjälp.
Samarbete är viktigt
- Ta kontakt i ett tidigt skede med vårdnadshavaren, specialläraren eller elev- och studerandehälsovårdens yrkespersonal om du blir orolig för hur en studerande med nepsy-drag orkar.
- Samarbeta i god tid med arbetsplatshandledaren. En ny miljö och okända människor på arbetsplatsen kan kännas nervöst, så det är viktigt att planera stödåtgärderna tillsammans med arbetsplatshandledaren.
Se även
När och var kan jag få hjälp?
Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
