Utmanar nepsy-drag dina studier?
Sammanfattning
- Nepsy-drag kan vara milda. De kan också belasta vardagen och studierna dagligen.
- Nepsy-drag kan möjliggöra unika sätt att tänka, agera och lära. Många drag är också styrkor.
- Att utnyttja styrkorna och hantera belastningen är viktigt för att studierna ska fungera smidigt.
Neuropsykiatriska drag är medfödda och ofta ärftliga egenskaper. De beror på hjärnans specifika sätt att bearbeta information från omgivningen och reagera på den. Det påverkar beteendet samt sättet att interagera med omgivningen och andra människor.
Som en allmän benämning används här förkortningen nepsy-drag.
Nepsy-drag visar sig som individuella sätt att uppfatta, tänka, känna och agera i vardagen. Om dragen är starka och långvarigt försvårar vardagen kan det ligga en neuropsykiatrisk störning bakom.
Svårigheter kan förekomma utan att det handlar om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många upplever tillfälliga utmaningar, såsom koncentrationssvårigheter eller sociala svårigheter.
En belastande livssituation, sömnbrist, ohälsosamma matvanor, lite motion, för mycket skärmtid eller ständig stress kan försvåra koncentration, vardagshantering och känsloreglering.
Neuropsykiatriska drag innebär både styrkor och utmaningar
I vardagen, studierna och arbetslivet kan neuropsykiatriska drag visa sig på olika sätt och i olika omfattning. Samma drag kan vara både en styrka och en utmaning, beroende på miljön.
För att stödja det egna välbefinnandet är det viktigt att identifiera sina individuella neuropsykiatriska drag och förstå deras påverkan. Framför allt är det viktigt att uppmärksamma eventuellt behov av stöd, så att dragen inte i onödan begränsar funktion och möjligheter.
Till exempel kan sensorisk känslighet göra det svårt att koncentrera sig i en bullrig och för ljus studiemiljö. Däremot kan koncentrationen fungera bra i ett litet och lugnt arbetsutrymme.
Hur kan utmaningar märkas i studier och arbetsinlärning?
Nepsy-drag är inget hinder för lärande eller arbetsinlärning. Nepsy-drag kan också vara en tillgång både i studier och arbetslivet.
Du kan bemöta dig själv mer medkännande när du accepterar dina egna egenskaper. Även små förändringar i vardagen och nya arbetssätt kan underlätta koncentrationen, stärka studiemotivationen eller stödja interaktionen. Försök att förhålla dig flexibelt och öppet till att prova nya arbetssätt.
Nepsy-drag kan märkas särskilt inom följande områden:
Koncentration och uppmärksamhet
- Svårigheter med reglering av uppmärksamhet och koncentration är ett av kärnsymtomen vid ADHD.
- Det kan vara svårt att rikta uppmärksamheten mot det väsentliga.
- Störningskänslighet gör arbetet oftast avbrutet och kortvarigt.
- Att tappa bort saker och glömma även viktiga saker är typiskt.
Exekutiva funktioner och tidsplanering
- Att ta itu med uppgifter, förstå tidsramar eller planera helheter kan vara svårt.
- Systematisk planering, att sätta igång, genomförande och avslutning av uppgifter är ofta svårt. Arbetet kan avbrytas.
- Det kan vara svårt att upptäcka och rätta till fel.
- Handlandet kan vara impulsivt och bedömningen av dess rimlighet svår.
- Handlande och tänkande kan vara oflexibla.
- Studieuppgifter hopar sig lätt, oordning stressar och studierna kan förlängas eller avbrytas.
Interaktion och känsloreglering
- En person med nepsy-drag kan uppleva sociala situationer som utmanande och snabbt uttröttande. Det kan märkas till exempel som tillbakadragande från sociala situationer, oflexibilitet i interaktion och svårigheter att identifiera eller uttrycka egna känslor.
- Interaktionen kan också vara impulsiv, vilket gör att avbrytande, att prata i munnen på andra eller svårighet att lyssna på den andra framträder.
- Utmaningar med känsloreglering kan märkas som snabba humörsvängningar, frustration eller explosiva reaktioner på vardagliga motgångar.
Sensorisk belastning
- Sensorisk belastning kan innebära att starkt ljus, höga ljud eller livliga miljöer känns obehagliga och utmattande.
- Sensorisk belastning försvårar ofta koncentration och lärande.
Tips för studerande
Studievardagen och arbetsinlärningsperioden stöder en regelbunden dygnsrytm. Det är bra att komma ihåg rutiner i allt du gör. De hjälper dig att koncentrera dig och ökar känslan av kontroll.
Välbefinnande
Ta hand om dig själv varje dag. Välbefinnande uppstår ur grundläggande saker:
Tillräcklig sömn, regelbundet ätande, motion och pauser från skärmar förbättrar koncentrations- och inlärningsförmågan.
Var uppmärksam på din användning av digitala medier. Håll användningen av digitala enheter och sociala medier, tv-tittande och datorspel i balans så att de inte tar all din tid och energi.
Känn igen gränserna till ditt eget ork. Gör saker du tycker om och som hjälper dig att orka. Om något känns för tungt eller skrämmande, berätta modigt om det för en trygg vuxen.
Håll fast vid rutiner. En regelbunden dygnsrytm gör vardagen smidigare. Försök sova och äta ungefär vid samma tid varje dag.
Kom ihåg att ta pauser. Om studieuppgifter eller vardagen känns tung, andas djupt och ta en paus. Kom ihåg att återhämtning är en viktig del av ork och psykiskt välbefinnande.
Ta ibland egen tid. Om det tröttar dig att vara i grupp, kan lugn och ro ensam hjälpa dig att orka bättre både i studier och vardag. Hitta en balans mellan aktivitet och vila som passar dig.
Lär dig att känna igen och utnyttja din känslighet. Om ljud, ljus eller beröring känns överväldigande, prova öronproppar eller andra sätt att skydda dina sinnen. På så sätt kan du undvika överbelastning och koncentrera dig bättre. Känslighet kan vara en styrka och hjälpa dig att lägga märke till små detaljer.
Med hjälp av övningen Sinneshjälpmedel kan du identifiera hjälpmedel som passar dig.
Öva på att lägga märke till och namnge känslor. Känslor hör till livet. Om en känsla blir stark, stanna upp en stund. Lägg märke till hur din kropp reagerar på olika känslor och namnge dem. Du kan till exempel andas djupt och låta känslan bara vara. Kanske märker du snart att även svåra känslor mildras och byts mot nya.
Öva självmedkänsla och mindfulness. Vad har du lyckats med idag? Vad är du tacksam för just nu? Försök fokusera på nuet istället för att grubbla över det förflutna eller oroa dig för framtiden. Bemöt dig själv vänligt och med förståelse. Lägg märke till framgångar och positiva saker omkring dig.
Studier
Förutseende hjälper till att minska stress. Planera i förväg och skriv ner kommande uppgifter och tidsramar. När du vet vad som händer härnäst känns vardagen smidigare och mindre belastande. Använd kalender eller minneslappar som stöd för planeringen.
Tidsplanering är en färdighet som kan övas. Dela upp stora uppgifter i mindre delar och sprid ut dem över olika dagar. Du kan till exempel använda mobilens timer för att dela upp arbetet i etapper.
Det är lättare att koncentrera sig när du gör en sak i taget. När du studerar och i vardagen är det bra att ta pauser och byta aktivitet ibland. Det hjälper hjärnan att hålla sig pigg.
Koncentrationen underlättas när du minimerar störningsmoment. När du vill fokusera på studier, stäng av sociala medier och ta bort störande enheter och föremål från synfältet. Justera ljus och ljud så att dina sinnen inte belastas av dem.
Motivationen varierar hos alla. Aktivitet väcker ofta motivation – börja med enkla uppgifter. Lagom små mål och att nå dem hjälper dig att komma vidare.
Det finns många studietekniker. Hur lär du dig bäst? Ta reda på vilken studiestil som passar dig och vad du är bra på. Alla lär sig på olika sätt, därför är det viktigt att hitta de metoder som fungerar för just dig.
Alla har styrkor. Genom att utnyttja dina styrkor stärks din självkänsla och studierna blir meningsfulla och smidiga.
Gemenskap
Avsätt tid för vänner och familj. Goda sociala relationer stöder psykiskt välbefinnande. Även en kort pratstund och samvaro kan ge kraft och stöd i vardagen.
Stanna inte ensam – det går alltid att be om hjälp. Om du får svårigheter i studier eller vardag, kan du prata med en lärare, handledare, kurator eller familjen. Du behöver inte klara allt själv.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Se videon
I följande videoklipp (1:00) berättar en specialist i ungdomspsykiatri varför vila och andra meningsfulla aktiviteter är en nödvändig motvikt till tiden som tillbringas med mobilen.
I videoklippet (1:31) berättar en specialist i ungdomspsykiatri hur till exempel sömnbrist, stress och prestationskrav kan försämra koncentrationen. Fundera på om dessa faktorer påverkar dig också.
Man kan leva ett normalt och bra liv även med koncentrationssvårigheter. I följande video (1:52) uppmuntrar unga som upplever koncentrationssvårigheter till att tala öppet om svårigheterna och att sikta mot sina egna drömmar.
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
