Skip to main content

Stötta en utmattad studerande under praktikperioden

Utmattning drabbar många studerande. Många upplever en minskad iver, särskilt efter de första månaderna av studierna. Det kan ändå vara svårt att identifiera en verklig utmattning.

Sammanfattning

  • Studierelaterad utmattning uppstår när resurserna inte räcker till för att möta kraven i studierna.
  • Studierelaterad utmattning yttrar sig som trötthet, som inte går om med vila och sömn.
  • Minskat intresse för studierna, dåliga studieresultat och frånvaro kan vara tecken för läraren på studierelaterad utmattning.
  • Praktikperioden är ett viktigt skede i studierna och handledaren bör vara uppmärksam på studerandes arbetsbelastning och förändrade situationer.

Här är några tips för dig som upplever utmattning.

Studierelaterad utmattning är ett allvarligt problem och det är viktigt att känna igen det tidigt. Om den blir långvarig kan den leda till en rad psykiska problem och socialt tillbakadragande.

Utmattning ökar risken för avhopp. Återhämtning från utmattning är lång och risken för att bli utmattad igen ökar. Studierelaterad utmattning har ökat de senaste åren.

Risken för utmattning ökar av

  • ensamhet
  • brådska
  • tidspress
  • osäkerhet kring studierna
  • känslan av att man inte har någon kontroll över sina studier.

Hur visar utmattning sig i studierna?

Det är inte alltid lätt att känna igen studierelaterad utmattning.

Utmattningen kan utvecklas långsamt och symtom kan växa obemärkt. Människan har förmågan att anpassa sig till förändrade situationer, och ofta kan symtomen på utmattning börja kännas normala. Om de kvarstår hotar de välbefinnandet.

Kroppen och sinnet är sannolikt överbelastade när en studerande

  • är ständigt trött, och tröttheten inte avtar med vila
  • upplever sig själv som dålig och värdelös
  • upplever skolgången och studierna som en kamp för att klara sig och som meningslösa
  • har motivationsförlust
  • upplever ständigt, att hen inte studerar tillräckligt
  • är lättirriterad och gråtmild
  • funderar ständigt på studierelaterade saker
  • upplever känslor av besvikelse och skyldighet
  • upplever koncentrations- och minnessvårigheter
  • vaknar på natten eller lider av sömnsvårigheter
  • får inte saker gjorda i tid eller ordentligt.

Hur påverkar den studerandes utmattning praktikperioderna?

Praktikperioden är för många studerande en viktig del av studierna. Den innebär att man får bekanta sig med nya praxis, människor och miljöer.

Överbelastning och förändringar kan öka risken för utmattning under praktikperioden. För en studerande som redan känner sig utmattad kan det vara svårare än vanligt att ta till sig ny kunskap och lära sig arbetsplatsens rutiner.

Faktorer under praktikperioden som kan bidra till utmattning

  • otydliga eller orimliga mål
  • alltför stor arbetsbörda, ständig stress, för mycket ansvar eller tunga arbetsuppgifter
  • för lite arbete, egna mål uppnås inte
  • bristfällig introduktion eller handledning
  • otillräcklig återhämtning efter arbetsdagarna
  • brist på uppskattning, stöd eller feedback
  • negativa upplevelser av inlärning och delaktighet
  • andra kurser som pågår samtidigt som praktikperioden
  • arbetsdagarnas längd, något som ibland kan överraska studerande.

Det är viktigt att komma ihåg att den studerande ännu håller på att öva sina färdigheter inför arbetslivet. Under praktikperioden tränas inte bara yrkeskunskap utan också problemlösnings- och interaktionsförmåga.

Att växa in i arbetslivet är en betydelsefull fas i livet, och därför är det avgörande att den studerande får uppmärksamhet, stöd och handledning på arbetsplatsen.

Tips för att stötta studerande

Läs mer (länkarna för stunden på finska)

När och var kan jag få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med en låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

  • elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
  • välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
  • studiehandledaren
  • specialläraren

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av