Studerande, är du utmattad?
Sammanfattning
- Studierelaterad utmattning uppstår när du inte har tillräckligt med resurser för att möta kraven i dina studier.
- Utmattning visar sig ofta som en trötthet som inte går över trots att man vilar och sover.
- Minskat intresse för studierna, sämre prestationer och frånvaro kan också vara tecken på utmattning.
- Under praktikperioder kan hög belastning och ständiga förändringar öka risken för att bli utmattad.
På den här sidan hittar du tips och råd för dig som upplever utmattning.
Utmattning berör många studerande. Många märker att ivern minskar, särskilt efter de första månaderna av studier. Det kan dock vara svårt att känna igen när tröttheten har utvecklats till verklig utmattning.
Studierelaterad utmattning har ökat under de senaste åren. Det är ett allvarligt tillstånd som är viktigt att upptäcka i tid. Om utmattningen pågår länge kan den leda till psykisk ohälsa och social isolering. Den ökar även risken för att avbryta studierna.
Risken för utmattning ökar av
- ensamhet
- brådska
- tidspress
- osäkerhet kring studierna
- upplevelsen av att inte kunna påverka sina egna studier.
Hur märks utmattning i studierna?
Det är inte alltid lätt att upptäcka studierelaterad utmattning.
Den kan smyga sig på och symptomen kan växa fram utan att man märker det. Människan har en stark förmåga att anpassa sig till förändringar och därför kan tecken på utmattning börja kännas som det nya normala, trots att de på sikt hotar välmåendet.
Kroppen och sinnet är troligen överbelastade när en studerande
- ständigt känner sig trött, även efter vila
- upplever sig som värdelös eller misslyckad
- ser studierna som en kamp utan mening
- känner att hen aldrig gör tillräckligt
- blir lättirriterad eller gråter ofta
- har svårt att släppa tankarna på studierna
- upplever starka känslor av besvikelse eller skuld
- har svårt att minnas och koncentrera sig
- vaknar ofta på natten eller har sömnproblem
- inte får saker gjorda i tid eller till sin fulla förmåga.
Hur påverkar utmattning praktikperioderna?
Praktikperioden är en viktig del av studierna. Under den får man bekanta sig med arbetslivets rutiner, nya människor och miljöer. Det är bra att komma ihåg att praktik handlar om att öva, både yrkeskunskaper och färdigheter i problemlösning och samarbete.
För mycket belastning och ständiga förändringar kan öka risken för utmattning under praktiken. Den som är utmattad kan ha svårare att ta till sig nya saker och att sätta sig in i arbetsplatsens rutiner.
Faktorer som kan bidra till utmattning under praktikperioden är bland annat:
- otydliga eller orimliga mål
- för mycket arbete, ständig tidspress, för stort ansvar eller tunga arbetsuppgifter
- för lite arbete eller uppgifter som inte motsvarar ens mål
- bristfällig introduktion eller handledning
- otillräcklig återhämtning efter arbetsdagarna
- brist på uppskattning, stöd eller återkoppling
- negativa erfarenheter av lärande eller delaktighet
- att genomföra andra kurser samtidigt som praktiken
- långa arbetsdagar.
Tips för studerande
Undvik utmattning
- Hälsa: Se till att du får tillräckligt med sömn, motion och näringsrik mat.
- Tidshantering: Planera in både studier och återhämtning i din kalender, och följ upp hur planen fungerar. Fokusera på en sak i taget.
- Avslappning: Prioritera återhämtning och öva på att slappna av. Ta regelbundna pauser i arbetet.
- Mål: Sätt realistiska mål för dina studier och acceptera att allt inte behöver bli perfekt. Diskutera gärna dina mål med en närstående eller en lärare för att bedöma om de är rimliga.
- Stöd: Sök hjälp tidigt, kontakta elev- och studerandevården eller hälso- och sjukvården om du känner dig överbelastad.
- Samtala: Prata om din utmattning med en närstående eller med en professionell.
Om du blir utmattad, bli inte ensam med det
- Känn igen: När tröttheten blir ett normalt tillstånd kan det vara svårt att inse att du är utmattad. Våga be om hjälp från elev- och studerandevården eller annan professionell.
- Prata: Diskutera dina studier och hur de går med din lärare eller studiehandledare. Sätt upp realistiska mål tillsammans och fundera över hur studierna kan bli mindre belastande.
- Ta reda på tillsammans: Försök inte klara allt själv. Tillsammans med en skolkurator, psykolog eller annan yrkesperson kan du hitta orsakerna till din utmattning och planera hur du kan återhämta dig.
- Sök stöd hos närstående: Att prata med familj, vänner eller delta i en stödgrupp kan också hjälpa.
Var snäll mot dig själv
- Andas ut: En paus från studierna eller praktiken kan vara nödvändig för att återhämta sig.
- Visa tålamod: Ge kropp och sinne tid att läka, att återhämta sig tar tid.
- Jämför inte: Alla återhämtar sig i sin egen takt. Jämför dig inte med andra.
- Reflektera: När krafterna börjar återvända, fundera över vad som är viktigt för dig. Har du tillräckligt med tid för vila och återhämtning i din vardag? Du kan också prata om det här med en professionell.
Utmattning påverkar alltid inlärningsförmågan och kan förstärka eventuella inlärningssvårigheter.
Även om det just nu kan kännas som att ingenting fungerar, förbättras inlärningsförmågan när utmattningen lättar.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Övriga användbara sidor:
Se videon
Följande video (1:58) visar hur din vakenhetsgrad förändras under dagen och hur du kan påverka den.
Du kanske också är intresserad av följande videor
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. I egenvårdsprogrammen finns information och övningar.
Nätterapi
Huvudsakligen för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
