Studerande, känner du dig ensam?
Sammanfattning
- Under studietiden är upplevelsen av ensamhet ganska vanlig.
- Ensamhet syns inte alltid utåt.
- Ensamhet kan delas in i social och emotionell ensamhet.
- Svårigheter som beror på ensamhet kan försvåra genomförandet av studier och att klara sig under praktikperioden.
På den här sidan hittar du tips för att lindra ensamhet.
Nästan alla upplever ensamhet någon gång i livet. Ensamhet är en känsla av att inte höra till eller att inte känna någon ordentligt. Då kanske det inte finns någon nära person att dela vardagens glädje eller studiernas utmaningar med.
Ensamhet kan delas in i social och emotionell:
- Vid social ensamhet saknas tillräckligt med sociala nätverk eller så saknas de helt.
- Vid emotionell ensamhet finns det inte tillräckligt med meningsfullhet och närhet i relationerna. Man kan till exempel uppleva ensamhet även i ett parförhållande om det inte uppstår känslomässig kontakt.
Ensamhet och att vara ensam är två olika saker. Att vara ensam betyder självvald tidsanvändning. Att leva ensam innebär inte automatiskt ensamhet. Att lära sig att vara ensam är en viktig färdighet för unga, särskilt i livsfasen då man blir självständig.
Vad beror ensamhet på?
Ensamhetskänslan kan orsakas av till exempel livsförändringar, såsom att flytta från barndomshemmet, börja studera, avsluta en relation eller förlora en närstående. Ensamhet kan vara tillfällig eller långvarig.
Studerandes ensamhet kan bero på studierna och brister i deras organisering samt på läroanstaltens individcentrerade och konkurrensinriktade verksamhetskultur.
Individuella faktorer som ökar risken för ensamhet är till exempel:
- känslor av utanförskap och olikhet
- utmaningar i sociala färdigheter
- negativa livshändelser
- en yrkesidentitet som just har börjat utvecklas eller är under förändring
- att tillhöra en minoritet.
Studierelaterade faktorer som ökar risken för ensamhet är till exempel:
- mängden distansstudier
- dåligt stöd och introduktion till studierna
- varierande inlärningsgrupper
- svag gruppbildning
- otillräcklig feedback.
Ensamhet förekommer i gemenskaper där det finns social uteslutning, det vill säga ostracism.
Tips för studerande
Ensamhet är en vanlig och förståelig känsla som signalerar behovet av kontakt och samhörighet. Stanna inte ensam med detta.
Det finns hjälp mot ensamhet, och du kan hitta sätt att påverka även om du redan har försökt många saker. Det viktiga är att du tar ensamheten på allvar och inte ignorerar den. Börja främja din sociala hälsa med små steg.
- Ta hand om ditt välbefinnande genom att röra på dig, sova och äta regelbundet. Ensamhet belastar kroppen och kan orsaka trötthet och stress, vilket vid långvarighet sänker kroppens motståndskraft.
- Identifiera och prata. När du märker att du upplever ensamhet, stanna upp. Möt känslan och behovet bakom den. Du kan fundera ensam eller med en pålitlig person: ”Vilka förändringar önskar jag och hur kan jag själv främja dem?”.
- Ta hand om den psykiska hälsan. Upplevelsen av ensamhet kan väcka starka känslor som sorg, ångest och depression samt tidigare minnen kopplade till ensamhet och därmed framkalla tankar om värdelöshet, meningslöshet och utanförskap. Du kan då prova följande tips:
- Förhåll dig vänligt till dina upplevelser av ensamhet. Du har inte själv valt dina motgångar, och ensamhet är inte ditt fel. Kom också ihåg att dina tidigare erfarenheter av sociala situationer påverkar hur ensamhet känns nu. Det är normalt att det känns svårt, vi behöver alla viktiga människor.
- Fundera på om det finns något sätt att vara lite mer i andras sällskap. Kan du ge situationen en chans att vara ny och annorlunda och att gamla negativa erfarenheter kanske inte upprepas?
- Gör saker som känns meningsfulla. Meningsfulla aktiviteter ökar hoppfullhet och positiv sinnesstämning. Genom frivilligarbete eller en givande hobby kan du också hitta trevligt sällskap.
- Värdera och uppmuntra dig själv. Ingen annan än du själv kan se in i dina tankar. Det är viktigt att just du är din egen mest entusiastiska uppmuntrare.
- Hitta slagkraftiga fraser. Försök minnas situationer där du har lyckats och varit stolt över dig själv. Skriv ner dem. Tänk att dessa är dina skyddande fraser som du kan bära med dig i alla situationer.
Sociala relationer främjar hjärnans hälsa, stärker självbilden, minskar stress och förebygger depression. Andras sällskap skapar känsla av samhörighet och kontakt.
- Bekanta dig modigt med likasinnade människor. Gemensamma värderingar och intressen ökar känslan av samhörighet.
- Lägg märke till och uppskatta vardagens små stunder av social kontakt. När du riktar uppmärksamheten mot små möten och styr dina tankar i en positiv riktning, känns gemensamma stunder mer meningsfulla.
- Hitta vänner via spel- och sociala plattformar. Där kan du hitta värdefulla vänskapsrelationer. Utöver detta är det viktigt att vara fysiskt nära andra människor.
- Träffa en viktig person ansikte mot ansikte. Det fördjupar oftast relationen. Kroppslig närhet ger välbefinnande och ökar lyckan. Hälsosam och balanserad närhet frigör "välbefinnandehormoner" i kroppen.
- Våga närma dig andra. Gör små vardagliga handlingar som att hälsa, lära känna, visa intresse, ställa frågor samt ge och ta emot hjälp. De stärker känslan av samhörighet.
- Prata och öva på att byta perspektiv. Fråga, fundera högt, dela egna tankar och lyssna på andras erfarenheter – det skapar tillit och förebygger missförstånd.
- Lita på studiekamrater. Andra vet inte alltid vad du tänker, hoppas och behöver. De vill dock oftast gärna hjälpa.
Det är lättare att möta människor när du lever i samma dygnsrytm som dem och är öppen och tillgänglig.
- Var regelbundet närvarande vid studier, gemensamma tillfällen och evenemang.
- Förbind dig till läroanstalten, arbetsplatsen och samarbete. Fråga om oklara rutiner och för en öppen dialog om gemensamma spelregler. Var öppen för olika sätt att agera.
- Delta i läroanstaltens och arbetsplatsens evenemang och tillfällen, även om de inte alltid lockar dig. Att vara, och göra saker tillsammans ökar känslan av att du är en viktig del av gemenskapen.
Om du märker att du lider av ensamhetskänslor, prata med en pålitlig vuxen.
På läroanstalten finns yrkespersonal inom studerandevården (kurator, psykolog, hälsovårdare). De kan lyssna på dig och fundera på situationen tillsammans med dig. Ett förtroendefullt samtal hjälper.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
Du kan få hjälp med ensamhet genom HelsinkiMissios yrkesmässiga och individuella arbete mot ensamhet. Arbetet mot ensamhet består av fem träffar där du får samtalsstöd av en yrkesperson.
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.