Social uteslutning, alltså ostracism
Sammanfattning
- Ostracism har allvarliga konsekvenser för individens sociala hälsa, såsom ensamhet, och indirekt för gemenskapens välbefinnande och känsla av samhörighet.
- Medveten uteslutning av någon från gruppen är en osynlig form av mobbning. Uteslutning leder ofta till upplevelser av ensamhet och känsla av maktlöshet.
- En god atmosfär, positiv och öppen kommunikation, feedback samt att uppmärksamma och stötta varandra förebygger uteslutning.
- Ensamhet kan skapa en känsla av permanent utanförskap och leda till att man själv utesluter andra människor ur sitt liv.
- Möjligheter till gemensamma aktiviteter, stöd från andra och en positiv upplevelse av gemenskap minskar ensamhet.
På den här sidan hittar du tips för att lindra arbetsrelaterad ensamhet.
Ostracism är som medvetet beteende en form av mobbning.
Social uteslutning kan visa sig subtilt i vardagliga situationer: man hälsar inte eller tar inte ögonkontakt, ignorerar den andras närvaro och taltur. Uteslutning kan också ske genom att bara vissa personer bjuds med på lunch eller kaffepaus, medan andra inte tillfrågas.
När en person metodiskt lämnas utanför gemensamma diskussioner och beslutsfattande har ostracism blivit systematiskt. Social uteslutning kan förekomma i många olika gemenskaper.
Uteslutning är också att vissa medlemmar i gemenskapen stängs ute från deltagande, delad information och kunskap när man använder språk, information eller terminologi som inte alla förstår.
Ostracismens påverkan på välbefinnandet
Uteslutning är alltid psykiskt belastande för den som drabbas. Alla vill bli accepterade av gruppen. Ostracism är ett osynligt och elakt problem: den som utsätts för social uteslutning vet ofta inte varför hen har lämnats utanför och har inte fått möjlighet att rätta till situationen.
Stress
Social uteslutning ökar stressen, försämrar trivseln i gemenskapen och belastar den sociala orken. Upplevelsen av att bli utanför påverkar motivationen och kan öka viljan att dra sig tillbaka från social interaktion eller helt lämna gemenskapen. Upprepade känslor av utanförskap kan undergräva självkänslan och identiteten.
Ensamhet
Långvarig social uteslutning och den stress som följer leder ofta till djup ensamhet och en känsla av att man söker fel hos sig själv eller andra för situationen. Å andra sidan kan ensamhet skapa en känsla där man lätt upplever sig utesluten.
Socialt stöd
Ostracism förekommer mindre i gemenskaper där atmosfären är socialt positiv och människor får stöd av varandra. Gemensamt engagemang för gemenskap, kvaliteten på interaktionen och att uppmärksamma varandra ger mening i vardagen. En gemensam förståelse för vad artig och korrekt interaktion innebär är särskilt viktig.
Tips för att förhindra utfrysning
- Observera interaktionen i vardagen: Små handlingar, som att hälsa, se någon i ögonen och inkludera andra, har stor betydelse för känslan av samhörighet.
- Bygg öppenhet: Försök att tala direkt om du märker uteslutning eller om du själv upplever det. Bjud in tystare deltagare i samtalet.
- Stärk gemenskapen: På arbetsplatser, i studier och fritidsaktiviteter kan man tillsammans komma överens om spelregler som betonar jämlikhet och att alla blir lika beaktade.
- Sök stöd: Om du upplever att du ständigt hamnar utanför gemenskapen, prata om dina upplevelser med en pålitlig person och sök hjälp. För ensamhet finns hjälp att få via studenthälsan, företagshälsovården, mentalvårdstjänster och organisationer.
Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:
Du kanske också är intresserad av:
När och var kan man få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- företagshälsovården
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsovårdscentral)
Hur Psykporten.fi kan hjälpa
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
