Psykisk rehabilitering

Innan du inleder rehabiliteringen gör man upp en rehabiliteringsplan för dig. En läkare och andra yrkespersoner inom hälso- och sjukvården bedömer hurdan rehabilitering som skulle passa dig bäst. Du får själv delta i planeringen.

I rehabiliteringsplanen anges tydligt vilka mål man försöker uppnå samt hur de ska uppnås.

Rehabiliteringsplanen görs för 1–3 år i taget. Ifall din livssituation eller ditt hälsotillstånd förändras så justerar man planen därefter.

Du är själv med och fastställer dina mål tillsammans med yrkespersonerna. Målen bör vara praktiska och realistiska, och det ska vara möjligt att kunna mäta och följa upp hur de förverkligas.

Exempel på olika mål är att hitta lämpliga avslappningsmetoder, våga ta sig utanför hemmet, börja motionera eller få en mer regelbunden måltidsrytm.

Förutom de mer konkreta och specifika målen att försöka uppnå i vardagen så är det även bra att ha mer omfattande och långsiktiga mål. Dessa mål kan till exempel handla om att förbättra sitt hälsotillstånd, klara av vardagen helt på egen hand samt att öka studie- eller arbetsförmågan.

Det finns väldigt många olika former av rehabilitering. Rehabilitering kan till exempel innebära samtal, praktiska övningar, motion och att lära sig olika färdigheter i vardagsmiljön. Du kan delta i rehabilitering ensam, i grupp eller med din familj.

Att få information utgör den huvudsakliga delen av rehabiliteringen. Du får information om bakgrunden till dina symtom, sjukdomsförloppet samt vård- och rehabiliteringsmöjligheter. Om du ger ditt tillstånd så kan även dina närstående ges information om din sjukdom.

Det är möjligt att gå i psykoterapi som tillägg till rehabiliteringen, men det kräver dock engagemang och inre resurser. Därför lönar det sig att gå i psykoterapi först när det svåraste skedet är över.

Du kan också delta i grupprehabilitering såsom i en kamratstödsgrupp. FPA erbjuder rehabiliteringskurser, anpassningskurser och familjekurser.

Rehabilitering gör det möjligt att upprätthålla en god dygnsrytm och öka kontrollen över livet och vardagen. Välfärdsområdena och den specialiserade sjukvården erbjuder olika stödformer för vardagen, till exempel:

• stöd vid utskrivning från sjukhus
• dagverksamhet.

Kamratstöd spelar en viktig roll i rehabiliteringen. Du kan bland annat hitta kamratstöd via den lokala mentalvårdsföreningen, Klubbhusen eller församlingen. Olika samtals- och kamratstödsgrupper erbjuds även av välfärdsområdenas mentalvårdstjänster.

Om du behöver stöd med att slutföra oavslutade studier eller söka en ny studieplats så kan du kontakta:

• Navigatorn på din ort (om du är under 30 år)
• TE-byrån
• uppsökande ungdomsarbete.

Det finns många olika sätt att inleda studierna, till exempel läroavtalsutbildning, arbets- och utbildningsprövning och arbetsträning. Läs mer om stöd för sysselsättning på TE-tjänsternas webbplats.

Ifall din sjukdom gör det svårt för dig att studera så kan du också söka in till en yrkesinriktad specialläroanstalt (sidan på finska). Det är ofta även möjligt att anpassa studiemängden- och takten vid andra läroanstalter.

Om du behöver stöd under dina studier kan du kontakta:

• en studiehandledare 
• en kurator eller psykolog 
• studerandehälsovården.

Olika åtgärder såsom att planera och strukturera studierna samt minska på arbetsmängden kan hjälpa dig framåt. Du kan till exempel dela upp läsåret i mindre delar och sätta upp realistiska delmål för studierna.

Det är möjligt att studera även om du får rehabiliteringsstöd eller sjuk- eller invalidpension. Du kan framskrida i studierna i individuell takt.

Syftet med den yrkesinriktad rehabiliteringen är att stöda arbetssökning, återgång till arbetet och arbetsförmågan. Yrkesinriktad rehabilitering ordnas av FPA och arbetspensionsanstalterna.

• Om du har varit i arbetslivet en längre tid kan du delta i arbetspensionsanstaltens eller FPA:s rehabilitering.
• Om du är arbetslös, studerande eller bara har arbetat en kort tid, kan du delta i FPA:s rehabilitering.

Du kan få rehabiliteringspenning under rehabiliteringsperioden.

Du kan också få stöd från TE-byrån. TE-byråns tjänster omfattar bland annat karriärcoachning, yrkesvalsvägledning, arbets- och utbildningsprövning samt arbetsträning. Läs mer om TE-byråns tjänster.

Om du är långtidsarbetslös kan du delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

När det är dags att återgå till arbetet kan du ha nytta av följande alternativ:

• förkortad arbetstid i samband med partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd och delinvalidpension. 
• arbetsprövning i den tidigare arbetsuppgiften eller i en helt ny arbetsuppgift
• omskolning
• Förkortad arbetstid stöds t.ex. med partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd och delinvalidpension.

Rehabiliteringen kan finansieras av bland annat FPA, företagshälsovården eller en arbetspensionsanstalt. Du måste ofta själv betala för åtminstone en del av rehabiliteringen. Vid planeringen av rehabiliteringen beaktas din ekonomiska situation och dina önskemål.