Ätsvårigheter hos ett litet barn
Spädbarn och små barn behöver en förälders aktiva deltagande i sitt ätande. Därför är ätsvårigheter hos små barn alltid en utmaning i samspelet mellan barnet och föräldern.
På grund av ätsvårigheterna kan måltiderna tidvis präglas av konflikter, ångest och kamp. Det är också vanligt att matsituationerna blir långa.
Hur vanlig är sjukdomen?
- Enligt uppskattning har 20–40 procent av alla små barn som utvecklas normalt tidvis ätsvårigheter.
- Allvarliga ätstörningar förekommer hos 1–3 procent av alla små barn.
För information om ätstörningar hos äldre barn, se sidan information om ätstörningar.
Vilka faktorer kan bidra till ätsvårigheter?
Det kan finnas många olika faktorer bakom ätstörningar hos små barn.
Ätsvårigheterna kan bero på till exempel följande:
Svårigheter med att reglera aktivitetsnivån
Ätstörningar som anknyter till svårigheten att reglera sin aktivitetsnivå förekommer även hos små babyer. Det kan vara svårt för ett barn att uppnå rätt aktivitetstillstånd för att kunna äta. Barnet kan vara för upprört eller trött, och då kan hen inte äta.
Känslighet i munnen och svalget
Barnet kan vägra äta på grund av matens utseende, lukt, smak eller konsistens. Det kan hända att barnet endast går med på att äta mat som hen tycker om. Selektivt ätande är vanligt.
Selektivitet betraktas som en ätstörning när barnets kost är så begränsad att hen inte får alla näringsämnen som hen behöver.
Andra sjukdomar eller obehagliga upplevelser vid måltider
Ibland finns det en annan sjukdom bakom en ätstörning. Barnet kan också ha en känslig kräkningsreflex, vilket gör det svårare för hen att äta. Det kan ha blivit svårare för barnet att äta om hen upplevt en smärtsam eller motbjudande händelse med anknytning till mag-tarmkanalen eller svalget.
Barnet kan känna ångest och rädsla redan när hen upptäcker händelser som förebådar en måltid, eftersom de påminner barnet om den otrevliga upplevelsen. Barnet kan vägra svälja maten och aktivt spotta eller kräkas ut maten.
Problem i samspelet mellan barnet och föräldern
Det kan förekomma utmaningar i samspelet mellan barnet och föräldern som påverkar matsituationerna och barnets ätande. Det kan ta sig uttryck genom att barnet inte visar intresse för måltiden och ätandet, och inte heller deltar aktivt i samspelet.
Barnet kan också vara mycket intresserat av sin omgivning och av samspelet, men vägrar starkt att äta. I sådana fall är matsituationen ofta besvärlig på grund av att barnet går på övervarv eller stämningen är konfliktfylld.
Vad hjälper vid ätsvårigheter?
Vilken typ av metoder som kan användas för att underlätta situationen beror på de faktorer som ligger bakom ätsvårigheten. Därför är det viktigt att identifiera de underliggande faktorerna bakom problemen, så att det blir möjligt att rikta metoderna och behandlingen på rätt sätt.
Det är centralt vid ätstörningar hos små barn att man inte tvingar barnet att äta eftersom det gör ätstörningen värre. Det är viktigt att matsituationen är positiv, avstressad och uppmuntrande.
- Det är den vuxnas uppgift att bestämma vad barnet ska äta, och när och var det sker.
- Barnet bestämmer i sin tur hur mycket hen äter.
Strukturera matsituationerna
Att strukturera matsituationerna kan hjälpa till att lindra ätsvårigheter. Detta kan göras till exempel genom att
- iaktta regelbundna måltider och avstå från mellanmål mellan dem
- begränsa måltidens längd så att den lämpar sig för barnets ålder
- äta samma mat tillsammans vid bordet
- äta i en lugn miljö
- alla har sina egna platser vid middagsbordet
- minska underhållningen vid matbordet
Ett bra samspel ger stöd vid ätsvårigheter. När familjen ägnar sig åt fler trevliga gemensamma aktiviteter och delar stunder av glädje och välbefinnande, kan också matsituationerna bli lättare.
Det lönar sig att bekanta sig med olika maträtter genom positiva situationer. Familjen kan studera olika livsmedel på ett lekfullt och roligt sätt. Det är också viktigt att barnet kan dra lärdom av hur de andra familjemedlemmarna äter.
När och var lönar det sig att söka hjälp?
En del av ätsvårigheterna hos små barn går inte över av sig själva. Om de inte behandlas kan de äventyra barnets tillväxt och utveckling.
Du kan söka hjälp hos din egen rådgivningsbyrå
Där bedöms barnets nutritionstillstånd och utvecklingsstatus.
Behandlingen av ätsvårigheter kan kräva insatser av många yrkesutbildade personer, till exempel av barnläkare, näringsterapeut eller talterapeut, och barnpsykiatriskt stöd.
Vid behandlingen söker man tillsammans efter konkreta sätt att underlätta måltiderna och stödja samspelet i matsituationer.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips om vad du ska göra härnäst.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är bekymrad över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. I egenvårdsprogrammet finns information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:
Nätterapier
Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.