Screening för ätstörningar (SCOFF)

Bedöm vid varje påstående om beskrivningen passar in på din nuvarande situation.

• Testet räknar ut poängen automatiskt 
• Det totala poängantalet är summan av poängen från dina svar 
• Frågorna (5 stycken) poängsätts från 0 till 1 och intervallet för det totala antalet poäng är 0–5 
• Du kan också se poängen för varje svar 

Detta poängantal tyder på att förhållandet till mat är normalt. Då dominerar inte mat och bantning livet, och mat är en källa till välbehag bland andra. 

Lindriga och övergående problem med mat är ganska vanliga. De skönhetsideal som medierna skapar kan förvränga uppfattningen om hur ens egen kropp ska se ut. Då kan även en person med normal vikt hoppas kunna gå ner i vikt. Det finns vanligtvis inget behov av professionell hjälp om du själv är medveten om hur bakvänd denna önskan är, och inte startar drastiska eller långsiktiga bantningskurer på grund av det. Det kan ändå vara en bra idé att prata om det med de närstående. 

En stor del av människorna bantar någon gång i livet. Känslan av hunger i samband med bantning kan för vem som helst orsaka ett behov av att äta mer än de skulle vilja. Känslan av hunger kan också få dig att tänka på mat hela tiden. Då är bantningskuren för strikt och du bör äta mer samt äta regelbundet. I detta skede kan problemet vanligtvis korrigeras med ändringar i den egna livsstilen, och det finns inget behov av professionell hjälp. 

Med en enda enkät kan man aldrig med 100 procent noggrannhet uppskatta risken för ätstörning. Om du trots resultatet av denna enkät känner att frågor som gäller maten eller vikten är svåra, är det bra att kontakta en yrkesperson inom hälso- och sjukvården. Mer information om att söka vård får du i delen Mentalvårdstjänster.  

Om ätandet inkluderar hetsätning, är det bra att också sätta sig in i egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning. Programmet lär dig en friare och hälsosammare inställning till din egen kropp och till maten. 

Denna enkät hänvisar till en situation där inställningen till mat och ens egen kropp kan vara problematisk. Hur du äter, liksom din kroppsvikt och form, kan ha för stort inflytande på din upplevelse av dig själv. I denna situation kan symtom på självsvält (anorexia nervosa) eller bulimi (bulimia nervosa) uppstå. De faktiska diagnoserna baserar sig emellertid alltid på en läkarundersökning, och denna enkät anger nödvändigtvis inte förekomsten av en diagnostiserbar sjukdom. 

När man får problem med ätandet kan man få ett förvrängt förhållningssätt till mat och till den egna kroppen. Maten och att viktkontrollen börjar dominera livet. Vid ätstörningar förvrängs vanligtvis uppfattningen om ens egen kroppsstorlek och vad som utgör en lämplig mängd mat. Man kan själv tycka att man är tjock eller normalviktig medan närstående tycker att man är mager. 

Att söka hjälp

Att söka hjälp är ofta svårt för någon med en ätstörning. Återhämtningen kan kännas skrämmande eller så kan man själv uppleva att man inte har ett problem. Att uppleva skam är också vanligt. Att söka hjälp är dock av största vikt, eftersom ätstörningar kan orsaka allvarliga fysiska och psykiska påföljder. I sin allvarligaste form är en obehandlad ätstörning en dödlig sjukdom. 

Om du ännu inte har någon vårdkontakt, rekommenderar man i en situation som detta att diskutera situationen med en yrkesperson. På så sätt kan eventuella problem med ätandet utredas och behandlas. Mer information om att söka vård får du i delen Mentalvårdstjänster.  

Om ätandet åtföljs av hetsätning kan egenvårdsprogrammet Blir fri från hetsätning vara till hjälp. Programmet lär dig en friare och hälsosammare inställning till din egen kropp och till maten. 

Störningar i ätandet kan också vara ett symtom på något annat problem, till exempel depression. Om du känner dig mer nedstämd än vanligt kan det vara bra att fylla i Depressionsenkäten (BDI-21). Du hittar enkäten bland Psykportens symtomtest.