Jag fick diagnosen ADHD

Symtom på ADHD

• ADHD är ett syndrom vars kärnsymtom inkluderar svårigheter med reglering av uppmärksamhet, hyperaktivitet och/eller impulsivitet. Symtomen är individuella.
• Symtomen orsakar svårigheter inom många områden i livet, t.ex. skola, arbete och relationer.
• Koncentrationsförmågan fattas inte helt och hållet. Koncentrationsförmågan kan vara välfungerande om ämnet är intressant. Om inte, kan det vara mycket svårt att koncentrera sig. Även tidsuppfattningen kan orsaka svårigheter samt att hålla sig till tider.

Vad är ADD?

• Förr skilde man mellan ADHD och ADD. Den senare hänvisade till ADHD utan symtom på hyperaktivitet. De är olika uttryck för samma störning.

Är det ADHD?

• ADHD börjar alltid i barndomen. Symtomen kan minska något med åldern.
• Cirka 2,2-3,4% av alla vuxna har ADHD.
• Koncentrationssvårigheter är vanliga. De kan orsakas exempelvis av sjukdom, stress eller rusmedel.

Hjärnans funktion

• Information överförs kemiskt mellan nervceller i hjärnan, genom molekyler som kallas signalsubstanser.
• Nuvarande kunskap tyder på att man i ADHD har för lite signalsubstanser av dopamin och noradrenalin i vissa hjärnregioner.
• Denna obalans i signalsubstanserna orsakar ADHD-symtom och belastningskänslighet i centrala nervsystemet.

Miljö

• Hjärnan påverkas av miljön och hjärnan påverkar miljön. Båda påverkar varandra samtidigt.
• Miljöns krav, belastningsfaktorer, stress och andra människor påverkar en persons upplevelser och den kemiska balansen i hjärnan.
• Hjärnans balanstillstånd påverkar en persons upplevelser, sinnesstämning, symtom och funktionsförmåga.
• Symtomen kan vara mildare eller kraftigare vid olika tidpunkter och i olika miljöer.

Kom ihåg

• ADHD är ingens fel. Det är inte relaterat till intelligens och är inte lathet.
• Obalansen av signalsubstanser kan inte korrigeras med viljestyrka, men kan påverkas med levandsvanor.
• Tillräcklig sömn, aktivitet, motion, näring och undvikande av stress och rusmedel är till hjälp. Även små förändringar kan göra stor skillnad.
• Eftersom det finns gränser för hur mycket du kan påverka din hjärna och din miljö, är det är viktigt att vara snäll mot sig själv!

Svårigheter med uppmärksamhet

• Det är svårt att koncentrera sig på saker som verkar tråkiga eller svåra. Tankarna vandrar från det ena till det andra.
• Även en liten distraktion får uppmärksamheten att vandra bort från uppgiften eller samtalet.
• I samtal går den andras prat förbi och det är svårt att komma ihåg vad som sades.

Hyperaktivitet

• Hyperaktivitet är rastlöshet och oro. Man kanske måste röra på sig eller hålla något i händerna.
• Hyperaktivitet kan visa sig som svårigheter att slappna av och göra ingenting. Man borde hela tiden göra något eller något borde pågå hela tiden.
• Det kan vara svårt att lugna ner sig vid läggdags.

Impulsivitet

• Att göra och säga saker utan att tänka sig för kan visa sig på många sätt. Det kan handla om att avvika från tidtabeller och planer, otålighet, impulsiva beslut i stora och små frågor, ökat risktagande och att upprepade gånger hamna i gräl.

Inverkan på sinnesstämning och relationer

• Eftersom ADHD-symtom är dagliga är vardagen ofta belastande. Vardagssysslor och uppgifter i studier eller på jobbet påbörjas inte, slutförs inte eller skjuts upp.
• Symtomen kan yttra sig i oordning, slarv, glömska och att saker försvinner. Detta kan återspeglas i humör och självförtroende.
• Relationer kan vara utsatta för konflikter, missförstånd och brytningar.
• Att upprätthålla vardagsrutiner kan vara utmanande.

Vad hjälper?

• För barn kan starkt stöd från vårdnadshavare och lärare samt att samverka i grupp minska effekterna av symtomen.
• I vuxen ålder kan vardagsfärdigheter och att undvika belastande faktorer i livet underlätta fungerandet och stödja orken.
• Egna styrkor som till exempel förmågan att lära sig snabbt, goda problemlösningsförmågor eller sociala färdigheter kan hjälpa.

• Symtomen är i värsta fall mycket störande och försvårar vardagen.
• När saker inte fungerar, kan responsen från omgivningen vara negativ. Detta påverkar självkänslan.
• Utmaningar i vardagen och med självkänslan predisponerar för missbruk av rusmedel och störningar i sinnesstämningen.
• När man satsar på behandlingen ökar förståelsen för symtomen och deras inverkan. Detta ökar självmedkänslan.
• När man ihärdigt lär sig nya handlingssätt blir vardagen enklare och mer meningsfull. Uppfattningen om de egna förmågorna och färdigheterna stärks.
• Vakenhetsnivån kan upprätthållas genom medicinering och handlingsmönster som passar en bäst. Det minskar på belastningen.
• Relationer kan förbättras. 

• Psykosocial behandling av ADHD omfattar levnadsvanor, färdigheter i hantering av vardagsliv och relationer samt miljöanpassning.
• Symtomhantering stöds av regelbunden dygnsrytm, sömn och vila.
• Meningsfulla aktiviteter återhämtar. Avslappningsövningar kan också vara till hjälp.
• Regelbunden och varierad kost stödjer vakenhetsnivån.
• Koffein och alkohol bör endast användas med måtta eller avstå från dem.
• Vardasgmotion ökar vakenhetsnivån, slappnar av och förbättrar sömnen.
• En del drar nytta av intensiv träning, till exempel före en situation som kräver koncentration.

Nya färdigheter

• ADHD-symtom kan påverkas genom att lära sig nya färdigheter.
• Egen motivation är av yttersta vikt. Fundera på varför du vill och behöver en förändring.
• Hantering av impulsivitet kräver att lära sig omdöme. Om impulsivitet åtföljs av starka känslor, ta en time-out. Fatta inte ett beslut direkt, utan överväg olika sidor och vänta tills känslorna har lagt sig.
• Känsloreglering och att bearbeta och uttrycka känslor kan övas upp.
• Oavslutade saker belastar många. Dela upp stora uppgifter i mindre delar, så att det blir lättare att komma igång. Tänk på det positiva som kommer av att få det gjort.
• Korta pauser ökar vakenhetsnivån. Kom ihåg att komma tillbaka och fortsätta där du slutade!
• En lugn och stimulusfattig miljö främjar koncentrationen.
• En del drar nytta av bakgrundsljud, andra behöver tystnad. Prova vad som fungerar för dig.
• Hyperaktivitet kan lindras med tillräcklig motion. 

• Läkemedelsbehandling är en möjlig del av behandlingen av ADHD. Den stöder andra behandlingar.
• Läkemedel eliminerar inte ADHD eller alla symtom. Läkemedlens effektivitet är individuell.
• ADHD-läkemedel är receptbelagda läkemedel. Medicinering kräver en läkares utvärdering och beslut.
• ADHD med lindriga symtom kanske inte kräver medicinering.

Vad gör ADHD-läkemedel?

• Medicinerna balanserar hjärnområden som har fungerat på en för låg aktivitetsnivå. Med medicinering blir livsstilshanteringen lite enklare.
• Mediciner kan minska stress och påskynda återhämtningen. Medicinering skyddar dock inte mot utmattning om livets aspekter är i obalans.
• Ibland kan sömnkvalitet eller humör förbättras med läkemedelsbehandling.
• Medicinering tar inte bort vikten av en hälsosam livsstil.

Bra att veta om biverkningar

• ADHD-läkemedel tolereras vanligtvis väl.
• Tala vid behov med den läkare som skrivit ut läkemedlet eller kontakta din vårdcentral.
• Även de positiva effekterna av ett läkemedel kan kräva anpassning.
• Om medicinen orsakar överdrivet humör eller energi, kontakta din läkare.
• ADHD-läkemedel kan öka blodtrycket eller hjärtfrekvensen. Blodtrycks- och hjärtfrekvensnivåerna bör övervakas.
• Om medicinen torkar ut munnen, använd kranvatten eller sockerfria pastiller eller tuggummi för att fukta den. Risken för karies ökar om munnen blir torr. Gå på regelbundna tandläkarkontroller.
• Koffein ger ofta biverkningar även vid låga doser. Om ADHD-läkemedel orsakar negativa symtom är det första man ska göra att sluta ta koffein.
• Det är bäst att ta läkemedeln till frukost. Det jämnar ut och förlänger effekten av läkemedlet och kan förhindra biverkningar.

Kan ADHD-läkemedel användas under graviditet eller amning?

• Inte normalt. Eventuella undantag ska alltid diskuteras med din läkare och du ska följa hens instruktioner.

Kan läkemedel exporteras utomlands?

• Kontrollera lagstiftningen i destinationslandet. Olika länder har olika praxis när det gäller vilka certifikat som krävs.

• ADHD kan vara förenat med komorbida störningar så som sinnesstämnings- och ångeststörningar, svåra och långvariga relationsproblem, emotionell instabilitet, beroendetendenser och beroendesjukdomar.
• Vissa komorbida störningar kan lindras med behandling för ADHD. Vissa kan behöva separat behandling. Därför är det viktigt att identifiera dem.
• Vissa personer med ADHD har inga komorbida störningar.

• I Psykporten finns ett egenvårdsprogram för koncentrationssvårigheter.
• Man kan få tillgång till nätterapi för ADHD från hela Finland. Det förutsätter en ADHD-diagnos och en remiss.
• FPA:s rehabilitering Oma väylä är avsedd för personer i åldern 16-29 år. Den utvecklar beredskap och färdigheter som behövs för studier och arbetsliv.
• ADHD-förbundet ger information, kamratstöd och kurser, också för närstående.
• Stöd för relationer kan man söka till exempel via familjerådgivningen, familjerådgivningscentralen, Befolkningsförbundets webbplats Hyvä kysymys-webbplats (på finska), ADHD‑förbundet samt hälso- och sjukvården.
• En ADHD-diagnos ger rätt att använda Celia-ljudbokstjänsten. I Celia finns skön‑ och facklitteratur samt läromedel och kursböcker för grundskolan, gymnasiet, yrkesutbildning och högskolor.