Studerande, är du redo för arbetslivet?
Sammanfattning
- Arbetslivsfärdigheter behövs inom alla yrken.
- Arbetslivsfärdigheter, såsom ansvarstagande och självständighet, är färdigheter som hjälper dig att klara dig i arbetslivet.
- Goda arbetslivsfärdigheter främjar ungas etablering i arbetslivet.
- Att etablera sig i arbetslivet är viktigt eftersom det i bästa fall ger ekonomisk trygghet och meningsfullhet i livet.
På den här sidan hittar du tips för att stärka arbetslivsfärdigheterna.
Arbetslivsfärdigheter avser de kunskaper och färdigheter som stöder unga i att klara sig i arbetslivet och att etablera sig där. Arbetslivsfärdigheter behövs i alla yrken.
De centrala arbetslivsfärdigheterna är följande:
- Yrkesmässiga grundkunskaper: Dessa färdigheter övas under studier och praktikperioder, både i teori och i praktiken.
- Jobbsökningsfärdigheter: Att kunna uttrycka sig skriftligt och muntligt är grundläggande då man söker jobb. Även interaktionsfärdigheter behövs, särskilt vid anställningsintervjuer.
- Interaktions- och samarbetsfärdigheter: Goda sociala färdigheter stärker förmågan att arbeta i grupp med olika människor. Till interaktionsfärdigheter hör exempelvis förmågan att lyssna på andra, lösa konflikter och stödja gemensamma mål. En positiv och kundorienterad inställning samt förmågan att förstå och acceptera olikheter är också viktiga.
- Problemlösning och flexibilitet: Förmåga att anpassa sig till nya situationer och arbetssätt. Förmåga att analysera situationer, vara flexibel och hitta lösningar. Mod att prova nytt och vara kreativ.
- Självledande och initiativförmåga: Aktiv inställning till arbete och vilja att lära sig nytt. Förmåga att motivera sig, identifiera egna styrkor och sätta meningsfulla mål.
- Ansvarstagande: Att ta ansvar för egna uppgifter och handlingar. Tidsplanering, noggrannhet och punktlighet.
- Beslutsförmåga och prioritering: Förmåga att söka och bearbeta information samt kritiskt överväga för- och nackdelar med olika alternativ. Förmåga att hantera arbetsbelastning och sätta uppgifter i prioritetsordning.
- Kommunikationsfärdigheter: Tydlig muntlig och skriftlig kommunikation. Förmåga att lyssna och ge samt ta emot konstruktiv feedback. Grundläggande kunskaper om digitala verktyg och program. Vilja att lära sig ny teknik och nya applikationer.
- Kännedom om arbetslivets spelregler och kontinuerlig kompetensutveckling: Förståelse för arbetsavtal, arbetstider, arbetstagares rättigheter och skyldigheter. Förmåga att söka nödvändig information. Vilja att utvecklas och lära sig nya saker i takt med att arbetslivet förändras.
Stärka arbetslivsfärdigheter under studietiden
Det lönar sig att stärka arbetslivsfärdigheter redan under studietiden. Goda färdigheter:
- underlättar övergången till arbetslivet
- förbättrar möjligheterna till anställning
- hjälper att hantera vardagen
- förebygger stress
- stärker självförtroendet.
Det är lättare att etablera sig i arbetslivet när man trivs och lyckas.
Arbetslivsfärdigheter och psykiskt välbefinnande
Goda arbetslivsfärdigheter hjälper till exempel med att:
- hantera stress och undvika arbetsrelaterad utmattning
- bygga goda relationer som ger glädje i arbetsdagen och stöttar även under svåra tider
- stärka självförtroendet och förmågan att klara motgångar mer flexibelt
- skapa en känsla av meningsfullhet, vilket stärker den inre motivationen.
Goda arbetslivsfärdigheter stöder etablering i arbetslivet
Goda sociala färdigheter stöder etablering i arbetslivet. Redan under studietiden är det viktigt att öva sociala färdigheter i praktiken och att lära känna människor inom det egna området.
Att etablera sig i arbetslivet är viktigt eftersom det till exempel:
- ger rytm, innehåll och meningsfullhet i livet
- minskar känslan av utanförskap och ökar gemenskapen
- möjliggör ekonomisk självständighet, vilket ger trygghet och stabilitet i vardagen
- förebygger marginalisering efter studierna och främjar därmed individens välbefinnande och samhällets funktion.
Tips för studerande
Under studietiden är det viktigt att öva färdigheter som behövs i arbetslivet, så att övergången från studievardagen till arbetslivet sker framgångsrikt. Goda arbetslivsfärdigheter hjälper till att förebygga arbetsrelaterad stress och stärker ditt självförtroende samt din förmåga att klara motgångar.
Du kan stärka dina arbetslivsfärdigheter under yrkesstudierna på många olika sätt:
- Identifiera och utveckla din kompetens. Det hjälper dig att bli en kvalificerad expert inom ditt område. Stanna upp till exempel i slutet av varje termin och fundera över dina yrkesmässiga styrkor och skriv ner dem. Fundera också på några färdigheter eller områden där du vill bli ännu bättre. Formulera tydliga mål för dig själv och gör en plan för hur du ska nå dem. Du kan be en studiekamrat, lärare eller arbetsplatshandledare om deras åsikt som stöd för din egen bedömning.
- Tidsplaneringsfärdigheter. Dessa kan du öva både i studier och på fritiden. Planera ditt schema i förväg, till exempel en vecka i taget, så lär du dig att uppskatta hur lång tid olika uppgifter tar. Använd påminnelser och alarm i digitala kalendrar och justera vid behov dina planer om schemat ändras.
- Prioritering och organisationsförmåga. Dessa hjälper dig att hålla ordning på stress och uppgifter. När du planerar ditt schema, fundera också på uppgifternas prioritet med tanke på studier eller arbete. Börja alltid med de mest brådskande uppgifterna. Med dessa färdigheter minskar du stress, känslan av kaos och risken för utmattning i arbetslivet.
- Ansvarstagande. Försök att hålla fast vid överenskomna saker och möten. Om ett hinder uppstår, kom ihåg att avboka mötet eller din medverkan så snart som möjligt, så att förändringen inte orsakar problem för den andra parten. Ta ansvar för ditt eget lärande och dina arbetsuppgifter. Om du inte kan något, be om råd. Att be om hjälp visar din vilja att lära och ta ansvar för att uppgiften blir klar.
- Motivation och initiativförmåga. Var nyfiken och sök information självständigt om saker som rör ditt område. Försök att vara initiativrik när du tar reda på kommande händelser, så att viktiga möten eller tillfällen inte kommer som en överraskning. Fundera på vad som motiverar dig och hur du kan koppla det till ditt framtida yrke.
- Kommunikation, förhandlingsförmåga och självledarskap. Det innebär till exempel att du kan uttrycka dig tydligt och konstruktivt om du upptäcker brister i ditt arbete eller att du kan förhandla om arbetsförmåner som tillhör dig. Dessa färdigheter ger dig större inflytande över dina arbetsförhållanden. Det ökar känslan av att du kan påverka ditt eget välbefinnande, vilket är en viktig del av psykisk hälsa.
- Interaktions- och samarbetsfärdigheter. De utvecklas när du deltar i grupparbete och kommunikation i olika situationer. Grupparbeten, paruppgifter, presentationer och projekt under studierna är utmärkta tillfällen att öva sociala färdigheter. Fungerande relationer ger glädje och trygghet i det gemensamma arbetet. Samtidigt utvecklar du dina teamfärdigheter och problemlösningsförmåga.
- IT-kunskaper och digital kompetens. Öva på de vanligaste programmen som används i arbetslivet (t.ex. Office, Teams, Excel) redan under studietiden. Lär dig att använda digitala lärmiljöer och verktyg även under praktikperioder. Att utveckla dina färdigheter brett minskar osäkerhet och ger trygghet i ditt arbete. Det stärker också den psykiska hälsan genom att öka känslan av kontroll och meningsfullhet.
- Praktik och arbetsplatsförlagd utbildning. Var aktiv på din praktikplats genom att ställa frågor, bekanta dig med arbetsplatsens kultur och tillfällen samt våga föreslå egna idéer. Be om feedback från kollegor och handledare och använd den för din utveckling.
- Arbetslivets spelregler. Dessa är bra att ta till sig redan under praktikperioden. De omfattar till exempel respekt för överenskomna arbetstider och möten, artigt och sakligt beteende mot kollegor, kunder och chefer, konfidentiell hantering av arbetsplatsens information och personuppgifter, noggrant utförande av egna uppgifter inom överenskommen tid samt att följa arbetsmiljöns säkerhetsregler. Arbetstid är betald tid och kan inte användas för personliga ärenden, scrolla på telefonen eller förlängda pauser.
- Kunskap om arbetslivet, branschkunskap och nätverkande. Fördjupa din förståelse för kraven och möjligheterna inom din bransch. Diskutera olika karriärvägar med lärare och handledare. Följ aktuella frågor inom din bransch (nyheter, bloggar, sociala medier). Delta i mässor, evenemang eller webbinarier. Bygg ett professionellt nätverk redan under studietiden.
Läs mer
Hur din lärare och praktikhandledare kan stödja dig:
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.