Stärk arbetslivsfärdigheterna under praktikperioden

Mielen hyvinvointi Lärare och arbetsplatshandledare

I arbetslivet behövs många olika färdigheter som är bra att öva redan under studietiden. Förutom yrkeskompetens har till exempel samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga och initiativförmåga stor betydelse i arbetslivet. Goda arbetslivsfärdigheter stärker självkänslan och förmågan att klara sig på arbetsplatsen.

Lyssna

Sammanfattning

Arbetslivsfärdigheter behövs i alla yrken.
Arbetslivsfärdigheter, såsom förmåga att ta ansvar och självständigt styra sitt arbete, är färdigheter som hjälper en att klara sig i arbetslivet.
Goda arbetslivsfärdigheter främjar ungas etablering i arbetslivet.
Att etablera sig i arbetslivet är viktigt eftersom det i bästa fall ger ekonomisk trygghet och meningsfullhet i livet.

På den här sidan hittar du tips för att stärka arbetslivsfärdigheterna.

Arbetslivsfärdigheter avser de färdigheter och förmågor som stöder ungas förmåga att klara sig i arbetslivet och etablera sig där. Arbetslivsfärdigheter behövs i alla yrken.

Centrala arbetslivsfärdigheter är:

Grundläggande yrkeskompetens: De här färdigheterna övas under studierna och praktikperioder, både i teori och praktik.
Arbetssökandefärdigheter: Skriftlig och muntlig uttrycksförmåga är grundläggande färdigheter vid jobbsökning. Också interaktionsfärdigheter behövs särskilt vid arbetsintervjuer.
Interaktions- och samarbetsförmåga: Goda sociala färdigheter stärker förmågan att arbeta med olika människor som en del av en grupp. Till interaktionsfärdigheter hör till exempel förmågan att lyssna på andra, lösa konflikter och stöda gemensamma mål. En positiv och kundorienterad inställning samt förmågan att förstå och acceptera olikheter är också viktig.
Problemlösning och flexibilitet: Förmåga att anpassa sig till nya situationer och arbetssätt. Förmåga att granska situationer, vara flexibel och hitta lösningar. Mod att prova nytt och att vara kreativ.
Självstyrning och initiativförmåga: En aktiv inställning till arbete och vilja att lära sig nytt. Förmåga att motivera sig, identifiera sina styrkor och sätta meningsfulla mål.
Ansvarstagande: Att ta ansvar för sina egna uppgifter och handlingar. Tidsplanering, noggrannhet och punktlighet.
Beslutsförmåga och prioritering: Förmåga att söka och bearbeta information samt att kritiskt överväga för- och nackdelar med olika alternativ. Förmåga att hantera sin arbetsbörda och sätta uppgifter i prioritetsordning.
Kommunikationsförmåga: Tydlig muntlig och skriftlig kommunikation. Förmåga att lyssna och ge samt ta emot konstruktiv feedback. Grundläggande kunskaper i digitala arbetsverktyg och program. Vilja att lära sig ny teknik och nya applikationer.
Kunskap om arbetslivets spelregler och kontinuerlig kompetensutveckling: Kunskap om arbetsavtal, arbetstider, arbetstagares rättigheter och skyldigheter. Förmåga att söka nödvändig information. Vilja att utvecklas och lära sig nytt när arbetslivet förändras.

Att stärka arbetslivsfärdigheter under studietiden

Det lönar sig att stärka arbetslivsfärdigheter redan under studietiden.

Goda färdigheter underlättar övergången till arbetslivet, förbättrar möjligheterna till sysselsättning och hjälper till att hantera vardagen, förebygger stress och stärker självförtroendet. Det är lättare att etablera sig i arbetslivet när man upplever trivsel och framgång.

Arbetslivsfärdigheter och psykisk hälsa

Goda arbetslivsfärdigheter hjälper till exempel med att:

hantera stress och undvika arbetsrelaterad utmattning
bygga goda mänskliga relationer som ger glädje i arbetsvardagen och bär även under svåra stunder
stärka självkänslan och förmågan att klara motgångar mer flexibelt
skapa en känsla av meningsfullhet, vilket stärker den inre motivationen

Goda arbetslivsfärdigheter stöder etableringen i arbetslivet

Goda sociala färdigheter är ett exempel på arbetslivsfärdigheter som stöder etableringen i arbetslivet.

Under studietiden är det viktigt att öva sociala färdigheter i praktiken och bekanta sig med människor inom branschen samt skapa samarbetsnätverk, till exempel under praktikperioder och vid olika yrkesrelaterade evenemang. Det är lättare att etablera sig i arbetslivet när man känner personer och företag inom branschen.

Att etablera sig i arbetslivet är viktigt eftersom det till exempel:

ger rytm, innehåll och meningsfullhet i livet
minskar känslan av utanförskap och ökar känslan av gemenskap
möjliggör ekonomiskt oberoende, vilket ger trygghet och stabilitet i vardagen
förebygger marginalisering efter studierna och främjar därmed både individens välbefinnande och ett fungerande samhälle.

Tips för att stötta studerande

En praktikperiod kan för många studerande vara den första kontakten med arbetslivet. Under den lär sig studerande inte bara yrkesmässiga färdigheter utan också grundläggande arbetslivsfärdigheter som är oberoende av bransch.

Arbetsplatshandledaren kan stärka den studerandes arbetslivsfärdigheter till exempel

med en trygg och uppmuntrande arbetsmiljö. Välkomna den studerande, uppmuntra hen att fråga, prova och lära sig utan rädsla för misstag. Ge den studerande tid att vänja sig vid den nya arbetsmiljön och säkerställ att hen vet vem hen kan vända sig till vid behov. En studerande på praktikperiod lär sig och engagerar sig bättre i sina uppgifter när hen får stöd av arbetsgemenskapen.
genom att ge den studerande tydliga instruktioner och mål. Då vet den studerande exakt vad som förväntas av hen. Målen bör vara mångsidiga, stödja arbetslivsfärdigheterna och vara realistiska. Följ upp målen tillsammans, till exempel med hjälp av en tydlig lista. Ge regelbunden feedback.
genom att handleda i arbetslivsfärdigheter i praktiken. Introducera den studerande till arbetsplatsens regler, rutiner och säkerhetsföreskrifter. Berätta varför det är viktigt att hålla tidsramar, ta ansvar och kunna arbeta både i team och självständigt lösa problem. Hjälp den studerande förstå betydelsen av professionellt beteende.
genom att vara en god förebild. Arbetsplatshandledaren och andra arbetstagare fungerar som modeller för professionellt beteende. En god attityd, interaktion och motivation i arbetet smittar av sig.
genom att uppmärksamma den studerandes ork. Observera den studerandes ork, motivation och mående. Ta upp situationen i samtal om du blir orolig. Samarbeta med läroanstalten (t.ex. lärare, kurator, studiehandledare) om stöd behövs.
genom att avsätta tid för regelbundna samtal under praktikperioden. Den studerande bör få konstruktiv feedback om framgångar och utvecklingsområden. Håll samtalen interaktiva och be även den studerande ge feedback om hur praktikperioden fungerar och är organiserad.

Se även

När och var kan man få hjälp?

Det är bäst att söka hjälp med låg tröskel.

Hjälp av yrkesperson

En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.

Du kan söka hjälp till exempel från:

elev- och studerandevården (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
studiehandledaren
specialläraren

När och var ska man söka hjälp för psykiska problem?

Mielen hyvinvointi Lärare och arbetsplatshandledare

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapi

Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.

Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.