Välbefinnande efter invandring
Att flytta till ett nytt land och anpassa sig kräver mycket energi. Det är normalt att känna stress och trötthet i början. Ofta blir det lättare när man vänjer sig vid de finska sederna och människorna.
Varför kan anpassningen ta tid?
Om du har många problem kan anpassningen ta längre tid och stressen kan kvarstå under en längre period. Problemen kan till exempel vara ensamhet, saknad av ditt tidigare hemland, svårigheter att lära dig språket eller diskriminering.
Om du har varit utsatt för farliga situationer på din tidigare bostadsort kan minnena av detta fortsätta att plåga dig länge efter flytten.
Om du har problem eller känner rädsla kan det vara svårt för dig att koncentrera dig på vardagliga saker.
Behöver jag hjälp?
Om du mår dåligt under en längre tid eller känner att du inte kommer vidare i livet, sök hjälp. Även en sådan situation går att ta sig igenom.
Ibland är det nödvändigt att prata om situationen med en yrkesperson.
Välbefinnande i vardagen
Meningsfulla aktiviteter
Meningsfulla aktiviteter är aktiviteter som ger dig nytta eller glädje. Det kan handla om arbete, fritidsaktiviteter, studier, att umgås med vänner och familj, att röra på sig eller att laga mat.
Alla meningsfulla aktiviteter ökar dina resurser och känslan av livskontroll samt främjar ditt välbefinnande.
Även om du bara har lite energi är det värt att prova på något trevligt, åtminstone en stund.
Dygnsrytm, sömn, avkoppling, vila
En frisk vuxen behöver i genomsnitt 7–9 timmar sömn per dygn.
Sömn ökar människans mentala och fysiska resurser. Det hjälper också kroppen att läka och hjärnan att vila.
Sömnlöshet
Sömnlöshet innebär oförmåga att sova. Det kan vara svårt att somna och man kan vakna under natten.
Den vanligaste orsaken till sömnlöshet är stress samt förändringar i omgivningen och livet. Sömnen störs lätt när sinnet och kroppen är utmattade.
Sömnlöshet kan orsaka irritabilitet och humörsvängningar. När man är trött kan det vara svårt att koncentrera sig på saker och komma ihåg dem. Även uppmärksamheten och observationsförmågan minskar. Sömnlöshet ökar dessutom risken för många fysiska besvär.
Kost
Hälsosam mat och regelbundna måltider främjar funktionsförmågan och orken.
Hälsosam mat gör gott för både kropp och själ. Kroppen får viktiga näringsämnen från hälsosam mat. Näring förbättrar koncentrationsförmågan, minnet och stresståligheten.
Dessutom ger regelbundna måltider en paus i vardagen. När man äter regelbundet hålls blodsockret och vakenhetsnivån på en jämn nivå hela dagen.
Förutom att äta är det viktigt att dricka tillräckligt med vätska. En vuxen bör dricka cirka 1,5 liter vatten eller annan vätska per dygn. Man behöver mer vätska till exempel vid värmebölja, i bastun eller under träning.
Motion
Regelbunden, meningsfull motion främjar kroppens och sinnets välbefinnande. All form av rörelse är bra.
Motion främjar hälsan på många sätt:
- Den hjälper till att lindra det alarmtillstånd i kroppen som stress orsakar.
- Genom regelbunden motion kan man upprätthålla både den fysiska konditionen och det psykiska välbefinnandet.
- Motion kan minska symtom på depression eller ångest.
- Dessutom kan motion hjälpa till att avleda uppmärksamheten från negativa tankar.
- Regelbunden motion underlättar också insomnandet.
I vardagen kan man röra på sig på många olika sätt. Att till exempel promenera till jobbet, ta trapporna eller handla är bra vardagsmotion.
I tillägg kan man till exempel cykla, simma eller gå på gymmet. Det är lättare att komma igång med motion som känns skönt.
Det är bra att röra sig minst 3 x 30 minuter under veckan, men även en liten mängd är bra.
Sociala relationer
Goda mänskliga relationer är viktiga och hjälper en att orka.
Behovet av sällskap är individuellt. Vissa trivs bättre ensamma, andra omgivna av andra.
Att knyta sociala kontakter i ett nytt land kan till en början kännas svårt. Detta kan bero på en annorlunda miljö, brist på ett gemensamt språk eller svårigheter att lita på människor.
Det är dock viktigt att modigt ge sig ut och utforska omgivningen.
Man kan hitta nya vänner genom studier, arbete, fritidsaktiviteter, föreningar eller klubbar. Även den egna familjen och släktingar är ofta viktiga sociala nätverk.
Stöd från andra hjälper. När man pratar med någon eller gör något tillsammans kan stressen lindras.
Psykiskt välbefinnande
När en människa mår bra kan hen känna glädje. Hen orkar lära sig och göra saker. Psykisk hälsa innefattar förmågan att samverka med andra människor och förmågan att anpassa sig till nya situationer.
Genom sina egna handlingar kan man påverka sitt välbefinnande och sin funktionsförmåga. Även i svåra livssituationer kan du ha krafter och resurser som hjälper dig framåt.
Kropp och sinne
Kropp och sinne är oskiljaktiga. Kroppen är delaktig i allt som en människa upplever och känner.
Kroppen och sinnet påverkar varandra på många sätt. När man till exempel har huvudvärk blir man lättare irriterad eller nedstämd. Att lugna kroppen får ofta även tankarna att lugna sig.
Att belöna sig själv
När du har försökt göra saker som känns svåra, kom ihåg att berömma dig själv. Du kan också belöna dig själv med till exempel en trevlig aktivitet. Att belöna sig själv uppmuntrar att fortsätta.
Nedan hittar du tips på hur du kan lugna ner dig och slappna av.
Diafragmatisk andning hjälper att slappna av
Övning: Diafragmatisk andning (0:31)
Med hjälp av diafragmatisk andning kan man öva på närvaro och avslappning.
- Sätt dig i en bekväm ställning. Korsa dock inte benen.
- Lägg ena handen på bröstkorgen och den andra på magen.
- Andas långsamt in och ut.
- Försök att endast låta handen som vilar på magen röra sig under andningen. Bröstkorgen ska förbli stilla.
- Fokusera på din andning och fortsätt andas på detta sätt en stund.
Koncentrera dig på att räkna andetagen: in 1, ut 1, in 2, ut 2 och så vidare. Koncentrera dig på att räkna andningarna upp till tio utan att öka andningstakten.
Om din koncentration sviktar, börja om från ett och fortsätt lugnt. Nu har du ingen brådska.
Öva på diafragmatisk andning i förväg med hjälp av videon. Gör övningen när du känner dig ångestfylld.
Om du har sömnsvårigheter kan övningen hjälpa dig att somna.
Egenvårdsprogram för att främja den psykiska hälsan
Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Hur kan Psykporten.fi hjälpa till?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtest kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips om vad du bör göra härnäst.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande när du är orolig för din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapier
Främst för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.
Nätterapi bygger på självständigt arbete på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor gällande dem. Du behöver en remiss från en läkare för att kunna delta i nätterapin.