Skip to main content

Intellektuell funktionsnedsättning och psykisk hälsa

Den psykiska hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning stöds och behandlas på samma sätt som den psykiska hälsan hos personer utan funktionsnedsättning.

Vad är psykisk hälsa? 

Psykisk hälsa är en övergripande resurs som ligger till grund för välbefinnandet. Den varierar i olika skeden av livet och består av psykiska, fysiska och sociala delfaktorer.  

Psykisk hälsa är en del av och påverkar individuellt en persons hela liv och vardag. 

Vad påverkar den psykiska hälsan hos en person med intellektuell funktionsnedsättning? 

Den psykiska hälsan hos en person med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av alla aspekter av hens vardag, som  

  • relationer 
  • boende och mängden stöd 
  • studier, arbete, arbetsverksamhet, dagverksamhet 
  • fritidsintressen  
  • fritid 

Erfarenhetsexperten Jukka Pynnönen berättar om vad som ger honom välbefinnande i vardagen. Jukka intervjuas av psykoterapeut Virpi Hongisto. 

Psykisk störning eller relevant reaktion? 

En psykisk störning är en medicinskt diagnoserbar sjukdom.  

Ibland kan symtom som verkar vara en psykisk störning vara en reaktion på en livssituation eller svåra känslor. Då är det inte frågan om en störning, utan en normal reaktion som personen med intellektuell funktionsnedsättning uttrycker på sitt sätt.  

Hos personer med intellektuell funktionsnedsättning kan många beteenden som utåt sett ser ut som psykiska symtom också vara en signal om smärta eller andra somatiska symtom. 

Diagnoserbara störningar är desamma för personer med intellektuell funktionsnedsättning som för andra. Symtomen kan däremot se annorlunda ut från utsidan. 

Kom ihåg

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har i genomsnitt fler psykiska störningar än den övriga befolkningen.  

Varför belastas den psykiska hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning? 

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har fler belastande faktorer i sitt liv och ofta också färre så kallade skyddande faktorer. Belastande faktorer ökar risken för psykiska störningar, medan skyddande faktorer skyddar mot dem, såsom namnet antyder. 

De hjärnstrukturer där personer med intellektuell funktionsnedsättning har strukturella och funktionella förändringar är ofta också relaterade till regleringen av humör, motivation, perception och social interaktion. Risken för vissa psykiska störningar är också högre hos personer som inte har någon funktionsnedsättning, men som har problem med sina kognitiva färdigheter. 

Det förklarar delvis varför personer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk än genomsnittet att drabbas av psykiska symtom och störningar.  

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning 

Om en person med intellektuell funktionsnedsättning har psykiska symtom ska man först ta reda på hur hen mår fysiskt. 

Alla personer med intellektuell funktionsnedsättning kan inte kommunicera smärta. Smärtan kan visa sig genom ett utmanande beteende.  

Därefter ska man titta på personens livssituation i sin helhet.  

  • Har det skett förändringar i vardagen eller i livet? 
  • Förverkligas personens självbestämmanderätt och möjlighet att kommunicera med andra? 
  • Innehåller vardagen meningsfulla aktiviteter som hen själv väljer? 

På så sätt kan man fastställa vad man vill påverka. Samtidigt får man en uppfattning om vad som redan fungerar bra. 

Det är viktigt att fråga vad personen själv tycker och inte bara gissa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att bli hörda. 

Utmanande beteende  

Personer med intellektuell funktionsnedsättning uppvisar ibland ett så kallat utmanande beteende. Då utmanar personen genom sina handlingar sin omgivning att reagera. 

Beteendet orsakar verklig skada på personen själv eller på omgivningen.   

Det utmanande beteendet kan förekomma i varierande mängd i olika miljöer eller med olika människor. 

Det finns alltid en anledning till ett utmanande beteende. Anledningen kan till exempel vara ett behov eller en önskan att 

  • uttrycka saker 
  • undvika obehagliga saker 
  • få behagliga sinnesupplevelser 
  • lindra ångest 

Ett utmanande beteende kan till exempel vara kopplat till  

  • psykologiska och sociala faktorer 
  • en eventuell olägenhet i omgivningen 
  • en fysisk sjukdom 
  • en sensorisk funktionsnedsättning eller avvikelse 
  • att personen inte kan göra sig språkligt förstådd  

Om det utmanande beteendet inte förklaras av dessa saker kan det vara ett tecken på en psykisk störning. 

Bakomliggande faktorer vid ett utmanande beteende 

Beteendet kan påverkas samtidigt av till exempel 

  • Svårigheter att interagera, såsom svårigheter att uttrycka sina åsikter och känslor och förstå budskap från omgivningen. Det kan handla om att det saknas en lämplig apparat för kommunikation eller till exempel att det saknas en person med teckenspråkskunskaper. 
  • Brist på självbestämmanderätt, till exempel att människor i omgivningen inte stannar upp för att lyssna på eller be om personens åsikt. 
  • Fysiska besvär som orsakar irritation eller rastlöshet 
  • Skadliga beteendemodeller, som att man med ett aggressivt beteende får igenom sin vilja eller får lugna ner sig i ett lugnt utrymme. 
  • Avvikelser i sinnesfunktioner, såsom under- eller överkänsliga sinnen, sensorisk överbelastning eller för lite behagliga sinnesupplevelser. Det kan också handla om att man söker välbefinnande. 
  • Psykisk sjukdom som behöver behandlas. 

Hur behandlar man ett utmanande beteende? 

Om en person med intellektuell funktionsnedsättning har psykiska symtom ska man först ta reda på hur hen mår fysiskt. 

Om det inte finns någon somatisk behandlingsbar orsak bakom det utmanande beteendet tittar man på livssituationen. 

Om man inte heller hittar någon förklaring i livssituationen undersöker man om det handlar om en psykisk störning.  

Ibland kan ångest, depression eller sömnsvårigheter hos personer med intellektuell funktionsnedsättning behandlas inom primärvården. Ibland behöver man kunskap inom specialiteten psykiatri.  

Ibland behöver man specialister på vård av intellektuellt funktionshindrade för att hitta och behandla orsakerna till ett utmanande beteende. 

I behandlingen handlar det först och främst om vad man kan förändra för att få personen med intellektuell funktionsnedsättning att må bättre och minska det utmanande beteendet. Behandlingen genomförs ofta i form av ett multiprofessionellt samarbete. 

Det viktigaste är att man lyssnar på personen, att man frågar vad hen tänker och att man behandlar hen med respekt. Genom att lyssna och observera kan man ta reda på vad som ligger bakom det utmanande beteendet. 

Läs mer

De Utvecklingsstördas Stödförbund rf är en nationell människorätts- och medborgarorganisation som består av olika medlemsföreningar. 

Förbundet Kehitysvammaliitto främjar jämlikhet och delaktighet i samhället.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips om vad du ska göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar. Kolla in egenvårdsprogrammet för:

Nätterapi

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av