Vad stör inlärningen och informationsbehandlingen?

Om hjärnan påverkas av en fysisk eller psykisk sjukdom inverkar detta vanligtvis på hur väl en persons informationsbehandling och inlärning fungerar.  

Fysiska sjukdomar som påverkar hjärnan är bland annat cirkulationsstörningar i hjärnan. De kan orsaka, inte bara utmaningar med informationsbehandlingen, utan också psykiska problem. 

Många upplever att tankarna fungerar trögt efter en dålig nattsömn och att det lätt sker misstag. Enligt forskningen har sömnen en stor inverkan på hjärnans funktion och informationsbehandlingen.  

Förutom en försämrad informationsbehandling påverkar sömnlöshet också den psykiska hälsan. Sömnlösheten kan till exempel leda till ökad irritation och ångest samt orsaka nedstämdhet.  

Hur sömnbrist påverkar informationsbehandlingen 

En betydande sömnbrist anses vara det att en människa sover cirka två timmar mindre per dygn än hen skulle behöva. En sådan sömnbrist försämrar uppmärksamheten och ökar sömnigheten på dagen. Ungefär en veckas sömnbrist motsvarar en hel natts vakande.  

Vid långvarig sömnbrist är den negativa effekten på informationsbehandlingen omfattande. Sömnbrist försvårar inlärningen, att minnas, att reglera uppmärksamhet samt att lösa problem. Den resulterar i ett sämre genomförande av både rutinmässiga och komplexa uppgifter som kräver informationsbehandling. 

Sömnbrist och den psykiska hälsan 

Sömnlöshet ökar också risken för att insjukna i depression. Kronisk trötthet kan även exponera för andra psykiatriska störningar. 

Effekten är dubbelriktad, dvs. psykiatriska störningar i sin tur exponerar för kronisk trötthet. 

Många läkemedel påverkar informationsbehandlingen. 

Ofta är läkemedlens effekter som är relaterade till informationsbehandling biverkningar som försämrar informationsbehandlingen och inlärningen.  

Ibland har läkemedlen positiva effekter. Målet med medicineringen av uppmärksamhetsstörningar är till exempel att förbättra koncentrationen och därmed inlärningen. 

Hur fungerar olika läkemedel? 

• Många lugnande medel gör personen trött, försämrar minnet och kan orsaka problem med perceptuella funktioner.  
• Bland smärtstillande läkemedel kan speciellt opioider orsaka minnesstörningar och trötthet.  
• Antipsykotiska läkemedel kan sakta ner informationsbehandlingen samt försämra minnet och tänkandet.  
• Bland antidepressiva medel har tricykliska antidepressiva läkemedel konstaterats ha de flesta biverkningarna. De kan orsaka trötthet och minnessvårigheter.  
• Antiepileptika kan orsaka koncentrationssvårigheter, bromsa tankeaktiviteten och göra det svårt att hitta ord.  
• Antikolinerga läkemedel kan orsaka betydande minnessvårigheter. Antikolinergika är till exempel vissa läkemedel mot psykos, depression, urininkontinens och Parkinsons sjukdom. 

Missbruk av läkemedel 

Oftast är missbruk av läkemedel förknippat med sömntabletter, lugnande medel och smärtstillande läkemedel. En långvarig användning av lugnande medel försämrar informationsbehandlingen.  

Försämringen kan ske särskilt i den allmänna varseblivningen, samordningen av rörelser och informationsbehandlingens hastighet, perception av tillstånd och relationer, uppmärksamheten, problemlösningen, den språkliga slutledningsförmågan och arbetsminnet. 

Rusmedel påverkar informationsbehandlingen både omedelbart genom berusningstillståndet samt mer permanent. I bästa fall är det fråga om en tillfällig koncentrationssvårighet. I värsta fall uppstår allvarliga och permanenta minnesstörningar.  

En person som lider av ett missbruk kan vara ineffektiv och kraftlös. Hen kan också reagera impulsivt och oberäkneligt. 

Personer med missbruk klagar ofta själva på att deras minne och koncentration är nedsatt. Användningen av droger kan även exponera för psykiatriska sjukdomar, såsom psykotiska störningar och schizofreni. 

Långvarig alkoholkonsumtion 

En långvarig alkoholkonsumtion skadar hjärnan och försämrar förmågan att bearbeta information på många sätt. Detta kan till exempel ses i minnet, uppmärksamheten, koordinationen av rörelser, informationsbehandlingshastigheten, uppfattningen om utrymmen och relationer samt i kontrollen av egna handlingar. 

Om alkoholkonsumtionen upphör kan problemen med informationsbehandlingen korrigeras. En långvarig och riklig alkoholkonsumtion kan dock orsaka betydande och även permanenta förändringar i informationsbehandlingen. Detta kan till och med leda till alkoholdemens. 

I samband med alkoholism träffar man också bland annat på Korsakoffs syndrom, vilket är förknippat med en svår och relativt permanent minnesstörning.  

Alkoholabstinenssymtom 

Efter en riklig alkoholkonsumtion uppkommer abstinenssymtom såsom rastlöshet, ångest och sömnsvårigheter. De kan försämra koncentrationen. Abstinensbesvären avtar vanligen inom 1–2 veckor.  

Cannabis 

Även en mindre upprepad användning av cannabis kan vara förknippad med nedsatt uppmärksamhet och minne. En riklig användning kan också försämra de exekutiva funktionerna.  

Dessutom är en långvarig användning av cannabis förknippad med en försämring av inlärningsförmågan, flexibiliteten, den visuella uppfattningen och hastigheten för koordination av rörelser.  

Andra droger 

Till exempel amfetamin och ecstasy är så kallade centralstimulerande medel. Deras långsiktiga användning kan vara förknippad med nedsatt uppmärksamhet, koordination av rörelser, perception av tillstånd och relationer, informationsbehandlingshastighet, minnet och försämrade exekutiva funktioner.  

Exempelvis morfin och heroin hör till opioiderna. Deras långsiktiga användning är särskilt förknippad med brister i de exekutiva funktionerna. Dessutom kan informationsbehandlingens flexibilitet och allmänna nivå försämras.