Skip to main content

Sekundär sömnlöshet

Många fysiska och psykiska sjukdomar orsakar sekundär sömnlöshet.

Många fysiska och psykiska sjukdomar orsakar så kallad sekundär sömnlöshet. På den här sidan hittar du information om allmänna sjukdomar och problem som orsakar sekundär sömnlöshet. 

Smärta 

Smärta kan störa sömnen. 

Långvarig och stark smärta orsakar sådana förändringar i det centrala nervsystemet som kan leda till att smärttillståndet blir kroniskt. Därför är det viktigt att behandla smärtan.  

Läkare har många möjligheter att behandla smärta. Det är bra att välja ett smärtstillande medel som har en så lång verkningstid att effekten räcker över hela natten. Samtidigt är det bra att tänka på att en del av de nyaste smärtstillande medlen har till och med en alltför lång verkningstid. Då kan den dagliga dosen lätt bli för stor.  

När det gäller att behandla smärta på natten har läkemedel med medellång verkningstid eller som upptas långsamt i kroppen den bästa effekten.  

Vänd dig till din läkare i frågor som gäller smärtbehandling. Om smärtan är svår är det bra att prata med en specialistläkare. 

Sömnapné 

Med sömnapné avses uppehåll i andningen som räcker över tio sekunder. Sömnapné orsakas av förträngningar som uppkommer i de övre luftvägarna medan man sover.  

Under uppehållet i andningen uppstår det syrebrist i kroppen och hjärnan. När syremättnaden i kroppen minskar, väcker hjärnan den sovande. Därför är sömnen mycket osammanhängande. Det orsakar trötthet och en benägenhet att somna dagtid.  

Andra följdsymtom kan vara till exempel huvudvärk, minnessvårigheter, nedstämdhet, trötthetsrelaterad aggressivitet, nedsatt psykisk och fysisk funktionsförmåga och övervikt. 

Rastlösa ben 

Rastlösa ben är en sjukdom som klassificeras som en neurologisk störning. Mellan 5 och 10 procent av alla finländare lider av rastlösa ben i något skede av livet.  

Sjukdomen förknippas med obehagliga känslor i benen, smalbenen, vaderna eller fötterna på kvällen eller under förnatten. Känslorna lättar för en liten stund när man rör på benen. Symtomen kan göra det svårare att somna och sova, och många lider av trötthet på dagen på grund av det.  

Människor beskriver känslan på väldigt olika sätt. Den kan vara brännande, stickande eller krypande, eller ta sig uttryck som hetta, klåda eller stickningar i benen. Det är svårt att somna då man måste stiga upp och lindra symtomen genom att röra på benen. 

Eftersom symtomen av rastlösa ben anknyter till dygnsrytmen och är värst på kvällen och under förnatten, berättar många patienter som lider av rastlösa ben att de kan sova gott under den sena natten och på morgonen. Därför går många av dem till sängs först senare på kvällen. 

Periodvisa rörelserubbningar i benen 

Periodvisa rörelserubbningar i benen kan förekomma när man är vaken, strax innan man somnar eller under lätt eller medeldjup sömn. Oftast förekommer symtomen i början av natten.  

Rörelserna kan göra att den sovande vaknar ytligt eller helt. De stör sömnens struktur och orsakar trötthet på dagen. 

Narkolepsi 

Narkolepsi är en kronisk sjukdom som medför exceptionell trötthet och benägenhet att somna på dagen. 

Personen kan somna oväntat i oförutsägbara situationer. Personen kan somna till exempel när hen talar, äter eller går, eller till och med när i tandläkarstolen.  

Ett annat typiskt symtom av narkolepsi är kataplexi, det vill säga att patienten plötsligt blir slapp i vissa muskler vid starka känslotillstånd, till exempel vid glädje, skratt, rädsla eller förvåning.   

Sömnparalys eller hallucinationer kan förekomma. Regleringen av REM-fasen förändras så att drömmarna inträffar omedelbart efter att personen har somnat. 

Försenad sömnfas 

Det är svårt för en person som lider av en försenad sömnfas att somna på kvällarna och vakna vid en tidpunkt som samhället förväntar sig på morgnarna. Personen somnar dock lätt senare på natten och vaknar senare på morgonen utvilad.  

En försenad sömnfas börjar inte bara ett par timmar senare än genomsnittet, utan flera timmar senare. 

Försenad sömnfas är rätt vanlig hos unga i puberteten och hos unga vuxna. Det största problemet är att de inte orkar följa de vanliga skol- eller arbetstiderna. 

Försenad sömnfas behandlas genom att kroppens inre klocka ställs in på samma tid som den sociala klockan. Det kräver att rytmen för sömn och vakenhet byggs upp på nytt.  

Flyttningen av rytmen kan göras snabbare med hjälp av ljusbehandling som tas i 30–50 minuters tid genast efter att man stigit upp på morgonen. Det kan också hjälpa att ta melatonin, som ger rytm åt sömnen.  

Det är bra att rådgöra om att vända rytmen med en sådan person inom hälso- och sjukvården som förstår sömnmedicinska frågor. 

Hur kan Psykporten.fi hjälpa?

Egenvårdsprogram för sömnlöshet

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. I egenvårdsprogrammet finns information och övningar. 

Nätterapi för sömnlöshet

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Du kanske också är intresserad av