Information om depression

Vad är depression?

Depression är en av de vanligaste psykiska störningarna.

Depression börjar vanligtvis i samband med svåra händelser, men kan också uppstå i ett helt vanligt skede i livet.

Att under korta perioder känna sig deprimerad och nedstämd är en del av livet. Ibland kan den nedstämda och sorgsna sinnesstämningen dock bli långvarig och intensiv. Med depression menas en sjukdom där man uppvisar olika typer av sammanhängande symtom under en längre tid.

Utifrån hur länge symtomen håller i sig och hur svåra de är delas depression in i

• lindrig depression
• medelsvår depression
• svår depression.

Depression förekommer i alla åldersgrupper – från barn till vuxna.

Vilka symtom är typiska för depression?

Symtom kopplade till sinnesstämning och självkänsla

• långvarig nedstämdhet
• lättretlighet
• återkommande tankar på döden
• minskat självförtroende
• ökade självanklagelser
• svårigheter att fatta beslut
• brist på intresse för saker som du tidigare mått bra av
• koncentrationssvårigheter

Fysiska symtom

• utmattning och trötthet
• minskad funktionsförmåga och oföretagsamhet
• oförklarliga fysiska symtom (huvudvärk, illamående, muskelvärk)
• förändringar i aptiten
• sömnstörningar (sover för mycket, vaknar på småtimmarna, har svårt att somna om)

Depression är en sjukdom där man uppvisar olika typer av symtom sammanhängande under en längre tid.

Hur behandlas depression?

Det är viktigt att tidigt upptäcka sjukdomen och påbörja behandling tidigt, för utdragen depression försämrar funktionsförmågan och livskvaliteten. Ju längre tid som går, desto svårare blir det att återhämta sig.

Depression behandlas utifrån en individuell vårdplan. De mest effektiva behandlingarna med låg tröskel är egenvårdsprogram, korttidsterapi och nätterapi.

Psykportens egenvårdsprogram för depression kan påbörjas på egen hand eller med stöd av professionell personal. För nätterapi behövs en remiss från läkare.

Vid behandling av depression används ofta läkemedelsbehandling och psykosociala behandlingar. Psykosociala behandlingar och medicinering kan erbjudas antingen separat eller parallellt.

Psykosociala behandlingar är evidensbaserade behandlingsmetoder som bygger på psykosocial interaktion och som ges av professionell personal. Samtal är en central del i behandlingarna.

Behandling som ges av professionell personal kan genomföras som en kort period på 1–3 träffar eller som en mer intensiv, längre vårdrelation. Träffarna kan ske individuellt med professionell personal eller i form av grupp- eller familjeträffar.

Den mest kända av de psykosociala behandlingsformerna är psykoterapi.

I vissa fall används även neuromodulationsbehandlingar, som:

Vad kan jag själv göra?

Egenvårdsprogram för självständigt arbete

Egenvårdsprogrammet för depression ger dig information om depression och vad som hjälper och försämrar ditt välbefinnande. Du får lära dig hur du bättre kan hantera symtomen på depression.

Du kan använda egenvårdsprogrammet

• självständigt
• i väntan på annan vård  
• som tillägg till annan vård
• efter att annan vård redan har avslutats

Berätta hur du känner dig

Många människor känner sig lättade efter att ha berättat för sina närstående om sina symtom. Även om det känns svårt och onödigt att prata om det, är det värt att prata med en trygg vuxen eller en god vän. När du pratar om din situation är du inte längre ensam i den svåra situationen. Det kan också hjälpa dig att klargöra dina egna tankar och känslor.

Dina närstående kan också ha lagt märke till dina symtom. Genom att prata med dem kan du få en överraskande mycket stöd och förståelse för din återhämtning.

Andra personer som stöd

Om det inte går att prata med dina närstående kan du söka hjälp från personer i samma situation. Kamratstöd finns tillgängligt i grupper och en-till-en. Du kan prata med andra personligen eller online. Det finns också kamratstödjande aktiviteter som drivs av social- och hälsovårdspersonal.

Sköt om dig själv

Att vardagen fungerar smidigt är starkt kopplat till psykiskt välbefinnande. 

När du mår bra går vardagen smidigt utan större ansträngning. Å andra sidan bidrar meningsfulla dagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm till god hälsa. 

Du kan påverka ditt eget välbefinnande genom att göra mycket enkla, vardagliga saker. Motion, välmående och sömn är de grundläggande byggstenarna i vardagen. Andra människors närvaro och sociala kontakter är viktiga. Kvaliteten på din dagliga kost har också en stor inverkan på ditt humör.