Skip to main content

Hur kan du minska din användning av sociala medier?

Sociala medier är för många en del av vardagen: man kommunicerar, tittar på videor och följer vänner. Ibland kan användningen ändå bli för stor. Då kan sociala medier börja ta för mycket tid och påverka sömnen, humöret eller relationerna.

Uppskattningsvis är det cirka 5-13% av befolkningen som har problematisk användning av sociala medier. Det är vanligare bland ungdomar än vuxna.

Hurudan är din användning av sociala medier?

Sociala medier är ett sätt att hålla kontakt, söka information och underhålla sig. Många fastnar lätt i att kolla notiser, bläddra i flödet, svara på meddelanden eller titta på videor.

Apparna är medvetet utformade för att locka till fortsatt användning och för att man ska komma tillbaka till dem. Därför kan användningen av sociala medier öka utan att man märker det.

Det finns två sätt att tänka på användningen av sociala medier:

  • Aktiv användning = du skapar själv innehåll (postar, kommenterar, chattar och deltar). Detta kan stärka vänskapsband och öka din känsla av tillhörighet.
  • Passiv användning = du följer andras innehåll (bläddrar i nyhetsflödet, foton eller videor) men deltar inte så mycket. Om du gör det ofta kan det öka jämförelsen med andra, känslan av otillräcklighet och ångest. Det kan också bli automatiskt och du märker att du bläddrar i sociala medier, trots att det inte känns bra. 

Varför är sociala medier fängslande?

Många sociala medietjänster är utformade för att hålla användarna engagerade så länge som möjligt. Till exempel ger kortvideotjänster (som TikTok och YouTube Shorts) och applikationer, där man pratar och delar bilder (som Instagram och Snapchat), snabbt nytt innehåll och reaktioner från andra.

Därför kan det kännas givande att använda dem. Samtidigt leder det till att det blir svårt att begränsa användningen.

Sociala medier kan fängsla, till exempel för att

  • det alltid är tillgängligt. Telefonen är med, och det är lätt att gå online "bara för en stund" ... och stanna längre.
  • algoritmer lär sig vad du gillar och erbjuder mer av samma sak. Det verkar finnas ett oändligt utbud av intressant innehåll.
  • Kontakten upprätthålls och byggs upp också på sociala medier: meddelanden, grupper och evenemang kan få dig att kolla sociala medier ofta. Rädslan för att missa något, FOMO, kan skapa en känsla av att behöva hålla sig uppdaterad.
  • Aviseringar och meddelanden lockar till att reagera omedelbart.
  • det kan fungera som en tillflyktsort: att bläddra kan tillfälligt lindra tristess, stress eller svåra känslor.

Vad kan problematisk användning av sociala medier bero på?

Problematisk användning av sociala medier händer inte av sig själv. Om du lider av stress, ensamhet eller andra belastande saker i ditt liv, kan sociala medier börja kännas som det enda enkla sättet att fly från att känna sig nere.

Applikationernas fängslande natur kan också öka risken för att sociala medier börjar ta upp för mycket av din tid och uppmärksamhet.

När är det skadligt att använda sociala medier?

Sociala medier kan snabbt få dig på gott humör. Det är därför det kan vara svårt att sluta.

Ibland kan användning av sociala medier orsaka samma typ av skada som andra missbruk.

  • Om du kan använda sociala medier medvetet och sluta använda det när du väljer, kan du vanligtvis kontrollera din användning.
  • Om sociala medier har företräde framför andra saker, eller om frånvaro från sociala medier får dig att känna dig rastlös eller ångestfylld, kan det vara fråga om problematisk användning.
  • Om sociala medier upprepade gånger är det enda sättet att fly från svåra känslor eller att hantera svåra situationer, kan din användning gradvis bli skadlig.

Överdriven användning av sociala medier kan börja tränga ut saker som stöder välmående, till exempel:

  • tillräcklig vila och sömn
  • motion och utomhusvistelse
  • att träffa vänner ansikte mot ansikte
  • fokusering på skola, studier eller arbete

Vilken skada kan överdriven användning av sociala medier orsaka?

Om du tillbringar mycket tid på sociala medier kan andra delar av livet krympa. Ju mer din vardag kretsar kring sociala medier, desto lättare kan det börja påverka ditt humör, din kropp och dina relationer.

Potentiella skador inkluderar:

  • Känslor av nedstämdhet eller ångest, särskilt om du jämför dig med andra eller ständigt följer innehåll som ser "perfekt" ut.
  • Problem med sömn och vakenhetsnivån: störd dygnsrytm, insomningssvårigheter och trötthet.
  • Rastlöshet, irritabilitet och tillbakadragenhet från andras sällskap.
  • Utmaningar i skolan eller på arbetet: koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter eller frånvaro.
  • Fysiska symtom: trötta ögon och stelhet i nacke och axlar.
  • Brist på rörelse: känsla av passivitet.
  • Brist på tid för sådant som är viktigt för dig, om det finns mindre tid för familj, vänner och fritidsintressen.
  • Nedsatt uppmärksamhet och ökad risk för farliga situationer, till exempel i trafiken.
  • Känsla av otillräcklighet: sociala medier kan förvränga hur livet "borde" vara.
  • Tråkiga upplevelser på sociala medier, till exempel mobbning, trakasserier eller uteslutning.

Kan man bli beroende av sociala medier?

Ibland kan användningen av sociala medier gå så långt att det påminner om beroendeproblematik. Då krävs det övning och en stegvis minskning av användningsmängden för att bryta sig loss från det.

Även om "beroende av sociala medier" ännu inte är en officiell diagnos, visar allvarlig och skadlig användning av sociala medier samma egenskaper som andra beroenden:

  • användningen kan kännas givande och njutbar
  • det kan vara svårt att bryta sig loss från sociala medier, även om man vill sluta
  • användningen kan fortsätta även om den tydligt orsakar skada

Vad ska jag göra om jag använder sociala medier för mycket?

Man kan lära sig att kontrollera användningen av sociala medier. Det är viktigt att uppmärksamma vad det är med sociala medier som fängslar en. När du vet orsaken är det lättare att göra små förändringar.

Målet är inte att sluta använda sociala medier, utan en vardag som även innefattar tid för sömn, återhämtning och andra saker som är bra för dig.

En balanserad vardag stöds till exempel av:

  • tillräckligt med sömn och vila
  • meningsfull sysselsättning och hobbyer
  • egna värderingar och vad som verkligen är viktigt för dig
  • stöd från viktiga människor

Att minska användningen av sociala medier blir lättare om:

  • man tar hand om sin sömn och återhämtning
  • man håller fast vid de saker som är viktiga för en (vänner, hobbyer, skola, vila)
  • man provar på nya sätt att minska användningen av sociala medier, även om det känns svårt i början
  • man lägger märke till små framgångar och belönar sig själv för dem
  • man söker stöd ifall man känner sig dålig

I bakgrunden till problematisk användning av sociala medier kan finnas till exempel:

  • stress, ensamhet eller tristess
  • obalans i vardagen, till exempel för lite sömn, återhämtning eller glädje
  • behov av snabb lindring av obehaglig känslor

Tala med någon

Om du märker att sociala medier tar upp för mycket utrymme, bli inte ensam. Du kan prata till exempel med en pålitlig vän, en vuxen, en närstående, en studiehandledare, en skolkurator eller annan yrkesperson.

Ersätt sociala medier med något att göra

Försök inte bara att låta bli att använda sociala medier, utan hitta på något annat att göra istället.

Ofta tjänar sociala medier ett behov: kontakt, underhållning, en paus eller ett sätt att lugna ner sig. Det är lättare att skära ner på sociala medier om du hittar på något ersättande att göra som ger dig samma känsla.

Du kan prova:

  • motion eller utomhusvistelse
  • en hobby som ger dig en känsla av lyckande
  • tid med vänner eller familj ansikte mot ansikte
  • musik, läsning, promenader eller bara vila

Att ändra sina vanor kan kännas svårt, särskilt i början. Därför är även små steg framåt viktiga. När din användning av sociala medier blir mer medveten eller du lyckas begränsa din användning, belöna dig själv med något trevligt.

Övning: sätt att begränsa användningen av sociala medier

Varför?

Den här övningen hjälper dig att identifiera automatiska sätt att agera. Genom att ta itu med dessa vanor kan du ta bättre kontroll över din användning av sociala medier. 

Hur?

Läs nedan listan med metoder att hantera användningen av sociala medier mer medvetet. Välj minst tre metoder som du kommer att prova på i praktiken under en vecka. Du kan välja en eller flera. Det viktiga är att välja metoder som känns möjliga att genomföra.

Metoder som hjälper dig att märka att du använder sociala medier per automatik:

  • Jag sätter ett gummiband runt min telefon för att påminna mig om att överväga.
  • Jag ändrar mobilskärmen till svartvitt läge.
  • Jag flyttar de sociala applikationer jag använder mest till den sista sidan på min skärm.
  • Jag loggar ut från applikationer efter att ha använt dem.

Metoder för att minska den automatiska uppmärksamheten på sociala medier:

  • Jag tar bort aviseringsljud och push-notiser från sociala applikationer.
  • Jag sätter min telefon på flygläge när jag vill fokusera.
  • Jag sätter telefonen på ljudlöst och utom synhåll i vissa situationer, till exempel i skolan, när jag äter, när jag är med andra.
  • Jag använder "stör ej"-läget regelbundet.
  • Jag tar bort aviseringssiffror på applikationer, till exempel röda bollar som visar antalet meddelanden.

Sätt att begränsa användningen genom att anpassa enheten, det egna beteendet eller omgivningen:

  • Jag sätter en tidsgräns för daglig användning av sociala medier.
  • Jag sätter applikationsspecifika tidsgränser.
  • Jag använder sociala medier endast vissa tider på dagen, till exempel kl. 17-20.
  • Jag kommer överens om stunder eller kvällar utan sociala medier med min familj eller partner.
  • Jag håller en dag utan sociala medier i veckan.
  • Jag förvarar min telefon på en specifik plats hemma och använder den bara där ("mobilparkering").
  • När jag går och lägger mig lämnar jag telefonen utanför rummet.
  • Jag definierar platser där jag inte använder sociala medier alls, till exempel i skolan, vid köksbordet, på toaletten.
  • Jag definierar situationer där jag inte använder sociala medier alls, till exempel när jag är med andra, när jag rastar hunden, under skoldagen.

Vad kan jag göra själv?

Självständigt arbete med egenvårdsprogram

Den goda nyheten är att det är möjligt att minska användningen av sociala medier. Du kan få hjälp av egenvårdsprogrammet för att minska användningen av sociala medier, som du kan arbeta igenom på egen hand eller med en förälder, vårdnadshavare eller en yrkesperson.

Egenvårdsprogrammet för att minska användningen av sociala medier ger information om de problem som är förknippade med överdriven användning av sociala medier och verktyg som hjälper dig att hantera dem.

Berätta om ditt mående

Många säger att de kännt sig bättre efter att de berättat för en närstående om sin överdrivna användning av sociala medier. Även om det känns svårt och onödigt att prata om det, är det värt att berätta för en trygg vuxen eller en god vän. När man berättar om sin situation är man inte längre ensam i en svår situation. Då kan också de egna tankarna och känslorna bli klarare.

Dina närstående kan också ha märkt din överdrivna användning av sociala medier. Att prata med dem kan ge dig en överraskande mängd stöd och förståelse för att minska din användning av sociala medier.

Andra människor som stöd

Om det inte är möjligt att prata med dina närstående kan du få hjälp via kamratstöd. Kamratstöd finns tillgängligt i grupper och på tumanhand. Du kan prata ansikte mot ansikte eller på nätet. Det finns också kamratstöd som drivs av social- och hälsovårdspersonal. Länkarna nedan finns fr stunden endast på finska eller engelska.

Ta hand om dig själv

Det finns en stark koppling mellan smidighet i vardagen och psykiskt välbefinnande.

När du mår bra fungerar vardagen smidigt utan större ansträngning. Å andra sidan bidrar meningsfulla vardagsrutiner och en regelbunden dygnsrytm till god hälsa.

Du kan påverka ditt eget välmående med enkla, dagliga saker. Motion, njutning och sömn är de grundläggande byggstenarna i vardagen. Närvaro av en annan människa och sociala kontakter är viktiga. Kvaliteten på din dagliga kost spelar också en stor roll för ditt sinnesläge.

Utnyttja Psykporten

Psykportens egenvårdsprogram erbjuder information och verktyg.

När och var kan man få hjälp?

Det lönar sig att söka hjälp med låg tröskel. Du behöver inte själv veta om du lider av överdriven eller skadlig användning av sociala medier.

Hjälp från en yrkesperson

Hjälp från en yrkesperson är särskilt nödvändig när dina egna resurser, egenvårdsanvisningar och stöd från dina närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöder. Vanligtvis strävar man efter att tillsammans hitta nya sätt att hantera den svåra situationen.

Du kan söka hjälp av till exempel

  • hälsovårdare
  • skolkurator
  • skolpsykolog
  • ungdomsgården

Hur kan Psykporten.fi hjälpa till?

Symtomtest

Symtomtestet hjälper dig att bedöma svårighetsgraden av dina symtom. Resultaten kommer också att ge dig tips om vad du bör göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Egenvårdsprogram kan hjälpa dig att förbättra ditt välmående när du har oro för din mentala hälsa eller lindriga symtom. Egenvårdsprogram inkluderar information och övningar.

Nätterapier

Främst för personer i åldern +16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi bygger på självständigt arbete på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på eventuella frågor du har gällande dem. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.