Skip to main content

Våldsamt beteende hos barn

Ett barn kan bete sig våldsamt när hen känner sig hotad av något. Ett våldsamt beteende kan också vara ett sätt för barnet att försöka uppnå sitt mål när hens andra metoder inte räcker till.

Aggression är en känsla som förekommer hos alla. Aggression är en känsla som förekommer hos alla.

  • Ett aggressivt beteende är en handling som triggas av känslan av aggression. Den kan vara impulsiv och oavsiktlig.
  • Våld innebär att man medvetet använder maktmedel mot sig själv eller någon annan.

Ett våldsamt beteende hos ett barn är ofta ett aggressivt beteende. Barn använder dock också våld avsiktligen.

Våldet som barnet använder kan vara: 

  • fysiskt, som att slå, sparka eller bita
  • psykiskt, som att förminska, förtrycka eller ignorera en annan person

Aggression är en del av ett barns utveckling

Aggressiva reaktioner är vanliga hos ett litet barn. Barnet kan till exempel slå någon annan om hen tar barnets leksak. Barnet kan dock hitta bättre sätt att agera till exempel genom att lära sig sociala regler och utveckla hur hen reglerar sitt beteende. 

Aggressivitet i trotsåldern

Den normala utvecklingen hos ett barn innefattar faser som kan visa sig i barnets beteende i form av kraftigt trots och ilska.

En typisk sådan fas är trotsåldern, då barnet lär sig att uttrycka och kontrollera sin vilja. Det är fortfarande svårt för ett ursinnigt barn att reglera sig själv, så barnet uttrycker istället sin ilska genom ett aggressivt beteende.

Barn riktar vanligtvis sitt trotsiga beteende och sina aggressioner mer mot sina föräldrar och syskon än mot personer utanför familjen. Det aggressiva beteendet minskar vanligtvis när barnet når skolåldern.

Hur ska man förhålla sig till aggressioner hos ett barn?

Den vuxnas uppgift är att hjälpa barnet att ta kontroll över aggressionerna genom att sätta tydliga gränser för barnet och visa att man övervinner ilskan tillsammans. Ett raseriutbrott är en okontrollerbar och förvirrande upplevelse för ett barn. Därför behöver barnet ett tryggt stöd av en vuxen även efter raseriutbrottet.

Om barnet uttrycker sina aggressioner kraftigt och länge är det viktigt att stanna upp och fundera på vad som ligger bakom beteendet.

Vad orsakar ett våldsamt beteende hos ett barn?

Hur man lär sig att hantera aggressioner påverkas av såväl genetiska som miljörelaterade faktorer.

Ett barn som beter sig våldsamt har ofta utvecklingsrelaterade utmaningar eller andra problem. Sådana kan vara till exempel:

  • impulsivitet
  • ett starkt behov av att tillfredsställa sina behov med en gång
  • uppmärksammar lätt hotbilder i omgivningen
  • svårighet att uppfatta signaler från den sociala miljön
  • bristande övning i social kompetens
  • dåliga färdigheter i att uthärda och reglera negativa känslor som ilska och skam
  • självcentrerade och konkreta värderingar och moral
  • psykisk störning, som en beteendestörning, eller en neuropsykiatrisk störning

Ibland kan ett barn som utsatts för traumatiska upplevelser ge uttryck för det i form av ett våldsamt beteende.

Effekterna av modellinlärning

Barnet lär sig sätt att uttrycka och reglera aggressioner när hen interagerar med andra. Genom modellinlärning lär sig barnet också skadliga beteenden från sin omgivning. Därför har sätten som de vuxna i barnets närhet reglerar sina känslor stor betydelse.

Grymhet mot djur

Små barn kan behandla djur hårdhänt eftersom de har svårt att reglera sitt beteende och förstå hur djuret känner. Nyfikenhet kan få även ett äldre barn att se hur djuret reagerar.

En vuxen måste lära barnet att ett djur också känner rädsla och smärta. Därför måste man behandla djur väl och med respekt. 

Om ett barn medvetet försöker skada ett djur måste man alltid stanna upp och titta på orsaken till det

Hur kan man stödja barnet?

Det är viktigt att signalera till barnet att hen får känna och uttrycka alla känslor. De vuxnas uppgift är att lära barnet accepterade sätt att uttrycka aggressioner.

Den vuxnas agerande

Ett konsekvent agerande av vuxna som är involverade i barnets vardag hjälper barnet. Den vuxna ansvarar för tryggheten och för att sätta tillräckligt med gränser. Det är viktigt att barnet känner till reglerna för hur man beter sig, dvs. vad som förväntas av hen och vad konsekvenserna blir om hen bryter mot reglerna.

Sättet som föräldern uttrycker ilska och vrede är viktigt. Föräldern bör var uppmärksam på hur hen uttrycker sina känslor och reglerar sitt beteende i utmanande situationer.

Belastningen som barnet upplever

Stanna upp och fundera på hur stor belastning barnet utsätts för i vardagen. Ibland kan en minskad belastning underlätta barnets situation och minska hens våldsamma beteende. 

Lära sig färdigheter

Man bör diskutera olika känslor med barnet och öva på emotionell kompetens. Tillsammans med barnet kan man leta efter sätt att uttrycka ilska och aggressioner. Man kan lära barnet sätt att lugna ner sig, som att andas djupt tillsammans. Tillsammans kan man också lära sig hur man klarar besvikelse. 

Färdigheterna övas in gradvis. Först lär man sig att hantera ett våldsamt och destruktivt beteende. Därefter övar man på språkbruket.

Skapa trygghet och uppmuntra

Om barnet beter sig våldsamt måste man ingripa med en gång. Man ska hindra barnet från att skada sig själv, andra eller ha sönder saker. Det är viktigt att den vuxna förblir lugn och försöker trygga situationen.

Ett barn som beter sig aggressivt behöver mycket positiv respons och uppmuntran när hen beter sig bra. Det är viktigt att kommunicera till barnet att hen är bra, även om hen ännu inte lärt sig att uttrycka sin aggression. Belöna och beröm alltid barnet när hen beter sig som önskat.

När och var ska man söka hjälp?

Man bör söka hjälp om det våldsamma beteendet gör det svårt för barnet att klara sig i vänskapsrelationer, skolan eller fritidssysselsättningar. Man ska också söka hjälp om barnet beter sig våldsamt upprepade gånger.

Man kan få hjälp till exempel från

  • familjerådgivningen i sitt område
  • skolhälsovården
  • hälsocentralen

Specialiserad sjukvård behövs om stödet inom primärvården är otillräckligt eller om beteendet beror på psykiska problem eller utvecklingsstörningar.

Om barnet skadar sig själv eller andra eller har sönder saker och man inte kan avbryta situationen med de medel som finns tillgängliga hemma bör man uppsöka jouren.

Hur kan Psykporten.fi hjälpa dig?

Symtomtest

Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Resultaten ger dig också tips om vad du ska göra härnäst.

Egenvårdsprogram

Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är bekymrad över din psykiska hälsa eller har lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.

Nätterapier

I huvudsak för personer över 16 år. Du behöver en remiss och bankkoder.

Nätterapi bygger på ett självständigt arbetssätt på nätet. En nätterapeut som är specialiserad på dina symtom ger dig respons på dina övningar och svarar på frågor som dyker upp. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.

Nätterapin för unga med social fobi är avsedd för 13–17-åringar. De övriga nätterapierna är avsedda för personer över 16 år.

Du kanske också är intresserad av