Arbetskompisverksamhet
Sammanfattning
- Arbetskompisverksamheten stärker samhörigheten på arbetsplatsen och förebygger ensamhet.
- Verksamheten passar alla arbetsplatser och alla anställda.
- Arbetskompiskoordinatorn ansvarar för verksamhetens regelbundenhet och vägleder deltagarna.
- Arbetskompisverksamheten främjar kontakt mellan olika team, stödjer introduktionen av nya medarbetare och erbjuder kamratstöd i arbetsvardagen.
Arbetskompisverksamheten stöder kontakt över teamgränser, fungerar som hjälp vid social introduktion och erbjuder kamratstöd i arbetsvardagen.
Att lära känna en arbetskamrat skapar samhörighet och stöd i vardagen på jobbet.
Grundprinciperna för Kompisverksamheten:
- Frivillighet: Man deltar i arbetskompisverksamheten av egen vilja.
- Kamratlighet: En Kompis är en arbetskamrat, inte en chef. Hen kan också komma från ett annat team eller arbetsområde.
- Personlig prägel: Kompisparen bestämmer själva hur och när de träffas. Man kan träffas till exempel över lunch, kaffe, på en promenad eller på distans.
- Regelbundenhet: Träffarna sker regelbundet. Det är bra att komma överens om nästa träff i slutet av mötet.
För vem passar Arbetskompisverksamheten och hur fungerar den?
Arbetskompisverksamheten passar alla arbetsgemenskaper som vill:
- stärka samhörigheten på arbetsplatsen
- erbjuda samtalskamrater för vardagens utmaningar och framgångar
- uppmuntra medarbetare att lära känna varandra.
För att koordinera Arbetskompisverksamheten utses en eller flera koordinatorer. Deras uppgift är att informera om verksamheten och ge instruktioner till deltagarna.
Dessutom bildar koordinatorerna nya Kompispar en gång per år.
När en ny medarbetare börjar erbjuder koordinatorn automatiskt en Kompis som stöd för social introduktion.
Arbetskompiskoordinatorns uppgift är att regelbundet påminna Kompisparen om träffarna och informera om aktuella tips, så att verksamheten inte hamnar i skymundan på grund av arbetsbelastning.
En lista med tips för en lyckad arbetskompisverksamhet
Till arbetsplatser
Engagemang från ledningsnivå:
- Säkerställ att ledningens och chefernas stöd för verksamheten är synligt.
- Ledningen kan kommunicera till arbetsplatsen om verksamhetens betydelse.
Tydlig kommunikation
- Informera alla anställda om Arbetskompisverksamheten (t.ex. intranät, e-post, teammöten).
- Betona verksamhetens frivillighet och fördelar (gemenskap, kamratstöd, introduktion).
Säkerställ resurser
- Utse en eller flera Arbetskompiskoordinatorer med ansvar.
- Avsätt tid för koordinatorerna för planering och uppföljning av verksamheten.
Synliggör verksamheten
- Publicera Arbetskompisparen (om deltagarna samtycker) och ordna en träff för att inleda verksamheten.
- Använd visuella medel, såsom affischer eller banner på intranätet.
Stöd gemenskapen
- Skapa tillfällen för informella möten (t.ex. gemensamma kaffepauser, luncher, promenader).
- Uppmuntra teamen att ordna gemensamma aktiviteter för kompisparen.
För Arbetskompiskoordinatorer
Sätt igång verksamheten
- Kartlägg intresset på arbetsplatsen (t.ex. enkät eller anmälningsformulär).
- Bilda kompispar med hänsyn till medarbetarnas önskemål (t.ex. olika team, arbetsuppgifter, intressen).
Instruktioner och stöd
- Dela instruktioner till Kompisparen:
- Hur sätts verksamheten igång?
- Hur möten kan ordnas (t.ex. kaffe, lunch, distansmöten)
- Ge exempel på samtalsämnen (t.ex. utmaningar i arbetsvardagen, framgångar, utvecklingsidéer).
Regelbunden uppföljning
- Skicka regelbundna påminnelser, till exempel månadsvis via e-post eller på teammöten.
- Be om feedback från deltagarna var 3–6 månad:
- Hur har verksamheten fungerat?
- Vad kan förbättras?
Introduktion av nya medarbetare
- Erbjud automatiskt en kompis till varje ny medarbetare.
- Informera vid introduktionen om Arbetskompisverksamheten och dess fördelar.
Utveckling av verksamheten
- Ordna en årlig feedbackträff:
- Samla idéer för att utveckla verksamheten.
- Belöna aktiva deltagare, till exempel med ett tackkort eller omnämnande på intranätet.
- Uppdatera instruktionerna vid behov, till exempel vid nya medarbetare eller förändringar.
Samarbete med företagshälsovården
- Hänvisa vid behov medarbetare till företagshälsovården om ensamhet eller andra utmaningar påverkar arbetsförmågan.
- Utnyttja företagshälsovårdens expertis, till exempel i utbildningar eller material om socialt välbefinnande.
Exempel: Struktur för en kompisträff
Bekanta er
- Berätta kort om dig själv, till exempel din roll, arbetsuppgifter eller intressen.
Välj ämne
- Bestäm tillsammans vad ni vill prata om, till exempel utmaningar i arbetsvardagen, idéer eller tips.
Samtal
- Lyssna aktivt och dela egna erfarenheter.
Bestäm nästa möte
- Kom överens om när och hur ni träffas nästa gång.
Extra tips
- Ni kan skapa ett Arbetskompispass där deltagarna markerar möten och får en liten belöning, till exempel en kaffekupong, efter ett visst antal möten.
Läs mer
Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:
Du kanske också är intresserad av:
Hur Psykporten.fi kan hjälpa
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
