Återgång till arbetet efter sjukledighet

Det är bra att känna till de allmänna reglerna om sjukfrånvaro och återgång till arbete som påverkar din inkomst.

För mer information och övningar för att stödja din återgång till arbetet, se Egenvårdsprogrammet för återgång till arbetslivet.

Sjukfrånvarons längd 1-14 dagar

På många arbetsplatser är det praxis att arbetstagaren meddelar sin chef om kort sjukfrånvaro. Då handlar det oftast om 1–3 dagars sjukledighet. Självrapportering fungerar bra vid kortvariga fysiska sjukdomar som förkylning, magsjuka eller migrän.

Vid psykiska orsaker till sjukfrånvaro bör både chefen och arbetstagaren redan vid en kort sjukledighet bedöma i vilken mån symptomen kan hänga ihop med belastningsfaktorer i arbetet.

Senast efter två veckors sjukledighet rekommenderas kontakt med företagshälsovården. Företagshälsovården känner arbetsplatsens förhållanden och krav bäst och är därför den mest kompetenta parten att bedöma om fortsatt sjukledighet behövs.

Sjukfrånvaro mellan 14 och 30 dagar

Arbetsgivaren ska meddela företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast när den har pågått i 30 dagar. Stödåtgärder för arbetsförmågan bör inledas i god tid.

Sjukfrånvaro med lön

Den anställde har rätt till full lön under de första 10 dagarna av sjukfrånvaron. I många kollektivavtal har man kommit överens om längre perioder med lön under sjukledighet.

Vid längre sjukfrånvaro beror lönebetalningen på anställningens längd och anställningsavtalet.

Om sjukledigheten blir obetald måste den arbetstagaren själv ansöka om sjukdagpenning från Folkpensionsanstalten (FPA).

Återgång till arbete med partiell sjukdagpenning

En heltidsanställd (minst 30 tim/vecka) kan återgå till arbetet med partiell sjukdagpenning redan i början av sjukledigheten. Partiell sjukdagpenning är frivillig både för arbetstagaren och arbetsgivaren.

FPA kan bevilja partiell sjukdagpenning först efter en självriskperiod på 9+1 vardagar.

Partiell sjukdagpenning ska gälla minst 12 vardagar och kan betalas ut för högst 150 vardagar, inklusive lördagar. Arbetsmängden får vara 40–60 % av det normala, och FPA ersätter den del som inte arbetas.

Vissa arbetsgivare betalar lön för arbetade timmar, och då ansöker arbetstagaren själv om partiell sjukdagpenning från FPA.
Andra arbetsgivare betalar full lön under perioden, och då ansöker arbetsgivaren om ersättningen från FPA.

För arbetstagaren är partiell sjukdagpenning ofta en ekonomiskt förmånligare lösning än full sjukskrivning, särskilt efter att den betalda sjukledigheten har upphört och FPA:s sjukdagpenning har börjat.

Nätverksmöte

Återgången till arbete och eventuellt stöd, till exempel partiell sjukdagpenning, avtalas vid ett nätverksmöte. I mötet deltar arbetstagaren, förpersonen, en representant för företagshälsovården och ofta en HR-representant. Vid behov kan även en stödperson, som ett fackligt ombud eller skyddsombud, delta.

För högst två månaders partiell sjukdagpenning skrivs ett sjukintyg, alltså A-intyg.

För längre perioder krävs både ett A-intyg till arbetsgivaren och ett B-intyg till FPA.

A-intyg: Arbetstagaren lämnar intyget till arbetsgivaren.

• Om lön betalas under partiell sjukdagpenningen enligt de arbetade timmarna, skickar arbetstagaren själv intyget till FPA när hen ansöker om partiell sjukdagpenning
• Om full lön betalas under perioden med partiell sjukdagpenning, skickar arbetsgivaren A-intyget till FPA när hen ansöker om partiell sjukdagpenning.

B-utlåtande: Arbetstagaren eller företagshälsovårdsläkaren skickar utlåtandet till FPA. B-utlåtandet innehåller konfidentiella hälsouppgifter och lämnas aldrig till arbetsgivaren.

Arbetsanpassning

Arbetsanpassning innebär åtgärder på arbetsplatsen som syftar till att anpassa arbetet, arbetsprocesserna och arbetsmiljön efter arbetstagarnas arbetsförmåga. Arbetsanpassning är också ett sätt att förebygga sjukskrivningar och förbättra arbetstagarens ork i arbetet.

Arbetsanpassning är mycket vanligt när man återgår till arbetet med partiell sjukdagpenning. Då kan man, utöver förkortad arbetstid, komma överens om andra flexibla lösningar för arbetstiden, lättare arbetsuppgifter, ändringar i arbetsmetoder samt anpassningar av arbetsmiljön. Arbetsmiljön kan till exempel förbättras genom ergonomiska lösningar eller nya hjälpmedel.

Arbetstagaren kan få stöd genom handledning i arbetet och företagshälsovårdens tjänster, till exempel genom modeller för tidigt stöd och företagshälsovårdssamtal.

30-60-90-regeln, sjukledighet och ersättningar

Sjukledighet 30 dagar

När en arbetstagares sjukfrånvaro överstiger totalt 30 dagar ska arbetsgivaren meddela företagshälsovården.

Den anställda bör i detta skede ta kontakt med sin egen företagshälsovård så att åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan inledas i tid.

Vid ett nätverksmöte kan man till exempel komma överens om att återgå till arbetet med partiell sjukdagpenning. I vissa fall kan man även avtala om återgång till heltidsarbete, men med tillfälligt anpassade arbetsuppgifter som motsvarar den aktuella arbetsförmågan.

Sjukledighet 30–60 dagar

När sjukledigheten har pågått i 60 dagar ska FPA senast utreda den förmånssökandes behov av rehabilitering. Den anställda får ett brev från FPA med information om olika rehabiliteringsalternativ och arrangörer.

Senast i detta skede är det viktigt att vända sig till företagshälsovården för planering av fortsatta åtgärder.

Sjukledighet 60-90 dagar

Den anställda måste lämna in ett utlåtande från företagshälsovårdsläkaren till FPA senast när sjukdagpenning har betalats i 90 dagar. Utlåtandet ska innehålla en bedömning av återstående arbetsförmåga och möjligheten att fortsätta arbeta. Detta utlåtande är ett villkor för att FPA ska kunna fortsätta betala sjukdagpenning.

Vid behov ska ett nytt utlåtande om möjligheten att fortsätta arbeta även lämnas in, innan 150 eller 230 dagar med sjukdagpenning har uppnåtts.