Återhämtning från arbetet
Återhämtning från arbetet innebär återhämtning från psykisk, känslomässig och/eller fysisk belastning som orsakas av arbetsuppgifterna. Återhämtningen kan bestå av vila, hobbyer, motion eller social samvaro.
Återhämtningsmetoderna hjälper till att upprätthålla eller förbättra arbetsförmågan och välbefinnandet. Att lära sig nya saker, kompetensutveckling, ett meningsfullt arbete och en känsla av gemenskap stöder också återhämtningen från arbetet.
Återhämtningen bör också ske under arbetsdagen. Återhämtning är viktigt för att stress och utmattning inte ska hopa sig och försämra prestationsförmågan och hälsan på lång sikt.
Många olika faktorer kan påverka arbetshälsan och en effektiv återhämtning från arbetet.
Vad kan man göra på arbetsplatsen?
- Ta regelbundna pauser. Om du har ett sittande arbete, res dig upp från skrivbordet. Korta promenadpauser eller stretchstunder kan hjälpa.
- Se till att din arbetsstation är ergonomisk. Det hjälper till att minska den fysiska belastningen.
- Prioritera dina uppgifter utifrån din arbetsbeskrivning. Lär dig att säga ”nej” vid behov. Berätta för din chef om eventuella belastande faktorer, som gränserna för dina kunskaper.
- Håll dina kunskaper uppdaterade. Att lära sig nya saker, kompetensutveckling och ett meningsfullt arbete stöder återhämtningen från arbetet.
- Fördela uppgifterna vid behov. Försök inte göra allt själv, utan fördela uppgifterna inom teamet.
- Var med och bygg upp en känsla av gemenskap. En bra arbetsplats och socialt stöd kan hjälpa till med stresshanteringen.
Vad kan jag göra utanför arbetstiden?
- Försök att få tillräckligt med kvalitetssömn. Sömn är en av de mest effektiva återhämtningsmetoderna.
- Se till att du äter en hälsosam och lämplig kost. En balanserad kost hjälper kroppen och psyket att återhämta sig.
- Var uppmärksam på ditt rusmedelsbruk. Rusmedelsbruk kan skada återhämtningen. Sök vid behov hjälp för överdrivet rusmedelsbruk.
- Motionera regelbundet på ett sätt som passar dig. Regelbunden fysisk aktivitet kan minska stress och främja välbefinnandet.
- Hitta hobbyer som inspirerar dig. Att tillbringa fritiden med meningsfulla hobbyer hjälper dig att koppla bort jobbet.
- Vårda dina sociala relationer. Att umgås med vänner och familj kan vara ett bra sätt att koppla av och ladda batterierna.
Kom ihåg din psykiska hälsa
- Bekanta dig med mindfulness och meditation. Mindfulness kan hjälpa dig att fokusera på nuet och minska stressen. På Psykporten hittar du egenvårdsprogram som stöder din återhämtning.
- Lyssna på dig själv. Försök att känna igen symptomen på stress i tid. Acceptera dina gränser.
- Skaffa professionell hjälp vid behov. Tveka inte att konsultera en yrkesperson om du känner att dina egna metoder inte räcker till.
Se till att ha en god balans mellan arbete och ledighet
- Följ arbetstiderna. Försök att hålla isär arbetstid och fritid.
- Ta reda på vilka möjligheter till flexibel arbetstid det finns. Ta vid behov upp möjligheten till flexibel arbetstid eller distansarbete.
- Kom ihåg att ta ut din intjänade semester. Fundera på om det finns något som stöder ditt välbefinnande under semestern.
Hur kan chefen stödja återhämtningen?
Chefens roll är central när det gäller att stödja arbetshälsan och återhämtningen från arbetet.
Öppen interaktion och stöd
- Lyssna och kommunicera. Visa intresse för de anställdas välbefinnande och var öppen för diskussion.
- Ordna regelbundna individuella möten och teammöten för att diskutera både arbetsuppgifter och frågor som rör välbefinnande.
- Öva på att ta upp svåra frågor, som hur man till exempel tar upp misstankar om överdrivet rusmedelsbruk, tecken på utmattning eller osakligt bemötande.
Hantering av arbetsbelastning
- Hjälp de anställda att prioritera uppgifter och fördela arbetsbelastningen.
- Erbjud möjlighet till flexibla arbetstider eller distansarbete, om det är möjligt och ändamålsenligt.
- Sätt upp realistiska mål och se till att de anställda vet vad som förväntas av dem.
Pauser och semestrar
- Se till att det finns pausrutiner som främjar återhämtningen. Uppmuntra till regelbundna pauser och vilostunder under arbetsdagen.
- Följ upp att de anställda tar ut sin semester och ledighet. Uppmuntra dem att också ta det lugnt på sin ledighet. Försök att ta hänsyn till de anställdas önskemål om när de ska ta ut semester i den mån det är möjligt.
- Stötta dina anställda i övergångsskeden. Planera återgången till arbetet till exempel efter sjukfrånvaro eller familjeledighet tillsammans med den anställda och vid behov med företagshälsovården.
Utbildning och utveckling
- Inspirera till och möjliggör karriärutveckling. Se tillsammans med den anställda över hens karriärutveckling och erbjud möjligheter till yrkesmässig utveckling.
- Se till att de anställda har tillräckligt med tid, resurser och stöd för att delta i utbildningar.
- Erbjud möjlighet att delta i utbildningar om arbetshälsa och stresshantering.
Fysisk och psykisk miljö
- Se till att arbetsmiljön är trygg och ergonomisk.
- Skapa en atmosfär där de anställda kan uttrycka sina bekymmer och idéer utan att vara rädda för negativa följder.
Ge respons
- Ge erkännande för ett bra arbete och visa uppskattning.
- Ge konstruktiv respons och erbjud sätt att utvecklas.
Mätning och uppföljning
- Ordna regelbundna enkäter eller andra indikatorer för att följa upp arbetshälsan.
- Ta resultaten på allvar och utveckla åtgärder utifrån dem.
Hur kan företagshälsovården stödja återhämtningen?
Företagshälsovården har en nyckelroll när det gäller att stödja de anställdas välbefinnande och återhämtning från arbetet.
Bedömning av faktorer som påverkar återhämtningen
Arbetsplatsutredningar och hälsoundersökningar ger information om arbetsförhållanden, arbetets krav och hälsorisker som orsakas av arbetet. Informationen gör det lättare att bedöma de faktorer som påverkar återhämtningen från arbetet.
Genom att använda enkäter om välbefinnande eller intervjua de anställda kan man få värdefull information om deras välbefinnande.
- Var särskilt uppmärksam på rusmedelsbruk, övervikt och sinnesstämning.
Rådgivning och handledning
- Ge information om faktorer som påverkar återhämtningen, som arbetsergonomi, kost, motion, sömn och rusmedel, samt om hur arbetet eller arbetsförhållandena påverkar hälsan.
- Hänvisa vid behov de anställda till undersökningar.
- Du kan till exempel i samband med arbetsplatsutredningar föreslå åtgärder som förbättrar arbetsförhållandena och arbetshälsan. Det kan till exempel handla om att förbättra arbetsergonomin.
Samarbete med arbetsplatsen
En nära kommunikation och ett nära samarbete med arbetsplatsledningen, arbetarskyddet och personalförvaltningen är viktigt för att åtgärderna för att förbättra arbetshälsan ska lyckas.
- Delta aktivt i planeringen av arbetshälsan i kundorganisationen.
Uppföljning
- Respons och utvärdering: Se till att effekterna av de åtgärder du rekommenderar följs upp och utvärderas regelbundet.
- Kontinuerlig utveckling: Ha en öppen dialog med arbetsplatsen och de anställda. Uppdatera handlingsplanerna vid behov.
Kom ihåg
- För att upprätthålla arbetshälsan krävs insatser av både individen och arbetsplatsen. Som anställd kan du diskutera öppet på din arbetsplats vilka metoder ni skulle kunna använda för att främja välbefinnandet.
- Som chef är du inte ensam ansvarig för dina anställdas välbefinnande. De bästa resultaten uppnår man när alla parter är engagerade i arbetshälsan.
- Det är viktigt att företagshälsovården arbetar proaktivt och i samarbete med hela kundorganisationen för att uppnå bästa möjliga arbetshälsa.
Nyttiga länkar
Arbetsboken Kompassen är Kevas publikation för anställda som funderar över sin kompetens och riktning.
Återhämtningsräknaren är Arbetshälsoinstitutets publikation om hur man kan återhämta sig bättre under arbetsdagen vid distansarbete och närarbete.
Detta innehåll har tagits fram i samarbete med Keva.