Gemenskap främjar välbefinnande i arbetet

Att höra till arbetsgemenskapen innebär en känsla av att vara accepterad och en viktig del av gruppen, där det råder ömsesidig respekt, trygghet och samarbete. Det uppstår inte av en slump, utan byggs upp i vardagen, genom interaktion och handlingar.

Samhörighet som psykologiskt och socialt grundbehov

Känslan av samhörighet är kärnan i arbetsvälbefinnandet: den ger mening, motivation och styrka i vardagen. Enligt självbestämmandeteorin mår människor bra och motiveras till handling och samarbete när tre psykologiska grundbehov uppfylls:

• Autonomi: upplevelsen av att kunna påverka och göra val som känns meningsfulla.
• Kompetens: upplevelsen av att kunna saker och lära sig nytt.
• Samhörighet: känslan av att vara accepterad och en viktig del av gruppen.

En gemenskapsfrämjande miljö stärker den inre motivationen: den spontana viljan att göra och främja saker utifrån eget intresse, värderingar och mening. När man känner att man hör till ökar också viljan att delta, dela och ta ansvar.

Vad innebär att höra till arbetsgemenskapen?

Alla vill bli sedda, hörda och uppskattade, inte bara för sina prestationer utan för sin mänsklighet. En atmosfär av respekt främjar trygghet, mod och tillit. Den skapar utrymme där man vågar vara kreativ, halvfärdig och mer tillsammans.

I följande video (2:16) berättar Maria om att höra till arbetsgemenskapen samt om sätt att hantera arbetsrelaterad ensamhet och hjälpa andra.

En välmående arbetsplats

• Satsar på gemenskap, förebygger arbetsrelaterad ensamhet och främjar arbetsvälbefinnande.
• Stärker den individuella och gemensamma upplevelsen av mening och motivation.
• Skapar en trygg gemenskap där alla får vara sig själva, skapa resultat och glädje.

Gemenskap är inte något extra på jobbet. Det är grunden för meningsfullt arbete och ett gott liv. En individ upplever lätt arbetsrelaterad ensamhet och utmattning om gemenskapen inte bär och det inte åtgärdas.

Roller som en del av att höra till arbetsplatsen – förstå synlig och osynlig interaktion

Att höra till arbetsplatsen handlar inte bara om att formellt tillhöra organisationen. Det är känslan av att bli sedd, hörd och uppskattad som den man är. Vi påverkar alla denna upplevelse på vårt eget sätt, och en central del är den roll vi har i arbetet.

I arbetslivet har vi alla flera roller, medvetet och omedvetet. Roller styr hur vi förhåller oss till andra och hur andra förhåller sig till oss. De formar våra sätt att vara en del av gemenskapen, delta i interaktion och uppleva delaktighet.

När vi lär oss att identifiera våra egna och andras roller kan vi öka förståelsen, minska missförstånd och ensamhet samt stärka gemenskapen.

Sociala roller – den synliga delen av arbetsplatsen

Synliga roller i arbetslivet, som expert, chef, teamkompis eller kundbetjänare, formas av arbetets strukturer och uppgifter. Dessa roller hjälper till att organisera ansvar och samarbete, men kan också begränsa perspektivet om man håller fast vid dem för hårt.

När rollerna är flexibla och diskuteras tillsammans skapas en gemenskap där olika roller kompletterar varandra. Då kan mångfald ses som en styrka, inte ett hot. Alla får utrymme att agera på sitt sätt och visa sin kompetens.

Psykologiska roller – interaktionens dolda lager

Våra roller uppstår inte bara ur arbetets strukturer, utan också ur vår egen historia och erfarenheter. På arbetsplatsen kan vi omedvetet agera i roller som är bekanta från barndomen: ansvarstagare, medlare, observatör eller den som utmanar.

Om dessa psykologiska roller inte identifieras kan de orsaka återkommande konflikter och missförstånd. När de däremot blir synliga och kan diskuteras öppet blir interaktionen mer förstående och medkännande.

Gemenskapen stärks när alla får bli synliga som sig själva, även bakom de roller vi lätt tar på oss i arbetet.

Tidiga roller – känslan av trygghet i gemenskapen

Att vara en del av en arbetsplats väcker också djupa, ofta kroppsliga känslor kopplade till tidiga erfarenheter.

Om vi tidigare har behövt klara oss ensamma kan vi lätt känna hot eller dra oss undan när miljön förändras. Om vi är vana att behaga andra kan vi glömma våra egna gränser.

En trygg atmosfär på arbetsplatsen hjälper till att lindra dessa automatiska reaktioner. När det finns tillit, respekt och en känsla av att bli hörd, lugnar sig också kroppen. Detta är kärnan i gemenskap: en trygg gemenskap möjliggör tillväxt, lärande och autentiska möten.

Värdebaserade roller – gemensam mening och riktning

I vuxenlivet förstärks värdebaserade roller: viljan att agera i enlighet med värderingar, hitta mening och ta ansvar för det gemensamma bästa. I arbetslivet syns detta som en vilja att arbeta för gemensamma mål där alla känner att deras insats är betydelsefull.

När arbetsplatsen identifierar och uttrycker gemensamma värderingar stärks samhörighet och tillit. Värdebaserat agerande skapar mening, motivation och engagemang och gör det tydligt vad som är viktigt för oss tillsammans.

Att identifiera roller stärker känslan av tillhörighet

Arbetslivets roller bildar en mångfacetterad helhet som påverkar hur vi agerar och upplever varandra. När vi lär oss att identifiera våra roller, både synliga och osynliga, kan vi öka förståelsen, bygga broar och stärka gemenskapen.

Att bli medveten om roller innebär att förstå dem och agera mer flexibelt. Det hjälper oss att möta andra människor mer autentiskt och skapa en arbetsplats där alla kan känna: ”Jag hör hemma här, och min roll är en viktig del av helheten.”

Läs mer

Det här materialet är en del av de delaktighetsfrämjande verktygen för en omsorgsfull arbetsgemenskap. Ta del av fler verktyg som stärker gemenskapen här:

Du kanske också är intresserad av: