Att stötta studerandes känsla av gemenskap under praktikperioden
Sammanfattning
- Upplevelsen av att tillhöra en gemenskap kan i hög grad stärka studerandes psykiska välbefinnande, både i studier och i arbete.
- Att bli en del av en gemenskap kan vara svårt, både av individuella och av grupprelaterade orsaker.
- En nära och fungerande studiegemenskap kräver närvaro, tid tillsammans och ork.
- En god social funktionsförmåga hjälper individen att klara sig som medlem i en gemenskap.
På den här sidan hittar du tips för hur man kan stödja gemenskap och underlätta för den studerande att bli en del av gruppen.
Att känna att man tillhör en gemenskap innebär att en person upplever sig som en del av en viss grupp eller gemenskap. Att känna gemenskap är ett av människans grundläggande behov. Trots det kan människor vilja, eller ha förmåga att, vara en del av en gemenskap på olika sätt.
Att uppleva gemenskap kan i bästa fall öka
- det psykiska välbefinnandet
- känslan av trygghet
- motivationen att studera
- möjligheterna att öva sociala färdigheter.
Det sociala stöd som en grupp kan erbjuda kan dämpa stress, minska ensamhet och förebygga utmattning. Svårigheter att bli en del av en gemenskap, eller att hamna utanför den, kan däremot påverka välbefinnandet negativt.
Hur stödjer gemenskap den studerandes välbefinnande?
Att stärka gemenskapen i läroanstalter är viktigt eftersom det påverkar studerandes välbefinnande, studiemotivation, studieförmåga och beredskap inför arbetslivet.
Det är bra att stärka gemenskapen, eftersom den
- främjar det psykiska välbefinnandet genom att stärka trygghetskänslan: Den studerande upplever att hen hör till gruppen, vilket minskar ensamhet och känslor av utanförskap. En trygg och uppmuntrande atmosfär gör det lättare att delta och dela tankar.
- stödjer lärande och motivation: En gemenskapsinriktad atmosfär ökar studiemotivationen och engagemanget i studierna. Den främjar också studieframsteg och minskar risken för studieavbrott.
- utvecklar sociala färdigheter och förmågan att samarbeta: Den studerande lär sig att fungera i olika typer av grupper och möta olika människor, vilka är viktiga färdigheter i arbetslivet och samhället.
- främjar mångfald och delaktighet: Gemenskapen hjälper till att synliggöra olika bakgrunder och stärker känslan av att varje studerande blir sedd och respekterad.
- stärker utbildningens kultur och atmosfär: En gemenskapsinriktad läroanstalt är en trivsam plats för både studerande och personal. Det stödjer hela verksamheten på många plan.
- förbättrar studieron: Gemenskap bidrar ofta till bättre arbetsro och studiemiljö, vilket även underlättar lärarens arbete.
Varför kan det vara svårt att bli en del av en studie- eller arbetsgemenskap?
Svårigheter att hitta sin plats i en grupp kan ha olika orsaker, till exempel:
Individuella faktorer
- Egenskaper: blyghet, skygghet, extra känslighet.
- Upplevelser om sig själv: låg självkänsla, känsla av att vara annorlunda eller osäkerhet.
- Sociala färdigheter: bristande övning i att skapa eller hålla relationer.
- Livssituation och erfarenheter: det kan vara svårt att hitta sin plats i en gemenskap om ens situation avviker från gruppens (ålder, hälsa, kris).
- Tidigare negativa erfarenheter: till exempel mobbning eller att ha blivit utanför tidigare.
- Nepsy-drag: till exempel svårigheter med att tolka andras kroppsspråk eller icke-verbala signaler.
- Utmaningar med psykiskt mående: ångest, depression eller social nervositet eller ångest.
- Värderingar: I gemenskapen kan det användas språk, humor eller handlingssätt som inte stämmer överens med ens egna värderingar.
Gemenskapsrelaterade faktorer
- Regler och normer: om gruppens spelregler är oklara eller de inte passar en själv.
- Stress och tidspress: träffarna är korta eller det finns få tillfällen att mötas ordentligt.
- Sluten grupp: gemenskapen är inte mottaglig för nya medlemmar eller det förekommer social uteslutning.
- Få tillfällen att delta: det finns inga tillfällen att lära känna andra, eller så uppmuntrar inte gemenskapen till att delta.
- Kulturella skillnader: människor med olika bakgrunder kan ha vanor och traditioner som känns främmande för andra, till exempel ungas subkulturer eller kulturer från olika länder och regioner.
- Diskriminering eller fördomar: mångfald accepteras inte.
Studierelaterade faktorer
- Distansstudier: minskad fysisk närvaro minskar möjligheterna till spontana möten och gemenskap.
- Kursupplägg eller individuella studiestigar: i en främmande grupp kan det vara svårt att slappna av och vara sig själv. Då kan det kännas svårare att be om hjälp eller visa för andra att man inte förstår.
- Belastande studier: brist på ork påverkar möjligheten att upprätthålla sociala kontakter.
- Arbete vid sidan av studierna: kan leda till hög belastning och mindre tid för att delta i studiegemenskapens aktiviteter.
Vad stärker den studerandes känsla av att höra till gemenskapen?
Den studerandes möjlighet att känna sig som en del av gemenskapen kan stärkas både genom individuellt stöd och genom att utveckla gemenskapens arbetssätt. Det är också viktigt att komma ihåg att varje studerande har rätt att själv bestämma på vilket sätt och i vilken grad hen vill höra till gemenskapen.
Tips för att stötta studerande:
Se även
När och var kan jag få hjälp?
Hjälp av yrkesperson
En yrkespersons hjälp behövs särskilt när de egna krafterna, egenvårdsråden och stödet från närstående inte räcker till. En yrkesperson lyssnar och stöttar. Vanligtvis strävar hen även efter att hjälpa dig att hitta nya perspektiv och sätt att hantera en svår situation.
Du kan söka hjälp till exempel från:
- elev- och studerandehälsan (skolhälsovårdare, kurator eller psykolog)
- välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster (t.ex. hälsocentralen)
- studiehandledaren
- specialläraren
Hur kan Psykporten.fi hjälpa?
Symtomtest
Med hjälp av symtomtesten kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. Utgående från dina svar får du tips på vad du kan göra för att underlätta din situation.
Egenvårdsprogram
Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. Egenvårdsprogrammen innehåller information och övningar.
Nätterapi
Främst för personer som är äldre än 16 år. Du behöver en remiss och bankuppgifter.
Nätterapi går ut på att man gör olika uppgifter på egen hand. En nätterapeut ger respons på de uppgifter som du gör och svarar på dina frågor. Nätterapeuten har specialiserat sig på den typen av symtom som du har. Du behöver en läkarremiss för nätterapi.
